landningsdagen, äro skickliga och nyktra handtverkare och sådana som hemma varit vande vid hårdt arbete. Likväl böra äfven de besinna, att de måste kunna tala engelska språket redan vid ankomsten till detta land; utan kännedom deraf finna de sig :snart eftersaite och måste arbeta för vida lägre betalning än de annars kunde kommendera, Detta är i allmänhet det stora hufvudfelet med 77 af svenska inflyttare i detta land; de kunna ej tala eller förstå ett ord engelska då de komma hit, ännu mindre läsa och skrifva språket. Hvad blir följden? De kunna ej meddela sig med dem af hvilka de önska sysselsättning, och bland amerikanarna har jag under tolf års dagligt umgänge med dem, ej funnit mera än en, som kunde någorlunda tala svenska språket; Sverige är föruudransvärdt litet kändt härstädes, förblandas vanligtvis med Schweiz. . Mången tror att det är ett lydrike under Preussen, andra under Ryssland. Sällan ser manen artikel om Skandinavien i hörvarande tidnibgar. Carl XII:s namn är likväl öfveralit bekant, äfven bland många Indianstammar. En teaterpjes egnad åt hans bedrifter och namn fylide Bowery teaterkassan för 50 å 60 aftnar. Jag har sett den och fann der en fullkomlig parodi. — Våra tastangfulla ländsmaninnor Jenny Linds och Fre-drika Premers besök ha likväl väckt ett slags -intresse för det garnla -bjeltarnes och ärans land. Jag lägger på hvarje emigrants hjerta satt lära sig tala engelskan innan han beger -sig på resan. Visst är det sannt, som mången invänder, att man lär språket lättast och -fortast samt. erhåller den bästa prononciation -om man ackoörderar in sig här i en ameri-kansk familj några månader; men få äro de -som; ha råd att betala från 3 till 5 dollars (12 till 20 rdr rgs) per vecka för mat. och sJogis. : Mången hit anländ emigrant hade fått -employ genast, om han talat språket, men nu heter det ofta, att man ej kan använda en -person med hvilken man: ej kan meddela sig. Ännu en gång: lär hemma det språk du behöfver bär första dagen du träder på Amerikas. stränder. Handtverkare i. allmänhet -ershållas snart; employ och: äro. vanligtvis. bra bestalda;, en skicklig. guldsmed som kom hit -sistlidne sommar från Stockholm fick genast 8 och char nu 14 dollars i veckolön... Afvenså kunna svenska bönder, som ha några tusende rdr-med sig, skaffa sig. en oberoende ställning. inom få.år i. vestra staterna, der de köpa godt, bördigt land från regeringen, för 5-rdr rgs per tunnland, med skog tillräcklig för bränsle och gärdsel i 8. mansäldrar, och -hvarest de betala de första, 5: åren. inga och. sedermera högst små taxor. Min. årliga beskattning, som jag alltid betalari taxerings.kommissionärens embetsrum :den 1. Oktober hvarje år,, bestiger sig till 73 certs (83 rdr rgs). Då emigranter: komma ;till New-York böra de vara mycket försigtiga, huru och med hvilka.de göra lupp kontrakt i för resan. inåt landet, ty de mest skamlösa bedrägerier ske dagligen. Jag rekommenderar demtill svenska presterna härstädes,: pastor .O. Hedström! och magister Nyman, oegennyttige, redlige och nitiske filantroper, som ge dem. säkra upplysningar. De träffas dagligen på. sitt embetsrum å Bethelskeppet i. North-river, ej långt från batteriet, Jag-wvill sjelf, utan minsta kostnad för. besvär, vara dem behjelplig, så vidt mina. mångartade och :trägna tjenstpligter tillåta, om: de uppsöka mig i, det medicinska kollegiet, i 14:de gatan. mellan. .3 och 4 Ave.nuerna, Hvar och en betänke och öfverväge noga förr än han beslutar öfverresan. Jag harlärt känna: flera: här, särdeles .upga fruntimmer, -som -hemsökts! af, den bittraste hemsjuka; så att ingenting varit i deras smak, utan de Ha afskytt. allt amerikanskt, vantrifts och blott önskat sig åter i hemlandet; -Brist på penningar har hindrat. dem återvända; huru:beklagansvärd deras: ställning... Jag tror att åtminstone för närvarande Australien är ett vida bättre land för emigranter, der hän vida lättare och säkrare kan göra sin lycka. eller. åtmMminstone .vinna sin bergning. . Men om man beslutar sig att emigrera tilAmerika, må man komna! hit utan pretentioner eller åtminstone så. få och små som: möjligt. De fÅeste: tro sig här med ditet arbete :kunna -förtjena: mycket pennibgar. Det är icke så, . Mig synes som här fordras! vida merararbete än hemma, och hvad betalningen. beträffar låter det väl mycket att. förtjena I å 2 dollars per dag, .inen då man beräknar! omkostnaderna för: vivre, tvätt ov d., blir behållningen fin, kanske mindreän hemma. Tvätt: kostar 3 rdr sv. pe ett. dussin persedlar. På: de bättterhoteller är priset 2 dollars: om dagen för mat ochlogis Lemna Sverige så tidigt som möjligt på vå-xen; gå ej till New-Orleans, der vanligtvis hvarje sommar gula febern-rasar;: gå till Boston; Philadelphia eller New-York.Vid ankomsten i hamn var beredd ått mötas af eh hop spekulanter, som erbjuda sin tjenst, ärc frikostiga. på goda råd och särdeles förekom mande; var på din vakt, de äro stundom farliga sällar, som lura på huru de skola unde) en eller annan pretext komma : åt den nyss anlände .emigrantens pengar.: Sök om möjligt arrangera med, kaptenen så satt du få stanna om bord på fartyget ett par dar. Or afsigten är.att gå inåt landet, dröj icke länge i det dyra New-York, Lägenheter finnas mängd när som shelst... Dagbåtarna: för Alba: ny lemna vanligtvis New-XYork kl; .7 på mor. gonenr, nattbåtarna kl. 7 påaftonen. Den som är intresserad af sköna. och :sublima naturscener, vill.jag råda att välja en afångbåtarna som gå om , dagen, ty Hudsonfloden är rik på herrliga och storartade vuer och liknar mycket Rhenfloden. Jag kunde ha mycket ännu då —————— AR