exposition i Westeräs under höstmarknaden nästa Sep-
tember för Westmanland skulle, bland andra ärenden
för dagen, underställas sällskapets afgörande.
Nyodlingar hafva synnerligen bedritvits 1852 på
mänga orter och i större skala; undersökningar och
pianer af direktör Jonsson uppgjorts för flere till kom-
mande tider, för utvägar till odling af de stara mos-
sar, som snart sagdt öfverallt ligga odugliga, men
seråeles nu nämndes inom Fläckebo, Fernebo, Tärna
och Wester Löfsta socknar, ämnade utskottet päkalla
landtbruksakademiens -räd och medverkan. Grund-
dikaing började få mera insteg och täckdikning hade
betydligt tilltagit inom kort tid;--samt större utdik-
ningar i allmänhet ännu raer. Gödning med ben-
mjöl, kalk, bornspån, komposter och mergel ansågs
vara i stigande. De, öfver hvilkas egor den s. k.
Badelunds äs gär, uppmanades eftersöka den troligen
utat bela åsen i dess sluttning närmare ät foten, i
sådana dalsträckningar som kunna antagas fordom
varit sköljde af Östersjöns vatten, befintliga svick-
mergelo, som flerestädes upptäckts i denna äs både
i Södermanland och Westmanland, sednast i sommar
å den i Mälaren belägna Rijomön och vid sänkningen
af allmänna landsvägen öfver åsen emellan Westeräs
och Stockholm.,
— Det med sednaste post hitkomna n:r 10
eller Oktoberhäftet af Finska Litteraturbladet
innehåller en litteraturöfversigt, i hvilken re-
dogöres för följande arbeten: 1) Lusiaderna,
öfvere. af N. Löven; den typografiska utstyr-
seln berömmes mycket. 2) Agardhs Försök
till statsekonomisk statistik öfver Sverige.
Rec, vitsordar att detta arbete innehåiler ori-
ginella och snillrika tankar i mängd, storarta-
de vyer och den slags nationalstolthet, som
man gerna ser hos en fosterländsk skribents;
men i afseende på de arköologiska partierna
i boken finner han förvånande misstags; för-
fattaren kombinerar sina gissningar på så fyn-
digt sätt, att det är lust åt, men derjemte så
att en lugnt granskande läsare måste finna
dem alldeles ragande. Isynnerhet har det bu-
rit till fjells med hans hypoteser om Finnar-
ne, Rec. kan heller icke fatta författarens
dityrambiska lofsånger öfver svenska adelns
stora och exempellösa patriotism 1809 och
anser det svårt att säga, hvari de beprisade
stora uppoffringarne skulle bestått. 3) Ellis
Statsekonomiens grunder och K. Bondes Han-
delspolitiska betraktelser. Det sednare arbe-
tet anser rec. vara i hög grad förtjenstfullt
och ega mycken tillämpning äfven för Fin-
land, hvarest insigterna i allmänna ekono-
mien för närvarande stå lägre än i någon an-
nan vetenskap. 4) E. Sundts Beretaing ora
Fante- eller Landstrygerfölket i Norgen, som
erhåller välförtjenta loford. Om detta, det
enda arbetet i sitt slag inom den skandinavi-
ska litteraturen, yttras bland annat: Man
skulle tro, att en hel vidlyftig bok om idel
landstrykare och om dräggen af landets invå-
nare vore mycket tråkig och vidrig att ge-
nomgå; men så är det icke med Sundts bok.
Han framlägger der den psykologiska gåtan, med
sådan humanitet, med så mycket mennieko-
älskande deitagande för de viseförda och med
sådan djup blick i proletärernas och brottslin-
garnes hbjertan, att man följer hans praktiska
undersökning med synnerligt intresse. Detär
derjemte så gällsamma saker han erfor under
sina forskningar att de hafva nyhetens behag
så förfärliga de än i sig sjelfva äro. De för-
aktade Finnarne i skogarne sfälldes af folk-
opinionen nästan i samma rad som Zigue-
narne; men för detta grofva misstag ger förf.
Finnarne den mest lysande upprättelse., —
Derefter meddelas Finska Efemerider, ett
försök till sammanställande af de märkvärdi-
gaste fakta i Finlands historia efter det da-
tum, på hvilket de tilldragit sig. Utgitvaren
erkänner sina efemeriders ofullständighet, men
han lofvar att framedeles fortsätta och rätta
dem. I en Tidningsrevy, redogör utgifvaren
för de förändringar, som intrödt uti Finska
pressen. — Slutligen meddelas litterära no-
tiser och förteckning på nyss utkomna böcker
i Finland,
RESTER NOR Reser