liga slägte — kallade honom aldrig annat än hr gretven, eller herr grefve brushufvud. För dem fanns endast en grefve i hela provinsen — grefve de Raousset-Boulbon — just liksom det vid Ludvig XIV:s tid icke fanns mer ån en kung i Europa. Revolutioner gick sin gång, och grefve de Raousset-Bouibon begaf tig till Californien. I Californien är det endast rikt folk som gör lycka, eller nästan på samma sätt som i London eller Paris. Hr de Raousset-Bouibon erfor snart sanningen häraf, men han förlorade ej modet för en sädan obetydlighet. Han hade styrt sin kosa till Amerika mindre för att söka lycka än äfventyr. Först blef han fiskare och jägare, samt sålde sin fisk och sitt villbräd; sedermera reste han omkring såsom oxhaudlarge, och denna sysselsättning förde honom till länder, hvilka voro okända för Californiens öfriga inne: byggare. Frän Californien begaf han sig till Mexico. Vid tiden för hans ankomst dit härjades provinsen Sonora af Alpaca-Indianerna, hvilka ostraffadt begingo alla slags våldsamheter och grymheter. Grefve de Raousset-Boulbon presenterade sig sjelf för den mexikanska regeringen och erbjöd sig att befria Sonora från rödskinnen, hvilka nu härjade det. Mexikanska regeringen var nära att omfamna honom al förtjusning. Jag är fransman, sade hr de Raousset-Boulbon, jag känner landet och förstär mig på krig, och jag ansvarar för allt. Godt, sade regeringen, vi skola ställa en armå af 10,000 man till ert förfogande. Stor tack, sade hr de Raousset-Boulbon, men behäll er armå, det går endast för sig på mitt eget sätt. Gif mig nägra gevär och två hundra tusen francs, och öfverlemna resten åt mig.p Han erhöll den begärda summan, återvände till Sonora, organiserade en trupp fransmän, beslutsamt folk liksom han sjelf, och lyckades att drifva bort Indianerna. Köpmännen i landet, förtjusta öfver sir försvarares framgångar emot en hop skurkar, hvilka så lönge varit herrar öfver provinsen, skickade subidier till hr de Raousset-Boulbon. De ställde sig sjelfva under hans beskydd och försäkrade honom att hvarken han eller hans trupp nägonsin skulle lidalz brist på nägot, om han endast ville fortsätta kriget. li Grefven gick in på förslaget. Men den unga gene-ln ralens popularitet och den lilla armåens framgångar väckte allvarsamma farhågor hos mexikanska regerin gen. Den sände en order till honom att lemna landet med sin trupp. Grefve de Raousset-Boulbon svarade, att köpmännen och godsegarne i provinsen ställt kr Sonora under hans omedelbara beskydd, att han så-1. ledes ansäge det strida mot sin heder att öfrergifval. dem, och att han följaktligen vägrade att lyda ordern. Mexikanska regeringen skickade dä en fregatt att blockera Sonoras förnämsta hamn; men grefve de Raousset-Boulbon tog fregatten. Regeringen afsände derpä general Blanco, i spetsen för en armö, å: emot de af hr de Raousset-Boulbon kommenderadej: fransmännen, men grefren slog general Blanco. Su stodo sakerna vid sednaste underrättelsen från Somora. Nästa paket skall måhända tillföra oss en nyj upplaga af historien om Montezuma. (G. H.o. S.T.) — På något ställe i Östgöta skärgård hände under sistförflutna jultid, att ett äkta par blef utsatt för ett eget missöde, hvilket vi, säsom en varning mot misshällighet emellan äkta makar, anse böra komma till vär publiks kännedom. En målare hadej ,wvarit ute under julen, och fått sig nägot för mycket still bästa, i hvilket sälla tillstånd han återkom till ihemmet, der hans äkta hälft med otålighet afbidade :honom. Vär man var en af dessa beskedliga karlar, :som ej anse såsom nägot ondt att stå under toffeln. Hans hulda maka mottog honom också nu i en minidre välvillig sinnesstämning; från förebräelser öfvergick hon till mer handgripliga tillrättavisningar, och hennes hand applicerade på mannens kinder nägra af dessa karesser, som i hvardagstal kallas örfilar. Långt ifrån att gifva svar på tal, fann mannen helsosammare att i god ordning retirera. Genom dörren skyndade han ut i det fria, med sin uppretade hölft i kack och häl efter sig. Men då han skulle begifva sig öfver en förbiflytande å, svek den svaga isen och han plumsade i vattnet. Hustrun, allt för ifrig i sitt upptuktelsebestyr, märkte ej faran, förrän hon läg vid sidan af sin älskade man i det väta elementet, som i hast afkylde hennes brinnande vrede. Man mäste erkänna att det värda paret, ehuru sida vid sida, nu hade det mindre trefligt. Till all lycka uppehöll sig en person i grannskapet, som på deras rop skyndade till hjelp och lyckades få dem på det torra. Vi hoppas att denna vattenkur, ehuru ej ordinerad af doktor —gb—, dock skall för de båda makarne blitva af helsobringande effekt för framtiden. (N. T.) — SAMMANBINDNINGEN AF ÅTLANTISKA OCH ÖrILLA HAFVEN sysselsätter ännu alltjemt engelsmännens spekulationer. Morning Heralds meddelar följande detaljer om ett nytt förslag som är å ibane att förena de tvenne oceanerna: De storbritanniska köpmännens och kapitalisternas uppmärksamhet har sedan nägra mänader varit riktadt på ett förslag till sammanbindande af Atlantiska och Stilla hafven genom en segelbar kanal, gräfd genom Darien-näset, mellan Port-Escosses vid Atlantiska hafvet och San Miguel vid Stilla hafvet. Ea mängd ansedda och inflytelserika personer understödja företaget och de förberedande arbetena äro a långt framskridna. En koncession har redan erhållits af republiken Nya Granada, och planer äro uppgjorda och meddelade de förnämsta bland de i företaget intresserade. Den föreslagna vägen är den kortaste man hittills upptäckt; den har endast 39 mils längd. Sir Chardes Fox, hrr Hendenson, Brassey och doktor Cullen äro de som erhållit koncessionen. Ingeniörerna Gisborne och Forde ha haft i uppdrag att undersöka terrängen och föreslå i sin berättelse trenne sätt för företagets utförande, hvilka skulle kosta resp. 12, 7 .veh 4!7, million Sterling; menj förstnämnde summs s kulle vara nödvändig för att tillvägabringa en i alls af. tee den ändamätsenlig och varaktig kanal. Aktiteckningen för detta stora företag skall icke omedelb.t Öppnas. De personer som stå i spetser aerför vilja först hafva fullt tillförlitliga garantie: ör planen1as noggrannhet och ändamälsenligheten a de föreslagna utvägarne. För detta ändamål bilda :g ett preliminärbolag med ett kapital af 75000 Sr ov, skola tjena att anlägga en muläsneväg pi hvib soslagna kanallinien, och att sälunda befordr: den för af visshet i afseende på lokalens beskaffen vinnandev het. .sgad att Englands och Förenta Sta Man är förvis kola — sitt skydd ät hvarj ternas regeringat anläggningen af en segelbarke rn mr Cullen för klarar att amerikanska kapit oc r re ler kunna påräknas me verka till företagets utfö ;A sista folkräkninge rande. — SrtaDEn Rom hade viv 530 i i prester, 20