bank är behöflig, äfvensom derom att denli
icke kan grundas utom aktieteckning, så torde 1
åtskilliga deremot betrakta såsom en äfventyr-j:
lig nyhet, att aktieegarne, på sätt för den nya
banken blifvit föreslaget, befrias från gsolida-
risk snsvarighet. Frögan härom förtjenar zå-
ledes ett närmare öfvervägande.
I nuvarande privatbanker och de nya fili-
albankerna äro aktieegarne, en för alla och
alla för en, ansvariga för bankernas förbindel-
ger. Då privatbankerna till största delen röra
sig med egna sedlar samt de andra bankerna
åter skola till hufvudsaklig del grunda sin
verksamhet på fonder som riksbanken försträc-
ker, måste man väl också antaga att här fin-
nes särskildt skäl för bibehållande af den s0-
lidariska ansvarigheten. Men handelsbanken
är af en alideles olika natur. Den skall ej
utgifva några sedlar och den lägger egna kon-
tanta fonder till grund för gin verksamhet. l
Dess materiella kraft beror på storleken af det!
kapitalbelopp som aktieegarne satormanskjutit.!
Om detta bar en lämplig storlek, mäste den:
väl anses fullt ersätta det personella ansvaret!
simt vara väl så mycket som detia betryg-l:!
gande för allmänheten. a
Uti eit land med ringa förmögenhet i rör-
liga kapita!er såsom Sverige blir det ju också:
nödvändigt för bildandet af en bank med be- !
tydliga fonder, att samla dem genom utde-l:s
Jandet på många händer af ett stort antal ak-
tier å mindre belopp. Den gamla satsen:
många bäckar små göra en stor å, får på
detta sätt här sin tillämpning. Endast sålunda
kan en någorlunda kapitalstark aktiebank här
bildas. Men då faller det af sig sjelf att den
solidariska ansvarigheten blir olämplig. Då det
kan blifva fråga om kanske tusentals aktieegare,
måste denna ansvarighet öfvergifvas, ty om
den bibehålles, kan ett dylikt företag ej ut-
föras. Hvem vill uti ena bank vara solidariskt
ansvarig med en massa personer, hvilka äro
honom heit och hållet obekanta?
För alla sådana banker är den solidariska
ansvarigheten olämpl g, och såväl upplysta ut-
ländska författare som nyare tiders erfarenhet
i fremmande länder tala för afekaffandet af
denna ansvearighet, såsom blott varande ett
skadiigt hinder för en nyttig associationsanda,
Akiielagen lägger också icke något hin-
der i vägen för upprättande af en aktiebankj,
utan solidariek ansvarighet, då banken ej förl
utgifva egna sedlar.
Hvad särskild: ifrågavarande bank vidkom-
mer, så blir den ej konstituerad förr än 6.
millioner af aktiebeloppet äro tecknade, och
till dess 40 procent häraf äro inbetalia ärol:
aktiegarne personelt ansvariga till fulla belop-
pet af de tecknade aktierna. Således för ett
belopp af 6 millioner. Sedan de 40 procen-
ten af aktierna äro inbetalta kunna aktierna
öfserlemnas åt innehbafvaren, och bankens
styrka beror då hufvudsakligen af det inbe-
talta beloppet, utgörande 2,400,000 rår, samt!
på bankens organisation. Sistnämnda summa l
synes också vara fullt betryggande, då dertill
kommer, ati bankens styrelse är skyldig att
upplöga bolaget så snart den finner att ban-
kens reservfond och 20 procent af inbetalda
aktiebeloppet gått förlorade,. För:ummar sty-
relsen denna sin skyldighet, blottställer den
sig för tillämpning af 19 i reglementet, en-
ligt hvilken aktieegare hvilka sågom ledamö-
ter i styrelsen eller vid bolagssiärama deltaga
i beslut, stridande emot bolagsreglorna, äro
skyldiga att en för alla och alla för en, er-
sätta all derigenom uppkommen skada.
Bankens styrelse kan således icke låta hela
den kontant tillskjutna kapitalfonden gå förlo-
rad, utan att sjelf underkasta sig personelt
och solidariskt ansvar, och då styrelsen kom-
mer att bestå af 14 utaf aktieegarne valda
personer, synes denna omständighet innefatia
en ganska väsentlig garanti.
Staten skall dessutom hafva ett ständigt om-
bud i banken äfvensom regeringen kan när
som helst infordra tablå öfver bankens ställ-
ning.
Vid sådana förhållanden kan man väl icke
anse någon fara för allmänheten uppstå deraf
att aktieegarne i banken skulle blifva befriade
från den solidariska ansvarigheten.
Ea annan hufvudsaklig omständighet som
förtjenar att tagas i betraktande, är den blif-
vande bankens ställning till riksbanken. En-
ligt hvad längre fram i bladet också medde-
las hafva fullmäktige i rikets ständers bank
hos Kongl. Msj:t särskildt begärt att få af-
gifva yttranden öfser den nya bankens orga-
nigativn, med afseende å riksbankens verk-
samhet, säkerhet och fördel, och äfven härai
vill det synas som nian fruktade för någon
konkurrens mellan dessa banker.
Om den nya banken hade rättighet, att, mot-
svarande en betydlig fond, utgifva sedlar, skulle
sådant naturligivis kunna göra ett stort intrång
i cirkulationen at riksbankens sedlar samt så-
ledes störande inverka på dennas verksamhet
och vinst, ehuru som man vet rikets ständer
i sjelfva verket icke hyst någon egentlig be-
tänklighet emot en dylik konkurrens med pri-
vata bankers sedlar, hvilka också till stora
belopp cirkulera i riket, oaktadt några sådana
icke utgått från sjelfva hufvudstaden. Men
ifrågavarande bank kommer icke att ingåi
någon så beskaftad täflan med riksbanken,
emedan den förra icke kommer att röra Big
med andra sedlar än dem gom riksbanken och
privatbankerna redan i cirkulationen utsläppt.
Att den nya banken hopsamlar och på ett
ändamålsenligsre vis omsätter de redan uwut-
släppta bankosedlarne kan icke anses innefatta
SRS ETRADE RTB DERES EST IATDA RIERIDETTTLIE LATINET
dersord lemnade det begärda intyget, und-
ginge han en eljest oundviklig duell på lif
I ae LA Laddas b Rn elan allla 2 5ymyåa