AAGE TTG DM BUSS BIGRDe LAVA NUSAGAUVI BM UUTUTDK
wi hvilken Luther öfversatte bibeln. är likaledes sis
illbordadt, och man har på taket af byggnadens huf-
uddel uppställt ett kolossalt lejon af granit, stäendel2
pprätt på bakfötterna, hvilket utgjorde den förnäm-f
a delen af de thöringska landtgrefvarnes vapen. ah
— SILFYERPRODUKTIONEN. Alltsedan upp-
ickten af Californiens guldtillgängar och ännu mer
edan man i Australien fann en ännu större rikedom
f den ädla metallen bar mycket talats och skrifvits
m de rubbningar som förestode i guldets värde, och pr
ufvudsakligen den förändring som skulle inträda utili;
et inbördes förhällandet mellan guld och silfver. Vi
nna i franska tidningen Siecle en af dessa far-
ågor framkallad en uppsats om silfverproduktionen,
ch hvilken hufvudsakligen gär ut på att visa detim
enna stiger i fullt ut lika stor omfattning som guld- rä
roduktionen och att följaktligen någon märklig rubb-1 de
ing i deras för närvarande bestäende inbördes värde
cke är att befara. Denna uppsats är af följamde
ydelse:
Silfret, betraktadt såsom metall, erhälla vi bhuf-
udsakligen från eqvatorialtrakterna af Amerika. Intet:
and eger, så vidt vi veta, sä rika grufvor af dennajLo
netall som de peruanska provinserna Zacateras, Gu-lH:
nasenao, Catorce, Pasco och Potosi. Emedlertid fram-
ringas äfven ofantliga qvantiteter deraf, hvilka hvarje
r tiliväxa uti de i mexikanska provinserna Guada-
upe, Guerrero, Mexiko, Pueblo och Pajaco.
Vi ha nyligen talat om afkastningen af gruf-
forna Copiapo i Chili. Vi vilja nu genom nägra
cke mindre slående siffror lugna dem bland vära
tatsekonomer som förskräckas af den ofantliga guld-;-s
roduktionen i Califormien och Australien. Det sy-let
es oss i sjelfva verket bevisadt, att om dem eirkule-lso
ande guldqvantiteten hastigt tillväxer, så tillväxerln:
len silfvermassa vi ega i nästan samma proportion. a
Enligt de uppgifter som ligga framför oss af detje
tatistiska sällskapet i Mexiko, synes det visserligen
om om detta lands silfvergrufvor på sednaste tidenl-:e
nähända icke frambragt sä mycket som de gäfvo förl fö
stt sekel eller längre tillbaka, och framför allt att de
unnu icke på längt när frambringa sä mycket som
nan af deras mängd och deras mineralrikedom hadelg
anledning hoppas. Men detta har sin orsak i priset
på qvieksilfver, som före upptäckandet af de Califor-
niska tillgångarne hade stigit ända till 130 doltars per
sentner, medan t. ex. 1778 priset på denna för ät-
skiljandet af silfret från de främmande ämnen hvar-
ned det är förbundet oundgängliga metsll stundom
nedqick ända till 40 dollars per qvintal.
Mot slutet af förra seklet steg priset på qvick-
silfver till hundra dollars och det blef derefter omöj-
igt att bearbeta andra grufvor än de som lemnade
le rikaste malmer.
Så ofta priset på denna metall föll sä tillväxte silf-
verådrornas produktion, så att t. ex. 1802 utförseln
endast från Vera-Cruz hamn steg till 48 millioner
lollars eller 192 millioner rdr rgs. — Grufvornas pro-:
luktion var sä betydlig, att utom de partier som ex-
sorterades, sä präglades från 1784 till 1805 i mynt-
serken i Mexiko silfver för ett värde af 477 millio-1).
aer dollars eller omkring 1908 millioner rår rgs.
Efter upptäckten af :cinobergrufvorna i Californien
sar priset på det i silfvergrufvorna använda: qviek-
silfver nedgätt till 60 å 70 dollars pr centner, och
len metallurgiska vetenskapen har samtidigt gjort
vigtiga framsteg, som till snart sagdt intet nedsätta
kostnaden för det använda qvicksilfret. Man kan för
aärvarande flera gänger betjena sig af samma qvick-
silfver. Då det är amalgameradt med den ädla me-
allen, kan man fränskilja det på sådant sätt, att det
kan änyo amalgameras med ett annat malmparti.
Denna upptäckt öppnar en alldeles ny framtid för
dearbetninzen af silfveranledningarne.
Största delen af de mexikanska grufvorna voro ännu
belt nyligen öfvergifna af sina egare, som icke hade
tillräcklig kapitalstyrka för att bearbeta dem. DejP
upphörde emellertid icke helt och hället att i mynt-?
verlden utsprida sina produkter; deräs rikedom är säl
stor, att de fattiga innevänarne i grannskapet endast
behöfva uppgräfva jorden eller sönderboka de spröda
klipporna för att derur vinna stycken af ren metall,
som de införa att försäljas på Ajuchitlans, Mescalas
och Macheros marknader. Nägra grufvorlemna ända
till 34 uns ren metall på 100 malm; andra, som
iemna blyglans, gifva endast 5 uns af den ädlare
metallen per 100 malm och erbjuda emellertid be-
arbetaren stora fördelar. Man har beräknat att af-
kastningen af de mexikanska grufvorna, oaktadt de
oroligheter hvaraf detta olyckliga land är hemsökt,
sedan flera år tillbaka tillväxer med omkring 15 pro- ;
cent om äret, sä att den bör vara fördubblad på 7 å
8 är.
Enligt den mexikanska statistiken belöper sig vär-
det af de ädla metaller som på 113 är, från 1690
till 1803, blifvit präglade i myntverken i landet, till
1354 millioner dollars, eller omkring 5416 millioner
rdr rgs, hvaraf endast en tjugondedel var guld. Detta
år två gånger beloppet af den metalliska valuta som
cirkulerar i Frankrike, och omkring hälften af hvad
som, enligt de bästa statistici,.anses utgöra hela verl-
dens cirkulationsbelopp. ;
Men detta är icke allt; jemte Chilis, Mexikos och
Perus grufvor kan man anföra Japans, som mähändal:
ieke gifra dem efter i rikedom. Holländarne hem-
tade fordom från Japan stora qvantiteter silfver, kom-
met ifrån grufvorna i Sado, Kensima, Bingo ochl
Sourouma. i
Man kände föga till de medel hvaraf Japaneserna
betjenade sig för att utdraga den äkta metallen, men
det kan ej betviflas att om amerikanarne lyckas om
störta de skrankor som utestänga europeerna frän
detta land, så skola nya metoder införas, hvilka i
stark proportion skola föröka produktionen från gruf-
vorna i detta land. Utom de silfver-qvantiteter som!
vi erhålla från de tränsoceanska trakterna, frambringa
Englands, Spaniens, Preussens och det öfriga Euro-
pas blygrafvor äfven hvarje är silfver till ett högst I
betydligt värde. Sedan man lyckats att med fördell!
utdraga äfven de minsta silfverpartiklar som blyet in-
nehäller, genom att behandla det enligt den af hr Pat-
tinson 1827 uppfunna metod, grundande sig på skill
aaden i de värmegrader, vid hvilka det i smält till:
ständ försatta blyet och silfret äter stelna, så bar man
kannat rena sådant bly och till och med sädan slagg
som icke erbjödo en tillräckligt stor proportion af den
ädla metallen för att det lönade sig att underkastal
dem den gamla behandlingen. I England finnes bly
som innehåller ända till 60 uns silfver per engelskt
centner, och de tvenne metallernas ätskiljande kan
med fördel verkställas till och med dä blyet ieke ini
aebåller mer än 2 å 3 uns per 100 6 metall. i
England bör för närvarande frambringa ofantliga
qvantiteter silfver; olyckligtvis lärer icke hällas nägonp
officiel kontroll öfver hvad-som erhälles från blygruf:
vorna i Yorkshire, Durham och Cumberland. Vivetå
endast så myeket, att allt bly för närvarande passe:
rat smältdeglarne, och lemnas i handeln utan att
innehälla det ringaste spär af silfver. Denna närings-
gren är på Tynes stränder bragt till en sä hög grad
af fulländning, att tusentals tons bly hvarje är dit-
skickas frän Spanien för att-der skedas, d. v. s. för
att derur utdraga den smula silfver det innehåller.
Det har gått sä längt att det för närvarande är för-
del vid att kasta i degeln den slagg som af romarne
hopats i trakten af Almeira, för att derur utdraga
den sköra oeh spröda metall den innehåller och sedan
skicka den till England, der man finner utvägar att
derur utdraga en ganska betydlig qvantitet silfver.
Förhållandet mellan guldets och silfyrets värde har
under olika tidpunkter och på olika ställen varit un-
derkastadt stora förändringar; sålunda skulle det icke
vara nägon nyhet att se guldproduktionen för en tid
tillväxa starkare än silfverproduktionen. Denna olik-
het i proportionen af produktionen har flera gänger
iakttagits: än har silfverproduktionen törbällit sig till
guldproduktionen sem 40 till 1, än säsom 46 till 1.
Den ena och andra metallens saluförhällande har icke
väsendtligen varierat då dessa proportioner förändrats.
FA TIL TJ smsA de oo a ML TA
På
-
— ks DR
1