afsigt! Om Gud läter. mig lefva till April; hoppas
jag få uppsända mina böner och förrätta min christ-
liga andakt tillsammans med de christna i Skottland.
— ÖOnzeL Tom 1 Rysstanp. En korrespon-
dent från Moskwa till Journal des Debats skrifver:
Den ryktbare Onkel Tom fortsätter sin färd genom
verlden. Han är hufvudsakligen känd i Ryssland genom
en fransk öfversättning som är synnerligen vanvärdad,
ehuru den är utförd af en man med förmäga, som velat
öfverträffa sina medbröder, och som mähända äfven
vunnit priset öfver dem, men detta är också - allt;
Han bar mycken framgäng i Ryssland, och polisen
synes icke ha nägot deremot. Spridningen at detta
varma försvar för pegerslögtet är icke lagligen med-
gifven, men den är icke heller förbjuden af myndig-
heterna. Det är bekant att lifegenskapens upphäf-
vande i Ryssland är en fråga för dagen och att man
ej bättre kan ställa sig väl på högre ort än genom
att visa sig säsom en god onkel; ty, sällsamt nog,
det hjertliga, smekande, nästan vördnadsfulla, uncle,
som är på modet bland amerikanarne, är äfven full-
komligt ryskt, och användes i samma betydelse af
välvilja och tillgifvenhet;: Om Mistress Stowes bok
ännu icke är formligen tilläten, så är det ätminstone
säkert att dess utbredning icke är förbjuden. För-
sta dagarne den fanns att tillgå, voro exemplar .der-
af så sällsynta att de gingo i län kring staden frän
den ena handen till den andra, två timmar i sender,
lika regelmässigt som en skyldtvakt, så att den mo-
skovitiska aristokratien endast fick läsa arbetet bitvis.
Boken bars sälunda af förtrogna betjenter, omveck-
lad med siden eller batist, säsom en nyfödd som
man döljer, innesluten i en liten portfölj och alltid
osynlig. Nu cirkulera tusentals Onkel Tom ide tvenne
hufvudstäderna och utgöra en förtjusning för dess slaf-
egare, hvilka eljest som man vet behandla sina lifegna
med mycken mildhet. Man talar till och med om
en rysk öfversättning, verkställd af en ganska utmärkt
man, och hvilken skulle blifva vederbörligen tilläten.
us DD Ku fu K
— ÅTLANTISKA OCEANENS DJUP. Från kapten
Dentam, befälhafvare ä det på en vetenskaplig resa
stadda brittiska örlogsskeppet Herald, bar ingätt en
intressant berättelse om vattnets djup i Atlantiska
Oceanen på sträckan mellan Brasilianska kusten och
Cap, hvarur vi bemta följande: Observationen före-
togs på resan från Rio till Cap den 30 Okt. 1852
vid 36 gr. 49 min. s. br. och 37 gr. 6 min. v. 1.
vader lugnt väder och med en:lina som var blott !,,
tum tjock, i torra tillståndet vägde 1 tb pä 100 fam-
nar och kade ett Jod at 9 IB vigt. Kapten Denham,
som med biträde af sin löjtnant i tvenne särskilda
hätar personligen anställde iakttagelserna, fann bot-
ten med 7,706 famnar, hvilka inalles behöfde 9 tim-
mar 24?, minuter för att utlöpa. Den hastighet,
cr -—- Fr cr
rr ÖO VM c mm MR. a 2 oh
i
hvarmed linan utlöpte, var efter det tilltagande dju-lr
pet följande: De första 3
1009 famnarne behöfde — timm. 27 min. 15 sek.l!
1000—2000 — 39 40 je
2000—-3000 — a 48 10 Js
3000—4000 1 13 39 Ice
4000—-50090 , 1 3 27 6 I
5000—86000 1 . 45 - 25
6000—7000 1 3 49 15
7000—7706 1 a 14 135
S:a 9 timmar 24 min. 45 sek.
På hvilken sammanräknade tid silunda den ofantliga
sträckan af 7706 famnar eller 7,7 geogr. miles (60
på graden) tillryggalades af lodet. Om de högsta
spetsarne i Himalayah antagas 4,7 g. miles (28,000
fot) upphöjda öfver hafsytan, sä befinnes det sälunda
att hafvets botten har större djup än de högsta ber-
gen hafva höjd. Man hade vid ofvanstående iaktta-
gelse användt yttersta omsorg-att kunna uppdraga li-
nan med lodet eskadadt: för att från det sistnämndas
utsee de om möjligt sluta till bottens beskaffenhet;
men icke desto mindre brast linan, här ännu vid pass
140 famnar deraf befunno sig under vatten, och med
detsamma förlorades också en thermometer, som va-
rit fästad vid linan. — Det ofvannämnda djupet ärl.
det största som man hittills uppnätt med lodkinar.
(D. B.)
— MÄRKVÄRDIG VETENSKAPENS TRIUMF. Manl.
läser i den iSan Fransisco utkommande The Altal.
Californis för den I December: sSedan ankomsten 1
i vår hamn af det präktiga skeppet Sovereign of the
Seas har hastigt spridt sig underrättelsen om nägral
med dess sednaste resa i samband stående omstän-:
digheter,. som äre de mest intressanta som någonsin
blifvit antecknade i sjöarnalerna. Händelsen är at
största intresse för vetenskapen, och vi hasta att fram-
lägga detaljerna deraf för allmänheten.
The Sovereign of the Seas, lemnade NewYork
den 3 Augusti och ankom till denna hamn den 15
November, efter en resa af 103 dygn och 2 timmar.
Nägra veckor före afseglipgen bade befälhafvaren,
kapten McKay, tillskrifvit den bekante föreständaren
för observatorium i Washington löjtoant M. F.: Maury
och begärt exemplar af fjerde upplagan utaf-hans
vvägvisare,, för att använda den under sin resa.
Kort före sin afsegling mottog kapten McKay säsom
svar nedanstäende bref.
Detta bref utgör ett af de mest märkvärdiga exem-
pel på vetenskaplig kunskap och förutseende vi nä:
gonsin hört omtalas. Astronomen i-sin studerkam?
måre i Washington förutsäger, på grund afen mängd
rörande hafsströmmarne och vindarne gjorda iaktta:
gelser, hvilka han samlat och sjelf derefter angifvil
de kurser ett fartyg företrädesvis borde styra under
en resa at 17,000 engelska mil, utan attmisstaga sig
i sin beräkning af den erforderliga tiden på mer äd
två timmar.
Brefvet hade följande lydelse:
National-observatoriet i Washington
den 28 Juli 1852.
M. H.! Om ni icke har de af mig redan publi-
eerade korten och de dithörande underrättelsernas,
sä var god och vänd er till min agent George Man-
ning, N:o 142 Pearl-street, så erhåller ni dem at
honom.
Jag har under pressen fjerde upplagan af min
vägvisare för dessa farvatten. Jag hoppas hafva
afdelningen om vägen till Californien färdig vid tiden
för er afresa. Om sä är vill jag skicka er arken
och ert fartyg blir det första som medför dem.
Om ni fär dem så följ de deri gifna anvisningarne
och, om eljest beräkningarne äro riktiga, förutsäger
jag er en resa af icke öfver hundratre dagar.
Önskande er all lycka på färden, förblifver jag etc.
H. F. Maury.
P. S. I händelse den nya vägvisaren icke
skulle komma ut i tid, så se här nägra anvisningar:
Följ de gamla (3:dje upplagan) tills ni passerat Cap
Horn. Sedan detta skett, gå så mycket vestligt, der
graderna äro korta, som vindarne beqvämt tillåta,
och försök att passera 40:de graden S. latitud mellan
100 och 105? longitud; 30:de graden omkring 110
longitud; detta dock utan att arbeta emot konmträra
vindar. Passera linien nära 120? vestligt, hvilket,
då ni förer ett clipperbygdt skepp, bör ske den 25
Oktober. Ni skall svärligen träffa nordost-passaden
sydligare än 10? nordlig latitud. Häll nördvart me-
dan pi passerar genom de lätta vindarne i liniens
grannskap, och dä ni uppfått nordost-passaden så löp
genom den med för-öfver-läseger val fullt, men akta
er att kommå mera vestligt än vindarne nödga er,
samt se till att ni icke passer:r:20 nordlig lhatitud
ostligare än 125? vest.
När ni lemnat N.O.-passaden sä gå ostvarti hän-
delse ni har en styf bris. Men om ni har labert
väder så stäfva nordvart tills ni får god vind eller
befinner er inom de variabla (vestliga) vindarne mel-
lan 30 och 409. Häll då af för hamn!
Kapten McKay passerade linien 14-timmar efter
den ofvan bestämda tiden; Löjtnant Maurys anvis-
ningar blefvo iallo iakttagna, och med hvad framgång
ha vi redan sett. Hans: förutsägelse blef fullkomligt
bekräftad och en ärofull triumf vunnen för amerik
vetenskap.
RN RAS
—