som jag gick att trottsa, icke skulle hafva
förmått mig att låta förfärdiga.
Det var med sådana sväfvande och roman-
tiska föreställningar som jag en vacker höst-
dag befann mig rullande i en omnibus mel-
lan Liibeck och Traveminde, för att der stiga
om bord på Svithiod, som skulle gå till Sve-
ige.
Jag hade två medpassagerare, en högväxt
äldre man, med de längsta mustascher jag
någonsin sett, oaktadt det milda vädret in-
svept ända till öronen i en ofantlig pels, och
ett fruntimmer, hans fru som jag gissade, af
så ovanliga proportioner att jag satt och spe-
kulerade i mitt hörn, huruvida det ej, i hän-
delse flere passagerare tillkomme, skulle bli
bättre utrymme om hon intoge sin plats lig-
gande i stället för sittande. Men då jag se-
dermera såg henne reducerad till vanliga qvin-
liga dimensioner, gjorde jag den slutsatsen
att hennes svällande bredd i ommnibusen hade
varit en följd af en utomordentlig rikedom på
kappor och underkjolar. Åkdonet var för öfrigt
både ut- och invändigt upptaget af detta intres-
santa äkta pars packning. Jag nämner dessa
omständigheter här icke endast derföre att de
roade mig mycket den gången, utan derföre
att jag sedan kommit till den erfarenbeten ati
af alla nationer i verlden finnes ingen så fal-
en att när man begifver sig på lustresor, packa
n sig i ett ofantligt fodral af pelsar och öf-
verkläder och anse det nödvändigt att föra
med sig största delen af sina jordiska
egodelar, som det folk till hvilket den goda
run och hennes ståtliga man räknade sig.
Mina reskamrater talade sakta med hvaran-
Ira på ett entonigt men välljudande språk,
som ehuru alldeles främmande för mitt öra,
ikväl förekom mig att vara vekt och musika-
iskt. Det hade ej dessa sträfva och skräl-
ande Jjud som vi vanligen tycka oss förnimma
lå vi höra talas ett språk som är oss alldeles
bekant. Förgäfves bemödade jag mig att
asthålla och upplösa något af de ord de be-
sagnade. Det var blott ett enda som jag
unde skilja från de öfriga, och det var det
upphörligt återkommande jasålp, som yttra-
les af den manliga passageraren i en lång-
lragen och likgiltig, af den qvinliga i en ha-
tig och förvånad ton. Jag sysselsatte mig
inder hela vägen med försök att: tränga till
neningen af detta ofta upprepade ord, men
let lyckades mig icke, ända till dess, vid an-
komsten till Travemiinde, mannen talande
ekade på ångbåten och frun ropade sja sålp,
ch jag hade lärt mitt första svenska ord.