liga slägte — kallade honom aldrig annat än hr gret-
ven, eller herr grefve brushufvud. För dem fanns
endast en grefve i hela provinsen — grefve de Raous-
set-Boulbon — just liksom det vid Ludvig XIV:s tid
icke fanns mer ån en kung i Europa. Revolutioner
gick sin gång, och grefve de Raousset-Bouibon begaf
tig till Californien.
I Californien är det endast rikt folk som gör lycka,
eller nästan på samma sätt som i London eller Paris.
Hr de Raousset-Bouibon erfor snart sanningen häraf,
men han förlorade ej modet för en sädan obetydlig-
het. Han hade styrt sin kosa till Amerika mindre
för att söka lycka än äfventyr. Först blef han fi-
skare och jägare, samt sålde sin fisk och sitt vill-
bräd; sedermera reste han omkring såsom oxhaud-
large, och denna sysselsättning förde honom till län-
der, hvilka voro okända för Californiens öfriga inne:
byggare. Frän Californien begaf han sig till Mexico.
Vid tiden för hans ankomst dit härjades provinsen
Sonora af Alpaca-Indianerna, hvilka ostraffadt be-
gingo alla slags våldsamheter och grymheter. Grefve
de Raousset-Boulbon presenterade sig sjelf för den
mexikanska regeringen och erbjöd sig att befria So-
nora från rödskinnen, hvilka nu härjade det. Mexi-
kanska regeringen var nära att omfamna honom al
förtjusning.
Jag är fransman, sade hr de Raousset-Boulbon,
jag känner landet och förstär mig på krig, och jag
ansvarar för allt.
Godt, sade regeringen, vi skola ställa en armå
af 10,000 man till ert förfogande.
Stor tack, sade hr de Raousset-Boulbon, men -
behäll er armå, det går endast för sig på mitt eget
sätt. Gif mig nägra gevär och två hundra tusen
francs, och öfverlemna resten åt mig.p
Han erhöll den begärda summan, återvände till
Sonora, organiserade en trupp fransmän, beslutsamt
folk liksom han sjelf, och lyckades att drifva bort
Indianerna. Köpmännen i landet, förtjusta öfver sir
försvarares framgångar emot en hop skurkar, hvilka
så lönge varit herrar öfver provinsen, skickade sub-
idier till hr de Raousset-Boulbon. De ställde sig
sjelfva under hans beskydd och försäkrade honom att
hvarken han eller hans trupp nägonsin skulle lidalz
brist på nägot, om han endast ville fortsätta kriget. li
Grefven gick in på förslaget. Men den unga gene-ln
ralens popularitet och den lilla armåens framgångar
väckte allvarsamma farhågor hos mexikanska regerin
gen. Den sände en order till honom att lemna lan-
det med sin trupp. Grefve de Raousset-Boulbon sva-
rade, att köpmännen och godsegarne i provinsen ställt kr
Sonora under hans omedelbara beskydd, att han så-1.
ledes ansäge det strida mot sin heder att öfrergifval.
dem, och att han följaktligen vägrade att lyda or-
dern. Mexikanska regeringen skickade dä en fregatt
att blockera Sonoras förnämsta hamn; men grefve
de Raousset-Boulbon tog fregatten. Regeringen af-
sände derpä general Blanco, i spetsen för en armö, å:
emot de af hr de Raousset-Boulbon kommenderadej:
fransmännen, men grefren slog general Blanco. Su
stodo sakerna vid sednaste underrättelsen från So-
mora. Nästa paket skall måhända tillföra oss en nyj
upplaga af historien om Montezuma. (G. H.o. S.T.)
— På något ställe i Östgöta skärgård hände
under sistförflutna jultid, att ett äkta par blef utsatt
för ett eget missöde, hvilket vi, säsom en varning
mot misshällighet emellan äkta makar, anse böra
komma till vär publiks kännedom. En målare hadej
,wvarit ute under julen, och fått sig nägot för mycket
still bästa, i hvilket sälla tillstånd han återkom till
ihemmet, der hans äkta hälft med otålighet afbidade
:honom. Vär man var en af dessa beskedliga karlar,
:som ej anse såsom nägot ondt att stå under toffeln.
Hans hulda maka mottog honom också nu i en min-
idre välvillig sinnesstämning; från förebräelser öfver-
gick hon till mer handgripliga tillrättavisningar, och
hennes hand applicerade på mannens kinder nägra af
dessa karesser, som i hvardagstal kallas örfilar. Långt
ifrån att gifva svar på tal, fann mannen helsosam-
mare att i god ordning retirera. Genom dörren skyn-
dade han ut i det fria, med sin uppretade hölft i
kack och häl efter sig. Men då han skulle begifva
sig öfver en förbiflytande å, svek den svaga isen och
han plumsade i vattnet. Hustrun, allt för ifrig i sitt
upptuktelsebestyr, märkte ej faran, förrän hon läg
vid sidan af sin älskade man i det väta elementet,
som i hast afkylde hennes brinnande vrede. Man
mäste erkänna att det värda paret, ehuru sida vid
sida, nu hade det mindre trefligt. Till all lycka
uppehöll sig en person i grannskapet, som på deras
rop skyndade till hjelp och lyckades få dem på det
torra. Vi hoppas att denna vattenkur, ehuru ej or-
dinerad af doktor —gb—, dock skall för de båda
makarne blitva af helsobringande effekt för framti-
den. (N. T.)
— SAMMANBINDNINGEN AF ÅTLANTISKA OCH
ÖrILLA HAFVEN sysselsätter ännu alltjemt en-
gelsmännens spekulationer. Morning Heralds med-
delar följande detaljer om ett nytt förslag som är å
ibane att förena de tvenne oceanerna:
De storbritanniska köpmännens och kapitalister-
nas uppmärksamhet har sedan nägra mänader varit
riktadt på ett förslag till sammanbindande af Atlan-
tiska och Stilla hafven genom en segelbar kanal,
gräfd genom Darien-näset, mellan Port-Escosses vid
Atlantiska hafvet och San Miguel vid Stilla hafvet.
Ea mängd ansedda och inflytelserika personer under-
stödja företaget och de förberedande arbetena äro
a långt framskridna. En koncession har redan
erhållits af republiken Nya Granada, och planer äro
uppgjorda och meddelade de förnämsta bland de i
företaget intresserade.
Den föreslagna vägen är den kortaste man hittills
upptäckt; den har endast 39 mils längd. Sir Char-
des Fox, hrr Hendenson, Brassey och doktor Cullen
äro de som erhållit koncessionen. Ingeniörerna Gis-
borne och Forde ha haft i uppdrag att undersöka
terrängen och föreslå i sin berättelse trenne sätt för
företagets utförande, hvilka skulle kosta resp. 12, 7
.veh 4!7, million Sterling; menj förstnämnde summs
s kulle vara nödvändig för att tillvägabringa en i alls
af. tee den ändamätsenlig och varaktig kanal.
Aktiteckningen för detta stora företag skall icke
omedelb.t Öppnas. De personer som stå i spetser
aerför vilja först hafva fullt tillförlitliga garantie:
ör planen1as noggrannhet och ändamälsenligheten a
de föreslagna utvägarne. För detta ändamål bilda
:g ett preliminärbolag med ett kapital af 75000
Sr ov, skola tjena att anlägga en muläsneväg pi
hvib soslagna kanallinien, och att sälunda befordr:
den för af visshet i afseende på lokalens beskaffen
vinnandev
het. .sgad att Englands och Förenta Sta
Man är förvis kola — sitt skydd ät hvarj
ternas regeringat anläggningen af en segelbarke
rn mr Cullen för klarar att amerikanska kapit
oc r re
ler kunna påräknas me verka till företagets utfö
;A sista folkräkninge
rande.
— SrtaDEn Rom hade viv 530
i i prester, 20