tes och efterträddes af P. Brahe, som snar
delade samma öde. Pesten och danskarne
missnöje med kriget blefvo Sveriges räddning
I Följande våren rapporterades från Warberg
att danskarne antägade. Erik bestraffade be.
fallningsmannen för det han lät skrämma si;
af lösa rykten, Komme emeilertid en danst
arm, ålades han att inom två dagar derom
underrätta Erik, som — vistades på Svartsjö
Emellertid framtågade danskarne ända til
Skara och Lidköping. En månad derefte;
hade Erik bunnit till Arboga. Några feneka
knektar i Småland beordrades nu til Örebro.
Under vägen skulle de föda sig sjelfva och
först i Örebro få månadspenning. Då Erik:
Örebro fått folk samladt, skulle han med et
ståthligt talls komma och nedgöra danskarna,
Under tiden gjorde Mornai underverk hvar-
öfver Erik ej kunde dölja sin afundsjuka. Här
klandrade att fienderna lidit nnågon afbräck:
och att man ej shållit dem quare till dess v
hade kommit dit ned med vår hele krigs-
makt. -
Såsom hinder för Östbo härads uppblom-
string räknar författaren, utom den envisa
h ngifvenheten för det gamla samt ett eller pa:
tillbakahål:ande lagbud, hufvudsakligen bri-
stande lätta och skyndsammea transpurtmedel,.
För att få 3 tunnor säd till en hamn fordra:
för Östbon minst 8 dagars förlorad tid med
folk och ök, utom den spillning åkern der-
under förlorar. En fernväg blott genom lan-
det till en stad vid hafvet, och vi tvifia in-
galunda det Finvedarn snart med spaden i
hand skall vandra ned på sina sanka marktr
samt på sina steniga kullar plantera ek- och
bokskogar, på det t. ex. skäningen måtte, ;
stället för skog, få på sin jord plantera säd.
hvartill naturen enkom synes ha danat den-
sammanp.