nen dött under första lefrådsåret öck att flera
än -300 bärn under hvärtdera af de ifrågava-
rande 12 såren blifvit utom våccin-depöterna
vaccinerade, dels till följe af ärdra förhållan-
den, och på dessa grunder afdrager hälften,
:så blifver:dock den andra hälften, eller 3,425.
allt för stor och farlig, om en koppfarsot
skulle i Stockholm utbryta, och är åtminstone,
såsom de sednare årens erfarenhet nogsamt
visat, fullt tillräcklig föratt göra den förfär-
lige sjukdomsgästen i hufvudstaden fortfarande
bofast.
Svenska läkaresällskapet hoppas visserligen,
att mera ordning och noggrannhet i detta af-
seende skall vinnas genom det af K. Sund-
hets-Collegium utarbetade nya reglemente för
vaccinationen i hufvudstaden, som f. n. är
under regeringens pröfning. Men författnin-
gar kunna uträtta mycket, icke allt. Hvarje
enskid samhällsmedlem måste inom sin krets
arbeta för att författningarva efterlefvas. Det
är derföre :som Svenska Läkaresällskapet an-
sett det vara sin pligt att på detta sätt all-
varligen uppmana hvarje tänkande medbor-
gare att nitälska för vaccinationens befräm-
Jande. Endast derigenom kunna dess- väl-
signelserika frukter komma alla till godo:
endast genom en sådan samverkan kan mensk
ligheten närma sig det stora målet — koppor-
nas utrotande — till hvilket den ädle Jenne;
visat vägen. — Måtte Sveriges hufvudstac
icke blifva det sitsta samhälle, som upphin-
ner detta mål!
Stockhölm den 15 Februari 1853.
Eriligt Svenska Läkaresällskapets beslut.
G. Böttiger.
Sv. Läk. Sällskap. n. v. Sekreterare