bank är behöflig, äfvensom derom att denli icke kan grundas utom aktieteckning, så torde 1 åtskilliga deremot betrakta såsom en äfventyr-j: lig nyhet, att aktieegarne, på sätt för den nya banken blifvit föreslaget, befrias från gsolidarisk snsvarighet. Frögan härom förtjenar zåledes ett närmare öfvervägande. I nuvarande privatbanker och de nya filialbankerna äro aktieegarne, en för alla och alla för en, ansvariga för bankernas förbindelger. Då privatbankerna till största delen röra sig med egna sedlar samt de andra bankerna åter skola till hufvudsaklig del grunda sin verksamhet på fonder som riksbanken försträcker, måste man väl också antaga att här finnes särskildt skäl för bibehållande af den s0lidariska ansvarigheten. Men handelsbanken är af en alideles olika natur. Den skall ej utgifva några sedlar och den lägger egna kontanta fonder till grund för gin verksamhet. l Dess materiella kraft beror på storleken af det! kapitalbelopp som aktieegarne satormanskjutit.! Om detta bar en lämplig storlek, mäste den: väl anses fullt ersätta det personella ansvaret! simt vara väl så mycket som detia betryg-l:! gande för allmänheten. a Uti eit land med ringa förmögenhet i rörliga kapita!er såsom Sverige blir det ju också: nödvändigt för bildandet af en bank med be! tydliga fonder, att samla dem genom utde-l:s Jandet på många händer af ett stort antal aktier å mindre belopp. Den gamla satsen: många bäckar små göra en stor å, får på detta sätt här sin tillämpning. Endast sålunda kan en någorlunda kapitalstark aktiebank här bildas. Men då faller det af sig sjelf att den solidariska ansvarigheten blir olämplig. Då det kan blifva fråga om kanske tusentals aktieegare, måste denna ansvarighet öfvergifvas, ty om den bibehålles, kan ett dylikt företag ej utföras. Hvem vill uti ena bank vara solidariskt ansvarig med en massa personer, hvilka äro honom heit och hållet obekanta? För alla sådana banker är den solidariska ansvarigheten olämpl g, och såväl upplysta utländska författare som nyare tiders erfarenhet i fremmande länder tala för afekaffandet af denna ansvearighet, såsom blott varande ett skadiigt hinder för en nyttig associationsanda, Akiielagen lägger också icke något hinder i vägen för upprättande af en aktiebankj, utan solidariek ansvarighet, då banken ej förl utgifva egna sedlar. Hvad särskild: ifrågavarande bank vidkommer, så blir den ej konstituerad förr än 6. millioner af aktiebeloppet äro tecknade, och till dess 40 procent häraf äro inbetalia ärol: aktiegarne personelt ansvariga till fulla beloppet af de tecknade aktierna. Således för ett belopp af 6 millioner. Sedan de 40 procenten af aktierna äro inbetalta kunna aktierna öfserlemnas åt innehbafvaren, och bankens styrka beror då hufvudsakligen af det inbetalta beloppet, utgörande 2,400,000 rår, samt! på bankens organisation. Sistnämnda summa l synes också vara fullt betryggande, då dertill kommer, ati bankens styrelse är skyldig att upplöga bolaget så snart den finner att bankens reservfond och 20 procent af inbetalda aktiebeloppet gått förlorade,. För:ummar styrelsen denna sin skyldighet, blottställer den sig för tillämpning af 19 i reglementet, enligt hvilken aktieegare hvilka sågom ledamöter i styrelsen eller vid bolagssiärama deltaga i beslut, stridande emot bolagsreglorna, äro skyldiga att en för alla och alla för en, ersätta all derigenom uppkommen skada. Bankens styrelse kan således icke låta hela den kontant tillskjutna kapitalfonden gå förlorad, utan att sjelf underkasta sig personelt och solidariskt ansvar, och då styrelsen kommer att bestå af 14 utaf aktieegarne valda personer, synes denna omständighet innefatia en ganska väsentlig garanti. Staten skall dessutom hafva ett ständigt ombud i banken äfvensom regeringen kan när som helst infordra tablå öfver bankens ställning. Vid sådana förhållanden kan man väl icke anse någon fara för allmänheten uppstå deraf att aktieegarne i banken skulle blifva befriade från den solidariska ansvarigheten. Ea annan hufvudsaklig omständighet som förtjenar att tagas i betraktande, är den blifvande bankens ställning till riksbanken. Enligt hvad längre fram i bladet också meddelas hafva fullmäktige i rikets ständers bank hos Kongl. Msj:t särskildt begärt att få afgifva yttranden öfser den nya bankens organigativn, med afseende å riksbankens verksamhet, säkerhet och fördel, och äfven härai vill det synas som nian fruktade för någon konkurrens mellan dessa banker. Om den nya banken hade rättighet, att, motsvarande en betydlig fond, utgifva sedlar, skulle sådant naturligivis kunna göra ett stort intrång i cirkulationen at riksbankens sedlar samt således störande inverka på dennas verksamhet och vinst, ehuru som man vet rikets ständer i sjelfva verket icke hyst någon egentlig betänklighet emot en dylik konkurrens med privata bankers sedlar, hvilka också till stora belopp cirkulera i riket, oaktadt några sådana icke utgått från sjelfva hufvudstaden. Men ifrågavarande bank kommer icke att ingåi någon så beskaftad täflan med riksbanken, emedan den förra icke kommer att röra Big med andra sedlar än dem gom riksbanken och privatbankerna redan i cirkulationen utsläppt. Att den nya banken hopsamlar och på ett ändamålsenligsre vis omsätter de redan uwutsläppta bankosedlarne kan icke anses innefatta SRS ETRADE RTB DERES EST IATDA RIERIDETTTLIE LATINET dersord lemnade det begärda intyget, undginge han en eljest oundviklig duell på lif I ae LA Laddas b Rn elan allla 2 5ymyåa