gon missskrifning, visar sig deraf att samma fel återkommer på flera ställen. Af. denna felaktighet följer ock,-att förf. (sid. 27) gifver en mindre riktig anvisning för hårkorset: insättande på sitt behöriga ställe: Vid: förklaring af refraktionsfenomenet (sid. 3) antager förf., i enlighet med-den föråldrade emissionsteorien, att ljuset går; långsammare i ett tunnare medium. än. i. ett. tätare. hvilket; som bekant, är stridande mot -rätia förhållandet. Ehuruväl detta kan vara helt och hållet likgiltigt för en nivellering, -kunne vi dock icke inse, hvarföre förf., om han ansåg en förklaring af refraktionsfenomenet nöd vändig, icke lika -gerna kunnat gifva en riktig som en oriktig förklaring derafs: Upplysning om rätta förhåliandet härmed hade någon af våra mindre elementarläroböcker i fysik kunnat lemna, t.:ex. Eisenlohrs fysik, eller Fysikens grunder, af J. Miller, dels öfversättning, dels bearbetning af A, Wieme:r. Ett annat misstag i afseende på de först: satserna i optiken, hvaruti.dock den, som vil skrifva. en lärobok i Nivelleriog, borde känna åtminstone så mycket som fordras för att för; stå devigtigaste egenskaperna hos entub. li förekommer sidan 22, hvarest . yttras, at: brännvidderna hos konvexa. glaslinser äro! olika alltefter. glasens olika storlek och kulij 4 MM mm -— OMM FR M MR 4 p Se NER RA ML BR JA RN NR righet. . Som bekant är har dock . glasets storlek icke något att göra med brännvidden. Deremot hade författaren bordt omnämna, att brännvidden beror af glasmassans brytningsförmåga, en anmärkning som.här varit på sin plats, emedan författaren. derigenom fått tillfälle att tala några ord om achromatiska 1tuber, de enda som numera, till. goda afvägningsinstrumenter begagnas.; Den sorts tuber (chromatiska), som författaren beskrifver, användas, som bekant är, numera aldrig, hvarken till afvägningsinstrumenter, eller för andr: ändamål, der någon:större noggrannhet, är at nöden. ; Ett dylikt misstag förekommer sidan 25, hvarest författaren påstår, att enligt teorien: fordringar. bör glasröret i ett vattenpass vars fullkomligt cylinderformigt, det vill säga icke böjdt, men att detta i praktiken visat sig vars oriktigt. Detta är fullkomligt. falskt; äfven teorier: fordrar att glasröret bör böjas. —En märkvärdig förseelse begår: författaren (sidan 30), då han föreskrifver alt af de tre förut (sid. 27, 28 och.29) anförda verifikationer på afvägningsinstrumentets riktighet. den första och tredje böra ega rum så ofte instrumentet ånyo uppställes eller vid hvarje station,. Den första af dessa verifikationer afser hårkorsets inställande, så att det tydlig: kan ses. Denna verifikation företager hr H. på hvarje station, sannolikt till följe af det mindre riktiga begrepp han synes ega om vilkoren för hårkorsets tydliga synbarhet. V; kiana dock försäkra författaren, att detta idTT inställande af hårkorset är alldeles öfverflödigt och onyttigt. Emedan det afstånd från okularglaset; på hvilket häårkorset måste befinna sig för att tydligt kunna ses, endast bestämnies af observatorns synförmåga, så inses litt att författarens föreskrift endast eger tillämpning om nivellören är långsynt på ena stätionen men närsynt på den andra, elle om olika nivellörer med olika synförmåga verkställa afläsningen. Att för öfrigt tube på hvarje ståtion måste inställas, så att föremålet (afvägningsstången) tydligt kan synas, förstås af sig gjelft och behöfver icke föreskrifvas. Men denna inställning har ingenting att göra med härkorsets rätts plate. Men författaren åtnöjer sig icke med att på hvarje station hårkorset inställes; ban fordrar äfven att den under JM 3 (s. 29) beskrifna verifikationen göres på hvarje station. Denna verifikation består uti att undersöka om syftlinien är horisontel då vattenpasset är behörigen instäldt. Det är dock at sig sjeift klart, att om denna verifikation en gång är gjord, den endast behöfver omgöras, i fall nivellören misstänker aft instrumentet af en eller annan orsak kommit i olag. På hvarje station behöfver han endast tillse att vattenpasset på det förut justerade instrumentet fullkomligt spelar in. Om författarens orimliga föreskrift troget skulle följas, skulle de hoz oss mycket brukliga s. k. engelska afvägningsinstrumenter, på hvilka tuben med vattenpasset är fastekrufvad vid underlagret, vara för afvägningar nästen obrukbara. För dessa instrumenters justering kanrj man nemligen endast använda den andra at de under JE 3 anförda metoder, hvars utförande medtager i det allraminsta dubbelt så mycket tid som vizeringen för sjelfva afvägningen. Härigenom har nivellören blott onödigtvis förlorat i tid, och afvägningen går utomordentligt långsamt, utan att derföre blifva noggrannate. Också gifver den utmärkte profeszor Stampfer Bina läsare helt andra föresköter I detta bässeende än hr HB. Mean Jäser nemligen hos denne författare sidan 47: Ein gutes Instrument, einmal genau gerichtet; wird sich längere Zeit in diesem Zustande erhalten etc. etc. På sidan 12 yttrar författaren några höget egna åsigter om fördelarne af en s. k, afvägning från midten. Författaren påstår nemligen, att fel i syftningen, härledande sig af fel i synförrdågan, genom afvägningsstångens mindre noggrannt perpend:ikulära ställning under observationerna, genom för stor tjocklek hos tråden i hårkoörset. .. kunna i vissa fal! alldeles förekommas, om stationerna väljas i midtens. Vi vilja blott på detta ställe antyda. att flera af de anförda felen kunna genom detta operationssätt lika väl adderas som motverka hvarandra. De fel, som genom afvägning från midten helt och hållet kunna elemineras, måste vara lika och hafva samma tecken, ett förhållånde som med de nyss anförda icke nödvändigtvis behöfver ga rum. Ifrågavarande arbete gifver visscrigen anledning till långt flera anmärkningar in de nuv anförda; men. vi anse dessa vara nog många och tillräckligt vigtiga för att-bevisa värt ofvanföre yttrade omdöme om arbeteis.beskaffenhet. Utom den egentliga nivelleringslörarv innehåller boken praktiska anvisningar för anläggning af afloppsgrafvar, ängsbyggnader, RRD RN