Svarta hafvet boende, ieke Ryssland under-
dåniga stammar. En ytterligare bekräftelse
på dessa uppgifter söker man i den omstän-
digheten, att det lyckats tscherkessiska fartyg
att -genombryta kustblokaden och: anlända till
Trapezunt, Synope, och Constantinopel med
laddningar af slafvinnor.
fr ng
LITTERATUR;
Beskrifning öfver Östbo härad i Jönköpings län,
of J. Allvin.
II.
Åt ortens antiqviteter har författaren egnat
mycken omsorg och särskildt belyst dem ge-
nom flera planscher.
Lokalbeskrifningen är ganska rikhaltig.
Hvarje socken jemte deri befintliga kemmar
och lägenheter samt gjorda inrättningar äro
särskildt anförda.
I Kärda socken under säteriet Herrestad fö-
rekommer en ganska märklig fattigförsörj-
ningsanstalt, förenad med: arbetsinrättning,
hvilken förtjenar att vara mera allmänt känd
än den blifvit. Denna egendom inköptes 1813
af grosshandlaren Petersen i Hamburg. Han
öfverflyttade- till. Sverige, der han hade en
svåger, ryttmästaren Rappe på Vartorp, för
att komma undan åsynen af den grymhet hvar-
med franska marskalken , Davoust 1810—13
behandlade Hamburgarne. Han både förskö-
nade och förbättrade egendomen, men fick ej
lefva nog länge för att något betydligt kunna
uträtta. Fans enka, född Emmy - Charlotta
Eckart, innehar ännu godset. Om hennes gag-
neliga. verksamhet meddelar författaren:
Vid en är 1837 i denna trakt inträftad hungers-
nöd, derhän att menniskolif voro nära att spillas,
fattade fru Petersen det manliga beslutet att inom
Kärda socken söka afhjelpa detta elände. Genom
uppmaning till socknens ständspersoner, samlades i
bast en kassa af 665 rår dertill- hon sjelf gaf. 500.
Säd hemköptes genast ifrån Halmstad som utdelades
till de mest nödställda, likväl under förbehäll att un-
derstödet skulle äterbetalas med dagsverken på Her-
restad, Källunda och Prestgärden. Kost fingo de der-
under på stället samt 12 åa 18 sk. för dagen, allt ef-
ter som hvar och en egde arbetsförmäga. , Genom
sina in- och utländska vänner samlade hor en kassa
af 2497 rdr (derat frän Tyskland 1782). En ordent-
lig ärbetsinrättning för det qvinliga könet blef nu af
henne pätänkt och i verket satt. Socknen indelades
i 6 rotar, hvilka hvardera fingo sin föreståndarinna:
fru Petersen sjelf, som derjemte ätog sig öfverstyrel-
sen samt pastors- och komministersfruarne, en fru
Moberg och fröken Hildur Danckwardt. Reglorupp-
sattes. Enligt dessa, hade öfverföreständarinnan (fru
Petersen) sig älagdt att-en gäng i hvarje mänad resa
omkring till de arbetande i deras hus, efterse huru
de arbetade och underrätta sig om deras husliga om-
ständigheter. Den 9 April hvarje är skulle samman-
träde ske, dervid hvarje föreständarinna borde göra
reda och räkning för sin förvaltning under äret. Uil
och lin upphandlades och utdelades, Somliga spunno,
andra väfde. En knäpp (100 trädar) lingarn, beta-
lades med 9 rst. Ullgarn med 1 sk. I väflön beta-
lades, för blångarnsväf 2, lärft 4 å 6 och vadmal 4
sk: alnen. Kläder syddes af den: vadmal som till
verkades, Arbetslönerna liqviderades.med penningar
eller födoämnen, efter de arbetandes önskan. På mjöl
var bestämdt pris satt 1 rdr för blandsädesmjöl (räg
och hafre) samt 1: 16 för rägmjöl, hvilka priser icke
fingo ökas efter vanliga fluktuationer. I denna ar-
betsförtjenst deltogo snart personer frän närgränsande
Vernamo, Forsheda och Kulltorps socknar. Vid ärs-
mötet 1849, hade på de förflutna 10 ären, icke min
dre än 14,000 rdr kommit orten till godo genom dy-
lika arbetsförtjenster. I slutet af sistförfiutna ärtion-
det upprättades i Herrestad en räddningsanstalt för
vanvärdade barn, eller rätteligen en skola i hvilken
12 fattiga barn få lära läsa, jemte kristendomens för-
sta grunder, allt på asbetsinrättningens bekostnad.
Genom fru Petersens outtröttliga nit har hon beredt
afsättning med hvad inrättningen framalstrat, till och
med i Tyskland. Deras Majestäter Konungen, Drott-
ningen och Enkedrottningen bafva af bevågenhet
för denna nyttiga och välgörande anstalt inköpt be-
tydligt af samma tillverkningar, hvilka kommit Stock-
holms fattiga tillgodo, emedan hväd Deras Majestä-
ter inköpt offrats på dem. Prosten Blomån, som nä-
got öfver ett decennium följt och biträdt vid denna
inrättning, vitsordar fulikomligt. den välgörande in-
fytelse densamma haft för orten. Det är tvifvelsutan
att förmoda, det denna inrättning hvarken kunnat
åstadkommas eller fortfara utan betydlig uppoftring
från fru Petersens sida: Olyckligtvis är det säledes
att frukta, det samma inrättnings graf öppnas på
samma gäng som fru Petezsens egen; ty hvilken
Svensk, man eller qvinna, om än lika förmögen, trä-
der i denna Tysklands. ädla dotters så beskaftade fot-
spär. Skäl till tvifvel är ätminstone här för handen.
Huru dåliga auktoriteter skadligt inverka på
folkets sedliga tillstånd samt huru förhållan-
dena vunnit en lycklig förändring genom för-
bättrade myndigheter under folkets fortskri-
dande bildning visar författaren vid skildrin-
gen - af häradets befolkning, hvarur följande
förtjenar att särskildt framhållas:
För omkring trenne tiotal af år sedan, hade Ver-
namoboerna icke det bästa rykte om sig i sedligt,
städadt och till och med redbart hänseende. Men
le hade ock, under en länglig tid, icke haft annat
in uttråkade och: utlefvade skolprester till pastorer
ch sednast en domstol, vid hvilken man stundom
Iref gäck med de heligaste ting. En lycklig : förän-
Iring i sednare fallet inträffade 1812, och nägra är
;ednare kom en ung kraftfull och nitisk pastor. Den
om säg och kände förhällanderna i denna trakt före-
vämnda är och ett par tiotal af är sednare, skall lätt
nse huru skiljaktigt dessa auktoriteters handlingssätt
erka. Nära detsamma kunna vi säga om Ryda-
wolmsboerna. Vid är 1816 inrättades af doktor Nor-
lin i Vilstad ett läsesällskap inom Vestbo härad, icke
ör roman- utan undervisande läsning, för personer
fver linien emellan allmoge och. ständ, samt pas-
ande läsning för den förra, hvilket af densamma
ned Legärlighet omfattades. Vi hafva här ofvan
nämnt att Finvedarn är lärgirig, och vi hafva, innan
äsesällskapernas uppkomst, träffat bönder som egt
och nära utantill kunnat Bastholms filosofi för olärda:
Man fruktar annars att bildningen skapar vinglare,
rocessmakare, skälmar o; s. v. Detta kan visserli-
sen till en del vara sant, eiler rätteligen, gör skäl
nar och kanaljer mera fina och spetsfundiga i sina
illgöranden, men ju allmännare bildningen blir eller
örständet skärpes, desto mindre farliga blifva de.
Vi vilja icke neka det dylika affällingar kunna träf-
as äfven inom Östbo, men vi tro oss skäligen be-
tämdt kunna säga, att om brotimälsprotokollerna
emföras med andra häraders, jemförelsen säkert
kall utfalla till fördel för Östbo, framför mänga an-
Ira härader. 7 ;
Ett särskildt kapitel är egnadt åt Finveds-
olkets historia. Deri förnekas, att den be-
yktade Dacke ströfvat högre upp i Finvedlg
n till Berga i Sönnerbo. Strinnholm sägere
äl (i Sveriges historia under Wasaätten) att
let var i Voxtorp i Östbo härad samt i hem-
nanet Gräskål, som Dacke bedref några aft
ina grymmaste handlingar; men dessa sce-vV
AA RR NS SS NR -—- w 74