gon missskrifning, visar sig deraf att samma
fel återkommer på flera ställen. Af. denna
felaktighet följer ock,-att förf. (sid. 27) gif-
ver en mindre riktig anvisning för hårkorset:
insättande på sitt behöriga ställe:
Vid: förklaring af refraktionsfenomenet (sid.
3) antager förf., i enlighet med-den föråldra-
de emissionsteorien, att ljuset går; långsam-
mare i ett tunnare medium. än. i. ett. tätare.
hvilket; som bekant, är stridande mot -rätia
förhållandet. Ehuruväl detta kan vara helt
och hållet likgiltigt för en nivellering, -kunne
vi dock icke inse, hvarföre förf., om han an-
såg en förklaring af refraktionsfenomenet nöd
vändig, icke lika -gerna kunnat gifva en rik-
tig som en oriktig förklaring derafs: Upplys-
ning om rätta förhåliandet härmed hade nå-
gon af våra mindre elementarläroböcker i fy-
sik kunnat lemna, t.:ex. Eisenlohrs fysik, el-
ler Fysikens grunder, af J. Miller, dels öf-
versättning, dels bearbetning af A, Wieme:r.
Ett annat misstag i afseende på de först:
satserna i optiken, hvaruti.dock den, som vil
skrifva. en lärobok i Nivelleriog, borde känna
åtminstone så mycket som fordras för att för- ;
stå de- vigtigaste egenskaperna hos entub. li
förekommer sidan - 22, - hvarest . yttras, at:
brännvidderna hos konvexa. glaslinser äro!
olika alltefter. glasens olika storlek och kuli-
-
j
4
MM mm -— OMM FR M MR 4
p
Se - NER RA ML BR JA RN NR
righet. . Som bekant är har dock . glasets
storlek icke något att göra med brännvidden.
Deremot hade författaren bordt omnämna, att
brännvidden beror af glasmassans brytnings-
förmåga, en anmärkning som.här varit på sin
plats, emedan författaren. derigenom fått till-
fälle att tala några ord om achromatiska 1tu-
ber, de enda som numera, till. goda afväg-
ningsinstrumenter begagnas.; Den sorts tuber
(chromatiska), som författaren beskrifver, an-
vändas, som bekant är, numera aldrig, hvar-
ken till afvägningsinstrumenter, eller för andr:
ändamål, der någon:större noggrannhet, är at
nöden. ;
Ett dylikt misstag förekommer sidan 25,
hvarest författaren påstår, att enligt teorien:
fordringar. bör glasröret i ett vattenpass vars
fullkomligt cylinderformigt, det vill säga icke
böjdt, men att detta i praktiken visat sig vars
oriktigt. Detta är fullkomligt. falskt; äfven
teorier: fordrar att glasröret bör böjas. —-
En märkvärdig förseelse begår: författaren
(sidan 30), då han föreskrifver alt af de tre
förut (sid. 27, 28 och.29) anförda verifika-
tioner på afvägningsinstrumentets riktighet.
den första och tredje böra ega rum så ofte
instrumentet ånyo uppställes - eller vid hvarje
station,. Den första af dessa verifikationer
afser hårkorsets inställande, så att det tydlig:
kan ses. Denna verifikation företager hr H.
på hvarje station, sannolikt till följe af det
mindre riktiga begrepp han synes ega om vil-
koren för hårkorsets tydliga synbarhet. V;
kiana dock försäkra författaren, att detta id-
TT inställande af hårkorset är alldeles öf-
verflödigt och onyttigt. Emedan det afstånd
från okularglaset; på hvilket häårkorset måste
befinna sig för att tydligt kunna ses, endast
bestämnies af observatorns synförmåga, så in-
ses litt att författarens föreskrift endast eger
tillämpning om nivellören är långsynt på ena
stätionen men närsynt på den andra, elle
om olika nivellörer med olika synförmåga
verkställa afläsningen. Att för öfrigt tube
på hvarje ståtion måste inställas, så att före-
målet (afvägningsstången) tydligt kan synas,
förstås af sig gjelft och behöfver icke före-
skrifvas. Men denna inställning har ingenting
att göra med härkorsets rätts plate.
Men författaren åtnöjer sig icke med att på
hvarje station hårkorset inställes; ban fordrar
äfven att den under JM 3 (s. 29) beskrifna veri-
fikationen göres på hvarje station. Denna veri-
fikation består uti att undersöka om syftlinien är
horisontel då vattenpasset är behörigen instäldt.
Det är dock at sig sjeift klart, att om denna
verifikation en gång är gjord, den endast be-
höfver omgöras, i fall nivellören misstänker
aft instrumentet af en eller annan orsak kom-
mit i olag. På hvarje station behöfver han
endast tillse att vattenpasset på det förut ju-
sterade instrumentet fullkomligt spelar in. Om
författarens orimliga föreskrift troget skulle
följas, skulle de hoz oss mycket brukliga s.
k. engelska afvägningsinstrumenter, på hvilka
tuben med vattenpasset är fastekrufvad vid
underlagret, vara för afvägningar nästen obruk-
bara. För dessa instrumenters justering kanrj
man nemligen endast använda den andra at
de under JE 3 anförda metoder, hvars utfö-
rande medtager i det allraminsta dubbelt så
mycket tid som vizeringen för sjelfva afväg-
ningen. Härigenom har nivellören blott onö-
digtvis förlorat i tid, och afvägningen går ut-
omordentligt långsamt, utan att derföre blifva
noggrannate. Också gifver den utmärkte pro-
feszor Stampfer Bina läsare helt andra före-
sköter I detta bässeende än hr HB. Mean Jä-
ser nemligen hos denne författare sidan 47:
Ein gutes Instrument, einmal genau gerich-
tet; wird sich längere Zeit in diesem Zustande
erhalten etc. etc.
På sidan 12 yttrar författaren några höget
egna åsigter om fördelarne af en s. k, afväg-
ning från midten. Författaren påstår nemli-
gen, att fel i syftningen, härledande sig af
fel i synförrdågan, genom afvägningsstångens
mindre noggrannt perpend:ikulära ställning un-
der observationerna, genom för stor tjocklek
hos tråden i hårkoörset. .. kunna i vissa fal!
alldeles förekommas, om stationerna väljas i
midtens. Vi vilja blott på detta ställe antyda.
att flera af de anförda felen kunna genom
detta operationssätt lika väl adderas som mot-
verka hvarandra. De fel, som genom afväg-
ning från midten helt och hållet kunna ele-
mineras, måste vara lika och hafva samma
tecken, ett förhållånde som med de nyss an-
förda icke nödvändigtvis behöfver ga rum.
Ifrågavarande arbete gifver visscrigen an-
ledning till långt flera anmärkningar in de nuv
anförda; men. vi anse dessa vara nog många
och tillräckligt vigtiga för att-bevisa värt of-
vanföre yttrade omdöme om arbeteis.beskaf-
fenhet. Utom den egentliga nivelleringslörarv
innehåller boken praktiska anvisningar för an-
läggning af afloppsgrafvar, ängsbyggnader,
RRD RN