Svarta hafvet boende, ieke Ryssland underdåniga stammar. En ytterligare bekräftelse på dessa uppgifter söker man i den omständigheten, att det lyckats tscherkessiska fartyg att -genombryta kustblokaden och: anlända till Trapezunt, Synope, och Constantinopel med laddningar af slafvinnor. fr ng LITTERATUR; Beskrifning öfver Östbo härad i Jönköpings län, of J. Allvin. II. Åt ortens antiqviteter har författaren egnat mycken omsorg och särskildt belyst dem genom flera planscher. Lokalbeskrifningen är ganska rikhaltig. Hvarje socken jemte deri befintliga kemmar och lägenheter samt gjorda inrättningar äro särskildt anförda. I Kärda socken under säteriet Herrestad förekommer en ganska märklig fattigförsörjningsanstalt, förenad med: arbetsinrättning, hvilken förtjenar att vara mera allmänt känd än den blifvit. Denna egendom inköptes 1813 af grosshandlaren Petersen i Hamburg. Han öfverflyttadetill. Sverige, der han hade en svåger, ryttmästaren Rappe på Vartorp, för att komma undan åsynen af den grymhet hvarmed franska marskalken , Davoust 1810—13 behandlade Hamburgarne. Han både förskönade och förbättrade egendomen, men fick ej lefva nog länge för att något betydligt kunna uträtta. Fans enka, född Emmy Charlotta Eckart, innehar ännu godset. Om hennes gagneliga. verksamhet meddelar författaren: Vid en är 1837 i denna trakt inträftad hungersnöd, derhän att menniskolif voro nära att spillas, fattade fru Petersen det manliga beslutet att inom Kärda socken söka afhjelpa detta elände. Genom uppmaning till socknens ständspersoner, samlades i bast en kassa af 665 rår dertillhon sjelf gaf. 500. Säd hemköptes genast ifrån Halmstad som utdelades till de mest nödställda, likväl under förbehäll att understödet skulle äterbetalas med dagsverken på Herrestad, Källunda och Prestgärden. Kost fingo de derunder på stället samt 12 åa 18 sk. för dagen, allt efter som hvar och en egde arbetsförmäga. , Genom sina inoch utländska vänner samlade hor en kassa af 2497 rdr (derat frän Tyskland 1782). En ordentlig ärbetsinrättning för det qvinliga könet blef nu af henne pätänkt och i verket satt. Socknen indelades i 6 rotar, hvilka hvardera fingo sin föreståndarinna: fru Petersen sjelf, som derjemte ätog sig öfverstyrelsen samt pastorsoch komministersfruarne, en fru Moberg och fröken Hildur Danckwardt. Regloruppsattes. Enligt dessa, hade öfverföreständarinnan (fru Petersen) sig älagdt att-en gäng i hvarje mänad resa omkring till de arbetande i deras hus, efterse huru de arbetade och underrätta sig om deras husliga omständigheter. Den 9 April hvarje är skulle sammanträde ske, dervid hvarje föreständarinna borde göra reda och räkning för sin förvaltning under äret. Uil och lin upphandlades och utdelades, Somliga spunno, andra väfde. En knäpp (100 trädar) lingarn, betalades med 9 rst. Ullgarn med 1 sk. I väflön betalades, för blångarnsväf 2, lärft 4 å 6 och vadmal 4 sk: alnen. Kläder syddes af den: vadmal som till verkades, Arbetslönerna liqviderades.med penningar eller födoämnen, efter de arbetandes önskan. På mjöl var bestämdt pris satt 1 rdr för blandsädesmjöl (räg och hafre) samt 1: 16 för rägmjöl, hvilka priser icke fingo ökas efter vanliga fluktuationer. I denna arbetsförtjenst deltogo snart personer frän närgränsande Vernamo, Forsheda och Kulltorps socknar. Vid ärsmötet 1849, hade på de förflutna 10 ären, icke min dre än 14,000 rdr kommit orten till godo genom dylika arbetsförtjenster. I slutet af sistförfiutna ärtiondet upprättades i Herrestad en räddningsanstalt för vanvärdade barn, eller rätteligen en skola i hvilken 12 fattiga barn få lära läsa, jemte kristendomens första grunder, allt på asbetsinrättningens bekostnad. Genom fru Petersens outtröttliga nit har hon beredt afsättning med hvad inrättningen framalstrat, till och med i Tyskland. Deras Majestäter Konungen, Drottningen och Enkedrottningen bafva af bevågenhet för denna nyttiga och välgörande anstalt inköpt betydligt af samma tillverkningar, hvilka kommit Stockholms fattiga tillgodo, emedan hväd Deras Majestäter inköpt offrats på dem. Prosten Blomån, som nägot öfver ett decennium följt och biträdt vid denna inrättning, vitsordar fulikomligt. den välgörande infytelse densamma haft för orten. Det är tvifvelsutan att förmoda, det denna inrättning hvarken kunnat åstadkommas eller fortfara utan betydlig uppoftring från fru Petersens sida: Olyckligtvis är det säledes att frukta, det samma inrättnings graf öppnas på samma gäng som fru Petezsens egen; ty hvilken Svensk, man eller qvinna, om än lika förmögen, träder i denna Tysklands. ädla dotters så beskaftade fotspär. Skäl till tvifvel är ätminstone här för handen. Huru dåliga auktoriteter skadligt inverka på folkets sedliga tillstånd samt huru förhållandena vunnit en lycklig förändring genom förbättrade myndigheter under folkets fortskridande bildning visar författaren vid skildringen af häradets befolkning, hvarur följande förtjenar att särskildt framhållas: För omkring trenne tiotal af år sedan, hade Vernamoboerna icke det bästa rykte om sig i sedligt, städadt och till och med redbart hänseende. Men le hade ock, under en länglig tid, icke haft annat in uttråkade och: utlefvade skolprester till pastorer ch sednast en domstol, vid hvilken man stundom Iref gäck med de heligaste ting. En lycklig : föränIring i sednare fallet inträffade 1812, och nägra är ;ednare kom en ung kraftfull och nitisk pastor. Den om säg och kände förhällanderna i denna trakt förevämnda är och ett par tiotal af är sednare, skall lätt nse huru skiljaktigt dessa auktoriteters handlingssätt erka. Nära detsamma kunna vi säga om Rydawolmsboerna. Vid är 1816 inrättades af doktor Norlin i Vilstad ett läsesällskap inom Vestbo härad, icke ör romanutan undervisande läsning, för personer fver linien emellan allmoge och. ständ, samt pasande läsning för den förra, hvilket af densamma ned Legärlighet omfattades. Vi hafva här ofvan nämnt att Finvedarn är lärgirig, och vi hafva, innan äsesällskapernas uppkomst, träffat bönder som egt och nära utantill kunnat Bastholms filosofi för olärda: Man fruktar annars att bildningen skapar vinglare, rocessmakare, skälmar o; s. v. Detta kan visserlisen till en del vara sant, eiler rätteligen, gör skäl nar och kanaljer mera fina och spetsfundiga i sina illgöranden, men ju allmännare bildningen blir eller örständet skärpes, desto mindre farliga blifva de. Vi vilja icke neka det dylika affällingar kunna träfas äfven inom Östbo, men vi tro oss skäligen betämdt kunna säga, att om brotimälsprotokollerna emföras med andra häraders, jemförelsen säkert kall utfalla till fördel för Östbo, framför mänga anIra härader. 7 ; Ett särskildt kapitel är egnadt åt Finvedsolkets historia. Deri förnekas, att den beyktade Dacke ströfvat högre upp i Finvedlg n till Berga i Sönnerbo. Strinnholm sägere äl (i Sveriges historia under Wasaätten) att let var i Voxtorp i Östbo härad samt i hemnanet Gräskål, som Dacke bedref några aft ina grymmaste handlingar; men dessa sce-vV AA RR NS SS NR -—w 74