blifvit oftentliggjorde och isynnerhet de s. k
Lettres franques, som ni hört omtalas, och son
man väntade få se desavuerade af regeringen
Dessa Lettres frangques, som äro författade a
en legitimist, hafva till motto presidenten:
yttrande i Bordeaux, kejsaredömet det är freden
men uppmana dock ifrigt kejsaren till krig
Då den väntade dementien uteblef och dess:
bref voro ställde direkte till kejsaren, så hade
de väckt ett visst uppseende. Meni dag icke
endast desavueras de i Monitören, utan dei
officiella bladet behandlar dem med en ton ai
yttersta förakt; det var deri endast en gro
snara för att bringa regeringen trassel och
obehag och gifva henne valet att antingen
oroa de fremmande makterna genom sin tyst-
nad eller såra nationalstoltheten genom alltför
fredliga förklaringar. Monitören tillägger att
kejsaren, liksom Frankrike, vill freden, men
en fruktbärande fred. Anhängarne af freden,
och Gud må veta att de äro talrika, tycka
icke om dessa sista ord, som förefalla dem
dunkla.
Den redogörelse öfver 1852 års finanser
som finansministern meddelat, har varit en
balsam för de bekymmer som hysas med af-
seende på vår finansiella ställning.
Redogörelsen för bankens ställning har med-
fört samma resultat.
De stora statskorporationerna äro till imor-
gon sammankallade till Tuilerierna, och det
säges att kejsaren skall personligen öppna
1853 års session.
Under karnevalen ha vi haft jysande baler
i den officiella verlden, men få, högst få in-
om det egentliga societetslifvet, och det utgör
ett nytt bevis på att alla äro mäktigare än
några få, att alla dessa officiella baler, hur
lysande de än varit, icke i detaljhandeln åstad-
kommit det lif man bordt vänta. Den afse-
naten för kejsaren och kejsarinnan gifna ba-
len var särdeles präktig. Mer eller mindre
fantastiska drägter gjorde en lysande effekt,
men balens styrelse (om detta ord tillåtes
mig) saknade enhet, och man erfor äfven följ-
derna deraf. Herrar senatorer hade bordtre-
sumera sig uti en balens kejsare och kej-
sarinne, som erhållit oinskränkt myndighet i
afseende på mottagningarne. -Detta är hvad
de uraktlåtit, och festen har haft en repre-
sentativ, en obestämd anstrykning, som den
icke skulle haft om den verkställande makten
der varit individualiserad.
För att trösta oss för fastan, ha vi för när-
varande kröningen i sigte.
Reims påyrkar högt sina gamla rättigheter
att blifva skådeplatsen för denna högtid.
Såsom kejsare, som kallar er med Guds
nåde och nationens vilja, säger denna välta-
liga stad till Napoleon III, har ers maj:t rätt
att förfara så som de monarker af den gu-
domliga rätten, som företrädt er, hafva för-
farit.
Kronan väntar er på samma altare der
Hugo Capet kom att taga den!