visat vagen. — Matte Sveriges nutvudstad
icke blifva det sitsta samhälle, som upphin-
ner detta mål!
Stockhölm den 15 Februari 1853.
Eriligt Svenska Läkaresällskapets beslut.
G. Böttiger.
Sv. Läk. Sällskap. n. v. Sekreterare.
Till utgifvaren af Arjtonbladet, Stockholm.
London den 9 Febr. 1853.
Det har blifvit allmänt, att när man icke på anna
sätt Kan bortskaffa ett bestående missförhällande, olä.
genhet eller missbruk, så vänder man sig till pressen,
och med dess bjelp går det förr eller sednare. Tillär
mig att göra på samma sätt i en fråga som intresse-
rar icke blott mig och alla mina här vistande lands-
män, utan äfven alla engelsmän som hafva aftäre,
eller korrespondenser på Sverige.
Det nöje som hvar och en utlänning här kan hs:
för mycket godt pris eller nästan ingenting, at läs:
sitt lands tidningar, är oss här nästan alldeles förae-
kadt. Läserum och kafeer subskribera ej på svensks
tidningar, och jag känner blott. ett enda sädant i
Eastend som håller Aftonbladet. Jag har skaftat mig
underrättelse om hvad den nya genom öfverpostmär
sfaren markisen af Clanricarde promulgerade förord-
ningen af den 1 Januari 1851 innehäller och har der
funnit följande i afseende på tidningars försändning
mellan England och Sverige, eller tvärtom: Tidnih
gar från nämnde länder, tryckta på landets spräk.
komma -hädanefter att befordras fritt och efter samme
stadgar som landets egna tidningars. I följe härå:
skickade jag en vän i Stockholm ordres att för mig
subskribera på Aftonbladet och sända det två gänger
4 veckan. Jag erhöll derpä det svar att intet num-
mer af svensk tidning kunde från Stockholm afsändå ;
:ofrankeradt och att franco till England för nummer:
af Aftonbladet kostade 2 rår 8:sk. bko, dä det fört
den nya postkonventionen mellan Sverige och Eng
land endast kostade 12 sk. bko. Huru kan detta var:
möjligt? Ett utredande af detta förhällande skulle
sätta oss härvarande svenskar i största förbindelse.
- ar Öfver. brefportot kan man ej mera klaga sedan der
sista konventionen. Väl kostar ett bref till Sverige
50 procent mer än ett till Amerika och nägot mer än
dubbelt så mycket som till Hamburg, Paris och an-
- dra städer konfinenten, men det gär ändå an ati
få ett halft uns till Sverige för 1 sh. 2 pence. Der-
. emot är långsamheten oförsvarlig. Hvarföre skol:
brefven vara längre på väg änresande? Vi erhälla här,
sommar och vinter, aldrig bref frän Sverige på kortart
tider än 9 å 10 dagar, och om vintern vid däligt vä
der åtgå tolf, då en resande, som om sommaren här
Afrän afreser kl. !, 9 tisdags afton öfver Ostende och
Köln, är i Hamburg thorsdags morgonen, efter 3t
timmars resa, och följaktligen i Stockholm söndags
middagen, efter 5 dygns resa. Hvarföre skall poster
behöfva 4 dygns längre tid än de resande? Orsaker
mätte vara att brefven qvarligga om sommaren ;
Hamburg och om vintern i Stralsund och Stettin, ty
sjom ett bref om sommaren afsändes via Ostende,
kommer det ändå icke förr än på 9 dagar, sä vide
det ej afsändes på thorsdagarne pr ängbät — en ut-
väg, som på sätt och vis undansnillar brefven. från
den kongl. svenska poststyrelsens ordinarie graviteti
ska långsamhet.
För införandet af ofvanstående stadna jag ock
mina landsmän hos redaktionen i stor förbindelse;
mähända kan det föranleda till någon rättelse.
Med utmärkt etc.
En svensk i London.
Redaktionen har icke velat vägra införande
af ofvanstående, ehuru den är öfvertygad at
ingen rättelse vinnes dermed eller genor
hvilka medel som helst, så länge man envisa:
att bibehålla det absurda, kostsamma och för-
sinkande svenska postkontoret i Hamburg, och
så länge man gör brefvexlingen till en indi-
rekt beskattning genom indragande till stats-
verket af postverkets öfverskott. Tills vidarc
ges det blott ett medel att undvika fördrö-
jande genom svenska postkontoret i Hamburg
nemligen att man har en kommissionär i Dan-
mark, under hvars adress man afsänder och
- mottager sina bref till och ifrån utlandet, si
att de få gå i fred för det i Hamburg varande
svenska postkontoret. Vi önskade för det all-
männa bästas skull att denna metod kunde
blifva allmän.
I afseende på priset för svenska tidningar j
London har insändaren blifvit missledd. De
är sannt att om tidningar mellan England och
Sverige sändas via Ostende, betalas de efte
vigt, hvilket dock för ett nummer af Afton-
bladet aldrig kan göra så mycket som 2 rdr
8 sk., men öfver Hamburg pr ångbåt, hvilket
är den vanliga långsamma vägen, frankera:
de med 2 sk. 8 rst. banko, och på detta sät:
afsändes postdagligen Aftonbladet till England.
Det enda som härvid kan med skäl anmärkas
är att ej ofrankerade tidningar här få emotta-
gas likasom i England, och att man ej har
någon tryckt anvisning i afseende på den ut-
ländska: bref- och tidningsförsändningen, hvar-
om det stundom är rätt svårt att äfven fö
muntliga upplysningar. I posttaxorna, sor
införas i vära almanackor och kalendrar,
nämnes endast ett utländskt rike, och det är
Ryssland:
I andra länder meddelas alla förändringar
i taxan för, utrikes brefvexlingen genast i de
allmänna tidningarne. För ett sådant med-
delande skulle-allmänheten visst våra kongl.
svenska poststyrelsen särdeles förbunden.
Hvarföre ingen konvention blifvit afslutad
med Belgien, så att all post .på England ginge
den hastigare och säkrare vägen öfver Kölr
och Ostende, derpå har mer än en undrat.
Vi emottaga nu sommartiden genom de ham.
burgska bladen-utdrag.ur de.engelska tidnin
garne måndag-och tborsdag, hvilka vi förs
påföljande fredagar -och tisdagar du v: 8.
och 5 dagar derefter få läsa i direkta engelsk:
blad, Vi tro oss-emellertid -kunna-hoppas at
nu, då tvenne-ångfartyg . gå från Götleborj
direkte på England, och kanalfartygen på 6!
timmar befördra bref. -och-- resände -mella!
Stockholm och Götheborg, åtminstone få en
gelska bref-och tidningar -en. gång i veckal
utan att de fölle i det hamburgska-pöstkon
torets klor, så vida ej ett sådant fjesk. skull
stå i strid med det af insändaren omtalad
gravitetsbegreppet hos det svenska postvä
sendet.
Då det är oss bekant att kongl. general
poststyrelsen är sysselsatt med utarbetande :
en stor reformplan i det inhemska postväsen
det, som skall föreläggas nästa riksdag; oc
man också ej får neka att mycket biifvitir
om sista tiden gjordt att lätta förbindelser
med utlandet, så vore det utan tvifvel.ej rät
vist att frånkänna Postetyrelsen värma och D
f;r ytterligare förbättring af våras kommubik:
ssAner Med andra länder! Vi önska hlatt a
— VV SA MM Cr LL OC