eller intet lönande bränvinstillverkning och med den ändock sämre rörelsen att sälja varan till låga priser emot förskotter. De närmaste häraderna kring Sölvesborg och Christianstad tillverka sannolikt 2 å 3 millioner kannor bränvin omåret, och från Åhus och Sölvesborgs hamnar föras de siörsta bränvinsqvantiteterna till Stockholm. Om nu denna rörelse verkligen vore så fördejaktig för joräbriiket och lädugårdsskötseln, som många jördbrukare velat påstå, så borde väl också dessa yrken i nämnde trakt hafva stigit till en förvånande fullkomlighet; men: erfarenheten visar ait så icke är förhållandet. Så längeman hade riklig tillgång på lätt nyodlad jord, som lemnade en ofantligt rik äring i potatis, stundom mer än tjugofallt mot utsädet, lönade det sig ganska bra att odla potatis och bränna bränvin; men sedan jorden blifvit utsugd af de ofta återkommande potatisskördarne, är dess afkastning ringa och då blir också afkastningen af bränvinspannan ringa eller ingen. De vackra bokskogarne i denna trakt hafva vidare till-stor del blifvit nedhbuggna och uppbrända för bränvinstillverkningen, utan att man-tillbörligen uppskattat värdet af den skog som såunda blivit uppoffrad. Med ett ord, arbetet med bränvinspannan har här lemnat allt sämre och sämre resuitater, och deraf ådagalägges att det i längden icke blir någon vinst för jordbruket att hafva något uteslutande privilegium på bränvinsbränningen. Härpå hafva vi ansett uppmärksamheten böra. fästas, helst deltagandet för en genomgripande reform af hela bränvinslagstiftningen lyckligtvis synes hafva starkt tilltagit inom landet. Flera hushållningssällskeper hafva behandlat frågan, erkänt dess vigt samt uttalat sig emot det gällande systemet. Stora Kopparbergs läns hushållningssällskap har förklarat, att det vore önskvärdt, det jordbrukets uteslutande privilegium på bränvinsbränningen upphörde, samt beslutat att icke blott med öfriga hushållningssällskaper kommunicera denna åsigt, utan äfven att föreslå dem, att hvar fö: sig genom provinsernas representanter vid nästa riksdag söka att göra denna mening gällande. Nerikes hushållningssällskap har äfvenledes nyligen enhälligt yttrat, att bränvinsbränningen, -sådan den hittills bedrifvits i vår land, inverkat förderfligt på åkerbruket och landthushållningen i sin helhet. Man instämmer också allt mer i den åsigten att bränvinsskatten bör till en början ätminstone fyrdubblas samt att en betydlig del a den härigenom vunna tillökningen i statsinkomst bör användas för att lindra de mere tryckande skatterna å jorden, hvilka motverk: jordbrukets utveckling samt den ekonomisk: och moraliska förbättringen inom en stor del af jordbruksklaszen. För att kunna skaffa bränvinsfrågan en nå. gorlunda lycklig lösning måste man således sätta den i Härmaste sammanhang med be: skattningsfrågorna, så att då man höjer brän vinsskatten och skiljer bränvinsbränningsrät tigheten från jorden, denna sednare deremo erhåller lindring i sina mest tryckande skat tebördor. Ett motsatt förfarande vinner e framgång, emedan folket ej kan gå in på at betydligt höja en skatt utan att en eller fler andra i någon mån jemkas och minskas. De ärmed ledning af sådana grunder som der efterlängtade retormen lättast och säkrast lå ter genomföra sig, och det är i enlighet der med som vi äfven fortfarande skola påyrk: densamma. PE