önskan är, att densamma rå till stadens nytta och. försköning blifva uppförd, så att samtiden, likasomit vära efterkommande, icke må få skäl att klandra det beslut, som stadens magistrat och borgerskapets äldsie nu gå att fätta i denna för Stockholms stad sä Vigtiga atfdägenhet. Ecsultatetafden vidlyftiga undersökning, som efter frågans sista behandling hos magistraten och -borgerskapets äldste skall hafva egt rum, inskränker sig till en af hr Kaptenen och riddaren B. Cronstrand, på enskildas bekostnad och begäran upprättad promemoria, hvåri köstnaden för en ny bro från Drottninggatan öfver Helgeändshölmen till Mynttorget approximåtift beräknas till endast Ettfundräfjugutvätuser riksdaler banko. Nägon ritning eller anvisning huru bron i detalj, säsom till dess läge öfver vattenytan; körbanans och trottoirernas bredd m. m., skulle uppföras och sättas i förbifidelse ined Hölgeandsholmen, än mindre huru deniä holme börde: ord: as och för I: skönas, — en fråga, Som dock förr eller sednare rmåä-. ste lösas, och hvarföringand en ytterligare broanläggniog öfser Helgeandsholmen visserligen vore ett planlöst arbete, här icke blifvit upprättad, och det synes under dessa outredda förhållanden nu aldraminst våra skäl att lemna bifall till det förslag, som kommitterades pluralitet afgifvit och tillstyrkt. Att man i en stad sådån som Stockholm, .anlagd på båda sidor och läogs Utmed en flod; öfver hvHken man endast eger en bro, och der man, med afstemde på ökad rörelse och befolkning sätt stådens bebyggande Ych utsträckniog längs flodens stränder, funnit exa andra bro högst behöflig, fallit på den idden att lägga denna bro straxt utmed den äldre, mäste förefalla särdeles underiigt och inn-bär dessutom en stor orättvisa mot de aflägsnare Stådsdelärnes innevånare, hvilka endast på mindfe båtar eller genorh den längre vägen till den enda befintliga brön nu kunna komma från strand till stratid! Man säger visserligen, ätt sedan en bro i linie med; Drottninggatan och till dennas bredd, 34 fot, blifvitl anlagd, rörelsen ä denna blefve synnerligt NHiflig och kanske större än på den 60 fot breda Norrbro; men om ock sådant inträftåde, vore det då riktigt att lägga en ny, micdre bro endast tvähundratjugofem alnar från den större äldre bron, för ätt ät rörelsen på den nya simalårs gifva en besvärande och vådlig trängsel; under det att trafiken på den gamla bron med sin vackra, nära dubbelt 8å breda körbana och trottoirer skulle glesna? Och huru ringa fördel bereddes häri? genom dei medlersta delen af staden såmt de aflägs? nare vestra delarng deraf? Sjelfra uppbofvet till dessa omtvistade broförslag var det projekt, som enskildå personer gjort, att få lägga en gäögbro frän staden till Röda Bodarne; och det synessannerligeti redan deraf tydligt att detär en fast kommunikatiod ä ungefår denna linea sonr erfordras, fritt alldeles icke nägon bibana bredvid den rymliga bro; som redan finnes midtförKongl. Slot:ev och Gustaf Adolfs torg. Det är öfrverflödigt att här upprepa hvad som särofta förut blifvit sagdt om den trängsel, söm efter den hya brons anläggning i denna lingaskulls uppkom, ä nedra andan af Drottning: g tän sätt framför pelarne till Gåinla myntet, och den korsade rörelse bom framför Myntsatan och vis dare längs densätamä nådätRiddarhustorget näste uppstå: Eller gifves det val nägod; som anser den tränga Vesterlänggatan ock den hu förendast enhalt trottoir rymliga Myntgataf tjenliga att afleda en-vid dess änäpöhkter Mynttorget sämmanträngd ökad rörelse? Att en bro i denno föreslagna linien öfver) Helgesndskölmen; om mån finge lemna utgifterna för denna holmes samtidiga ordnande är sigte, blirj! mindre kostsam än dågon af de andra broarne frän: Tegelbacken, må val med afseende ä den förras ringäre längd vara tydligt; men ieksvär detta i och fört sig giltigt skal för bestämmande af en ny brolinie.; Endast ex på sitt fatta ställe anlagd bro, hvilker verkligen gagnar rörelsen; Bynes oss, om också dyräre; böra ifrägakommid; och dä de trafikerande dess: utom för den verkligen nyttiga brons:begagnande wil: ligt erlade en ärderrbilligare, men föga rgagnande bron otänkbar broafgift, och säinedelst säkerligenfullt betäckte dew Högrey om feke hela anläggnidgskostnaden för den förra, så torde den så mycket framhållna skilltadeh? i devifrägasatte broarnes anläggningskostnad förloravall betydelse. ; Den rätta med lokalen och rörelsen i Stockholni öfverenssfätnmande Brobyggnadsplån synes vara den, aft då en andra bro skall an äggas, denna då utsträckes . linia från Tegelbacken till sjelfva staden, samt en tredje, om den blir beböflig, från Slottsbacken till Blasiiolmen, och först sedan 3:ne broar korsa Norrström och rörelsen deröfver fordrade en 4:e, torde den öfver Helgeandsholmen känske böra ifrågasättas; men derförinnan mätte väl denna holme vara atröjd och äfven på de tre sidor, som omslutas af Malarens vätfen, lemnat plats för anläggningar, lika vackra och för den sommaren igenom inom staden stängda befolkningen behöfliga, som nuvärfande än läggningen på Holmens östra sida: Det friare läge hölmen på sädant sätt erhäller skall också säkert för alltid utestänga en brobyggnad på dess vestrå udde, så mycket mimdre behöflig som Kvarken Löndons eller Paris stora rörelse och befölkning tärfvät broar så nära hvaråndra, som man nu föreslår en ny bro utmed den äldre öfver vär ström. Hvad man i ästetiskt afseende anfört såsom gyonsamt för en bro öfver Helgeandshbolmens vestra udde, kunna vi icke heller dela, och vi öfverlemna till hvar och en att bedöma, huru en bro i denna linie skulle taga sig ut under de stora byggnader, som nedtrycka dess ändpunkter, och der ögat långs brons östra sida komme att begränsas dels af den utsigt, som nu er Norrbro, dels afsden skräpiga rad af byggnader, som, sedan .den vestra för brobanan erforderliga udden af holmen blifvit afröjd, ändå komme att qvarstå ät stallet och dertill hörande byggnader, dels ock slutligen från brons norra del, af den närliggande höga Norrbro och de kajer som stänga vyen från båda sidor. Utåt Målaren eller längs brons vestra sida blefve utsigten. ungefär densamma som från de öfrige föreslagna brolinjerna, ehuru icke sä fri och vacker, som från nå gondera af dessa mera i vester öppet belägna broarne. Äfven med antagande att en lättare stil vid brons konstruktion skulle något mildra det äF den värbelägna högre Norrbro tyngande intrycket, mä man dock icke förneka att den, i omvändt förbällande till strömmens yvacliga stuppiog från vester till öster, vester om Norrbro och betydligt lågte än aenna, anlagda bron skulle åt ögat gifva en ny och nera än tillförene stötande erinrati om det stora fel, som vid Norrbros anläggning blifvit i afseende å dess höjd öfver vattnet och stränderna begänget. 3 Skulle en bro-öfver Helgeandsholmen, .sädan dep nu är föreslagen, komma till. verkställighet, sä kan man sannolikt taga afsked af alla projekter att i en framtid se.denna i Sjortat af hufvudstaden belägna. holme på ett ändamälsenligt sätt förskönad; ty blir densamma på två.sidor omgifven af broar och påandra tvenne af höga: kajer; är den; ock dermed omska-. pad till-en fyrkant, afskild från vattnet, och förlorar med -detsamma .alla de .beh g, .sobm ;den under en. mera leende, smekfull form, befriad från en .stormande rörelse, kan skänka den promenerande; eller hvad är det väl som gör Strömparterren så behaglig, om icke dess frånsrörelsen jafstängda läge? — Tånker man sig en-bro .framdragen på ylitre, sidan at denna jilla -plats, som dels.afstängde densamma från den fria utsigten nedät Norrström, dels hemsökte den med stojet af rörelsen samt med dammet och ,orenligheten från en i lika höjd medparterren anlagd bro eller gata, så må man väl medgitva att platsen. förlorade allt det värde, den pu äger för Stockholms befolkning, och i huru mycket. högre grad skulle icke den större delen af -bolman . vester .om Norrbro, at