visat vagen. — Matte Sveriges nutvudstad icke blifva det sitsta samhälle, som upphinner detta mål! Stockhölm den 15 Februari 1853. Eriligt Svenska Läkaresällskapets beslut. G. Böttiger. Sv. Läk. Sällskap. n. v. Sekreterare. Till utgifvaren af Arjtonbladet, Stockholm. London den 9 Febr. 1853. Det har blifvit allmänt, att när man icke på anna sätt Kan bortskaffa ett bestående missförhällande, olä. genhet eller missbruk, så vänder man sig till pressen, och med dess bjelp går det förr eller sednare. Tillär mig att göra på samma sätt i en fråga som intresserar icke blott mig och alla mina här vistande landsmän, utan äfven alla engelsmän som hafva aftäre, eller korrespondenser på Sverige. Det nöje som hvar och en utlänning här kan hs: för mycket godt pris eller nästan ingenting, at läs: sitt lands tidningar, är oss här nästan alldeles föraekadt. Läserum och kafeer subskribera ej på svensks tidningar, och jag känner blott. ett enda sädant i Eastend som håller Aftonbladet. Jag har skaftat mig underrättelse om hvad den nya genom öfverpostmär sfaren markisen af Clanricarde promulgerade förordningen af den 1 Januari 1851 innehäller och har der funnit följande i afseende på tidningars försändning mellan England och Sverige, eller tvärtom: Tidnih gar från nämnde länder, tryckta på landets spräk. komma -hädanefter att befordras fritt och efter samme stadgar som landets egna tidningars. I följe härå: skickade jag en vän i Stockholm ordres att för mig subskribera på Aftonbladet och sända det två gänger 4 veckan. Jag erhöll derpä det svar att intet nummer af svensk tidning kunde från Stockholm afsändå ; :ofrankeradt och att franco till England för nummer: af Aftonbladet kostade 2 rår 8:sk. bko, dä det fört den nya postkonventionen mellan Sverige och Eng land endast kostade 12 sk. bko. Huru kan detta var: möjligt? Ett utredande af detta förhällande skulle sätta oss härvarande svenskar i största förbindelse. ar Öfver. brefportot kan man ej mera klaga sedan der sista konventionen. Väl kostar ett bref till Sverige 50 procent mer än ett till Amerika och nägot mer än dubbelt så mycket som till Hamburg, Paris och andra städer konfinenten, men det gär ändå an ati få ett halft uns till Sverige för 1 sh. 2 pence. Der. emot är långsamheten oförsvarlig. Hvarföre skol: brefven vara längre på väg änresande? Vi erhälla här, sommar och vinter, aldrig bref frän Sverige på kortart tider än 9 å 10 dagar, och om vintern vid däligt vä der åtgå tolf, då en resande, som om sommaren här Afrän afreser kl. !, 9 tisdags afton öfver Ostende och Köln, är i Hamburg thorsdags morgonen, efter 3t timmars resa, och följaktligen i Stockholm söndags middagen, efter 5 dygns resa. Hvarföre skall poster behöfva 4 dygns längre tid än de resande? Orsaker mätte vara att brefven qvarligga om sommaren ; Hamburg och om vintern i Stralsund och Stettin, ty sjom ett bref om sommaren afsändes via Ostende, kommer det ändå icke förr än på 9 dagar, sä vide det ej afsändes på thorsdagarne pr ängbät — en utväg, som på sätt och vis undansnillar brefven. från den kongl. svenska poststyrelsens ordinarie graviteti ska långsamhet. För införandet af ofvanstående stadna jag ock mina landsmän hos redaktionen i stor förbindelse; mähända kan det föranleda till någon rättelse. Med utmärkt etc. En svensk i London. Redaktionen har icke velat vägra införande af ofvanstående, ehuru den är öfvertygad at ingen rättelse vinnes dermed eller genor hvilka medel som helst, så länge man envisa: att bibehålla det absurda, kostsamma och försinkande svenska postkontoret i Hamburg, och så länge man gör brefvexlingen till en indirekt beskattning genom indragande till statsverket af postverkets öfverskott. Tills vidarc ges det blott ett medel att undvika fördröjande genom svenska postkontoret i Hamburg nemligen att man har en kommissionär i Danmark, under hvars adress man afsänder och mottager sina bref till och ifrån utlandet, si att de få gå i fred för det i Hamburg varande svenska postkontoret. Vi önskade för det allmänna bästas skull att denna metod kunde blifva allmän. I afseende på priset för svenska tidningar j London har insändaren blifvit missledd. De är sannt att om tidningar mellan England och Sverige sändas via Ostende, betalas de efte vigt, hvilket dock för ett nummer af Aftonbladet aldrig kan göra så mycket som 2 rdr 8 sk., men öfver Hamburg pr ångbåt, hvilket är den vanliga långsamma vägen, frankera: de med 2 sk. 8 rst. banko, och på detta sät: afsändes postdagligen Aftonbladet till England. Det enda som härvid kan med skäl anmärkas är att ej ofrankerade tidningar här få emottagas likasom i England, och att man ej har någon tryckt anvisning i afseende på den utländska: brefoch tidningsförsändningen, hvarom det stundom är rätt svårt att äfven fö muntliga upplysningar. I posttaxorna, sor införas i vära almanackor och kalendrar, nämnes endast ett utländskt rike, och det är Ryssland: I andra länder meddelas alla förändringar i taxan för, utrikes brefvexlingen genast i de allmänna tidningarne. För ett sådant meddelande skulle-allmänheten visst våra kongl. svenska poststyrelsen särdeles förbunden. Hvarföre ingen konvention blifvit afslutad med Belgien, så att all post .på England ginge den hastigare och säkrare vägen öfver Kölr och Ostende, derpå har mer än en undrat. Vi emottaga nu sommartiden genom de ham. burgska bladen-utdrag.ur de.engelska tidnin garne måndag-och tborsdag, hvilka vi förs påföljande fredagar -och tisdagar du v: 8. och 5 dagar derefter få läsa i direkta engelsk: blad, Vi tro oss-emellertid -kunna-hoppas at nu, då tvenne-ångfartyg . gå från Götleborj direkte på England, och kanalfartygen på 6! timmar befördra bref. -och-resände -mella! Stockholm och Götheborg, åtminstone få en gelska bref-och tidningar -en. gång i veckal utan att de fölle i det hamburgska-pöstkon torets klor, så vida ej ett sådant fjesk. skull stå i strid med det af insändaren omtalad gravitetsbegreppet hos det svenska postvä sendet. Då det är oss bekant att kongl. general poststyrelsen är sysselsatt med utarbetande : en stor reformplan i det inhemska postväsen det, som skall föreläggas nästa riksdag; oc man också ej får neka att mycket biifvitir om sista tiden gjordt att lätta förbindelser med utlandet, så vore det utan tvifvel.ej rät vist att frånkänna Postetyrelsen värma och D f;r ytterligare förbättring af våras kommubik: ssAner Med andra länder! Vi önska hlatt a — VV SA MM Cr LL OC