— Malmö Snällpost sysselsätter sig allt
emellanåt med Aftonbladets kurtis för skan-
dalpressen, och såsom bevis på en dylik
brottslig böjelse anföres, att Aftonbladet ur-
aktlåter att polemisera emot denna press. Ur-
aktlåtenhet att träta med en oförskämd gat-
strykerska skulle med samma - skäl, enligt
nämnde tidnings logik, innefatta kurtis för
hennes. Detta sätt att göra slutsatser är allt-
för löjligt för att förtjena någon allvarsam-
mare tillrittavisning. Dessutom kunde Snäll-
posten rikta sin kurtisanklagelse fullt ut lika
väl emot de andra större Stockholmstidnin-
garne som emot Aftonbladet, ty ingen af dem
polemiserar med nämnde press; men om Snäll-
posten glömmer logiken då det gäller Afton-
bladet, glömmer den deremot icke kurtisen
emot sina egna politiska anförvandter, vare
sig på närmare eller fjermare håll.
— Vår berömda landsman John Ericssons
framgång i Nordamerika såsom uppfinnare af
en ny rörelselsekraft har, såsom vanligt är vid
dylika tillfällen, framkallat åtskilliga anspråk
från andra håll på delaktighet i uppfinningens
ära. Således har i Frankrike M. Frauchot till
institutet inlemnat en reklamation, hvari han
på grund af en 1840 till akademien meddelad
memoire öfver en af honom uppfunnen luft-
maschin, hvarvid akademien likväl icke då
fästade något afseende, gjort anspråk på äran
att hafva före Ericsson uppfunnit den rörelse-
kraft som beror på luftens utvidgning genom
uppvärmning. Akademien har nedsatt en kom-
mitt för att yttra sig öfver hr Frauchots an-
språk, äfvensom öfver en likabeskaffad me-
moire af M. Burdin.
En annan tekniker, M. Lemoine i Rouen,
går ännu längre, i det hån vill hafva uppfun-
nit den princip som ger det förnämsta värdet
åt Ericssons varmluftsmaschin, nemligen rege-
neratorn. Han hade redan 1848 tagit patent
på en dylik maschin, hvilken emellertid: snart
befanns opraktisk. Hr Lemoines skrift är re-
mitterad till samma kommitte.
Andra, såsom M: Liais och Ms Galy-Cazalat,
anse sig i större eller mindre mån berättigade
att dela äran- af den teoretiska upptäckten i
allmänhet, utan att likväl deras yrkande för-
anledt- någon åtgärd å akademiens sida.
Hr Lon Foucald, som i Journal des Dåe-
bats, redogör för detta ämne och temligen be-
stämdt tillbakavisar alla anspråk att dela upp-
finningsäran med hr Ericsson, slutar sin ar.
tikel -med dessa ord: - ;Huru kunna. vi annat