— Bland de materiella villkoren för det litterära lifvets utveckling intaga lättade kommunikationer ett vigtigt rum. Civilisationen liksom lifvet kan icke uppehållas utan cirkulation och den förras ådror måste genomgå hela landet, om den skall kunna frodas och tillväxa. Utan goda kommunikationer kan icke bokhandeln utveckla sig till lif och betydenhet, och utan en väl ordnad bokhandel kani vår tid en inflytelserik litteratur icke existera. Bland alla kommunikationsinrättningar är dock måhända postväsendet den vigtigaste i intellektuellt hänseende. Det har icke blott i betydlig mån befordrat upplysningen genom att lätta meddelandet enskilda menniskor emellan af iakttagelser, tankar och känslor, utan verkar äfven i stort för odling och folkupplysning genom att hastigare till alla delar af landet sprida det tryckta ordet, som numera utgör den andliga kulturens mäktigaste verktyg. Denna postväsendets intellektuella betydelse har man på sednare tider börjat alltmera inse och erkänna. I de länder, som gå i spetsen för civilisationsutvecklingen, har man sökt genom reformer i postväsendet såväl lätta meddelandet mellan enskilda personer, som ock befordra spridningen af pressens alster. Hos oss har hittills föga håg hos vederbörande visat sig för reformer i denna riktning. Posttraktater med andra länder ha blifvit afslutade, men våra egna mångskiftande och höga portoafgifter ha i det närmaste förblifvit oförändrade. Vid sednaste riksdag sökte Riksens Ständer, i stället för att lätta, på allt sätt betunga och försvåra spridningen af tidningslitteraturen. Man höjde stämpelafgiften — en åtgärd som förmodligen var ämnad att utryctka en missbelåtenhet med oppositionspressen,