get väckt öfverraskning, så har det väckt icke mindre öfverraskning, att det officiella bladet intagit en nära nog fientlig ställning emot det nya bankföretaget, innan dess förslag till reglemente ännu blifvit bekant. — I Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning för den 8 i denna månad läses en uppsats angående det af oss förut omnämnde hypotekslån å 430,000 p. st. som förliden höst upptogs i London för Götheborgs och Elfsborgs läns hypoteksförenings räkning. Som våra läsare torde erinra sig hade det här väckt uppmärksamhet, att detta lån som kontraherats till 93 proc. af nominalbeloppet och som å Londons börs omfattades med den begärlighet att obligationerna genast höjde sig till 96 å 97 procent, straxt derpå åter derstädes föll, så att kursen å obligationerna sänkte sig ända till 90 proc., hvarefter den ej förmått höja sig öfver 91 å 91, proc., på samma tid som de svenska hypoteksobligationerna i Hamburg fortfarande stigit flera procent öfver deras förra noteringar. Då uppstod den frågan: hvad kan hafva varit orsaken till det starka fallet i kursen å hypoteksobligationerna? och i afseende härpå uttalades i Aftonbladet den åsigt, att man 1 London till en början misstagit sig om naturen af lånet samt ansett det för något slags svenskt statslån, och då man sedermera funnit att så ej var förhållandet, hade begärligheten efter obligationerna upphört samt deras fall inträdt. Till stöd för denna åsigt talade äfven att engelska tidningar haft oriktiga uppgifter om lånets beskaffenhet samt till och med yttrat, att det var svenska staten som utbjudit lånet, hvilka uppgifter dessutom alla innehöllo att lånet upptogs med svenska riksdagens tillåtelse, ma. fi. oriktiga meddelanden, som kunde anses vilseledande i fråga om lånets sannskyldiga beskaffenhet. Äfven antyddes att negotiationen skett på ett sätt hvarigenom de verkliga förhållandena blifvit vanställda samt att svenska generalkonsuln på stället hr Tottie borde hafva anmärkt hvad som i dessa uppgifter var oriktigt. Sedermera emottogo vi en i Aftonbladet för den 31 nästlidne Januari införd reklamation från hr Tottie samt handelshuset Palmer, Mackillop, Dent komp. i London, hvilka bland annat tillkännagåfvo att de negotierat lånet samt dervid framställt dess rätta beskaftenhet, äfvensom de försäkrade att densamma ifrån början varit fullkomligt bekant i Londorf samt att de för öfrigt för de få personer, som anmält sig till erhållande af vidare upplysning, på det tydligaste förklarat frånvaron af allt ansvar för lånet å svenska regeringens sida. Tillika bifogade nämnde herrar den prospektus som blifvit af dem utfärdad vid lånets utbjudande. Som denna prospektus innehöll oriktiga uppgifter derom att hypoteksföreningens direktion var tillsatt si öfverensstämmelse med svenska riksdagens beslut och att lånet upptogs med svenska riksdagens tillåtelse, togo vi oss åter friheten att påpeka dessa oriktigheter, som förefunnos i sjelfva prospektus och hvilka voro mycket vilseledande. Emot dessa våra anmärkningar har nu Götheborgs handelstidning uppträdt med upplysningar som den erhållit och hvilka hufvud-l. sakligen innehålla, att hr A. H. Ewers i Götheborg, hvilken af hypoteks-föreningens direktion erhållit uppdrag att negotiera ifrågakomna lån, sedan han derom utan framgång öppnat skriftliga underhandlingar med köpmän i London och äfven förgäfves sökt uppbringa lånet i Hamburg till vilkor, som ej! voro alltför betungande, sjelf begifvit sig tillj London och der med biträde af hrr Paimer, Mackiliop, Dent et komp. samt Charles Tottie företagit sig det förut ej gjorda försöket att sjelf bringa lånet upp på den engelska penningemarknaden. Hr Ewers hade utvecklat lånets rätta natur och visat just dess säkerhet framför ett svenskt statslån, derutinnan atti sdet sednare kunde vara beroende af politiska fluktuationer, men deremot hypotekslånet, såvida menniskor kunna beräkna, äger en soliditet oberoende af alla olyckshändelger, emedan det är grundadt på en panttörskrifning af den svenska jorden, till icke hälften af dess värdes. Nämnde tidning yttrar derefter: Att prospekten tillkännagaf det lånet skedde med svenska riksdagens tillätelse och under regeringens sanktion, förmoda vi (Götheborgs Handelstidning) var nödvändigt, för att visa att det ej stod i strid med svenska lagarne, hvarom engelsmännen, som grunda sina större afhandlingar på parlamentsakter, sannolikt behöfde vara förvissade. Efter dessa förberedande underhandlingar utbjöds länet på Londons börs till 93 proc. och tecknades ögonblick: ligen längt utöfver den äskade summan. Härmed var det i agietörernes händer, och om dessa sedermera, hvilket man ej kan veta, meddelat den förvillande notisen om länets egenskap af svenskt statslän, eller om tidningarnes egpa börsreferenter begätt detta misstag, så beböfva icke de svenska underhandlarne derför hafva nägon skuld. I afseende på anledningen till kursens fall å obligationerna yttrar vidare nämnde tidoh Am mm a KF OMM Och -o fe om JM oeee JR Mätreen örat or AV nr MR — SS AR a ÅA Kn NK KE RR SE RSS ARE RE ning: Emellertid lärer det ej.vara att taga för så gifvet, att kursens fall berodde pä den sedermera gjorda upptäckten af oftaberörde misstag. Äfven andra omständigheter torde dertill hafva medverkat, bland: hvilka mä nämnas underrättelserna om Konungens! sjukdom, emedan man omöjligt kunde frigöra sig frän; den oriktiga äsigten, att hypotekslänen voro deraf ESSENTIELS PN NEED tankar, och han egnade deråt hela sin uppmärksamhet. Papperet innehöll likväl endast