Jag kom em bord på Thecla i Singapore. Under
resan derifrän till Colombo då kapten befallde att
stor- öfver-bramsegel skulle gigas, och Malmpret der-
på svarade att dertill ej nog folk för handen var,
har han derföre af kapten erhällit tukt, i det han slog
honom med handen i ansigtet, äfven gjorde han ho-
nom uppmärksam på hans opassande svar. Malm
gren uppmanade den sedermera rymde Mumsford att
anteckna detta i sin journal och skuile de vid ankom-
sten till Colombo förelägga detsamma inför dervaran-
de konsul eller andra vederbörande.
Malmgen ville med ed intyga att intet myteri va-
rit om bord förut, till det holländska örlogsskeppet
Delphin inträffade, då kaptenen med roparen gaf till-
känna att det varit myteri om bord. Malmgren sade
att han ängrade att i Singapore hafva edligen be-
kräftat att manskapet gjort myteri. Ocksä har han
berättat mig i Singapore att kocken Östberg en mid-
dag blef straffad, emedan han ej ville tillreda mid-
dagsmältid för detom bord befintliga manskapet frän
holländska skeppet Delphin, hvarvid det blef honom
tillsagdt, ifall han ej gjorde det skulle han fastbindas
vid en spira och pryglas så länge kaptenen kunde
uthälla.
Vid ankomsten till Colombo föreslog Malmgren, att
vi alla skulle gå frän fartyget med lastbäten, till en
flod i närheten c:a 20 engelska minuter från Colom-
bo, och derifrån begifva oss med ett större fartyg
folingen till Madras eller någon annan plats i när-
eten.
Flere gånger om nätterna kom Malmgren i närhe-
ten af manskapets hytt och hemtade en spillkum för
att deri upplösa socker i vatten och doppade bröd
deri, föregifvande att mätta sig, emedan han, som
han yttrade, icke erhöll nog i kajutan för att kunna
lefva dervid. Vid flera tillfällen hade kajutvakten
Östman utvägt fläskrationer från skansen och Malm-l-
gren yttrat dervid att det icke vore nog. De öfrige
engelsmännen voro icke heller dermed belätne, utan
återförde det och kastade det för fötterna för kap-
ten.
Orsaken hvarföre jag rymde i Colombo var den,
att Malmgren hade förskräckt mig, i det han sade,
att kapten hade sä förskräckt kocken att han
sprungit öfver bord, och att jag ej skulle erhälla nä-
gon kyra för min tjenstetid på Thecla.
Slutligen under resan hit yttrade Malmgren: be-
kymra er ej mycket om kapten, fan tager honom
snart; äfven sade han: den förbannade ryska finneb
är kommen som spion ombord i fartyget, och harl:
hindrat oss att rymma.
Föreläst, erkändt.
(und.) Xx Xx X
Thomas Robinsons egenhändigt tecknade kors, bee-
digat sin utsago och afträdt.
6. John Lyons, 19 är gammal, från London, lätt-
matros, instämmer till alla delar med Robinson, en-
dast att han ej rymde frän fartyget. För öfrigt har
han hört, huru Malmgren på föregifvet sätt förskräckt
Robinson.
För öfrigt instämmer han i den honom förelästa
Robinsons utsago.
Föreläst, erkändt.
(teckn.) John Lyons.
Afträdt efter beedigandet af sin utsago. i;
7. Carl Christian Ludvig Östman från Hamburg, l.
borgareson, 16 år gammal, kajutvakt ombord påli
Thecla. :
Den 17 Juli 1851 kom jag här ombord på sven-l:
I
ska briggen Thecla. Beträffande styrman Malmgrens
uppförande, den jag i början höll för en serdeles or-
dentlig menniska, men sedermera lärt känna från en
annan sida, har jag följande att bemärka.
I Newport sadej mig Malmgren flere gänger att
jag skulle rymma, ty om jag ej det gjorde, så skulle
jag aldrig mera återse Hamburg; jag svarade derpå,
att jag icke var rädd och dä jag utförde mina älig-
ganden godt, jag också skulle blifva menskligt be-
handlad. En gäng i Newport dä kapten var sjuk
och bröstte skulle tillagas för honom, sade Malmgren l.
till mig att jag skulle lägga merkur eller gift deri-
bland, på det att denne djefvul dog. Vid afseglin-
gen från Newport kom en engelsk matros akterut med
kött och potatisbacken och kastade densamma för
fötterna på kapten, som satt till bords :med lotsen
och kapten på ängbäten. Matrosen larmerade förfär-
ligt och begärde mera mat, hvarvid kapten lugnt vi-
sade honom förut, och befallde få blifva ostörd.
Vid detta tillfälle yttrade Malmgren med förnöjdl.
min: just sådane personer önskar han att ha ombord,
med denne kan kapten ej handskas, som förut medl:
svenskarne.
Nägon tid derefter uppretade han det öfriga man-
skapet under föregifvande, att de af kapten icke er-
höllo nägot gage, att han tillförene ej gjort nägon
rätt, och att de kunde räkna på att blifra arreste-
rade.
Till följe deraf vägrade besättningen flera gånger
att åtlyda kaptens befallningar, vid säväl att tillsätta
segel som att minska dem. Vid ankomsten i närhe-
ten af Goda Hoppsudden, sade Malmgren till mig
att jag skulle gå ned i proviantrummet och derifrån
för honom och mig upphemta allt hvad som fanns
ombord. Sedermera dä den efterfrågades, sade han:
den har den förbannade tyska pojken Östmann stulit,
och blef jag derföre flera gånger härdt bestraffad.
Vid ankomsten till Banca Street, då jag en gångl
förut hade talat engelska med den engelska besätt-
ningen, blef jag slagen af kapten, som jag nu hört,
emedan styrman Malmgren sagt honom, att jag sprang
med nyheter emellan kapten och manskapet.
Flera härda misshandlingar som jag utstod från
kapten, skola, som han nu säger, härleda sig från
Malmgren.
Uti Bauca Street sade Malmgren ocksä ät man-
skapet att de skulle passa på när kapten stod vid re-
lingen och kasta lodet, och kasta honom öfver bord;
dervid sade han till mig att jag skulle besvärja att
jag sett kapten falla öfver bord. Men att sjö och
storm voro så starka att han ej kunde räddas. Vid
ankomsten till Singapore sade mig äter Malmgren
att jag skulle rymma, också uti Colombo äter upp-
repade han, att vi samt och synnerligen skulle rym-
ma, då vi likväl ej skulle erhålla nägon ersättning
för vär tjenst ombord, emedan ännu icke, sä länge
kapten farit, någon af hans manskap erhällit dess
fulla förtjenst. Han sade äfven att vi nu hade er-
hällit den rätta mannen ombord, neml. Jords Davis,
blifva, när vi närmade oss Goda Hoppsudden. Sed-
nare under återstoden af resan har jag sä väl som
öfriga manskapet observerat styrman, att han var 0-
rolig, säg vild ut, gnisslade med tänderna och svor
vär han gick förbi kapten, och dä en förändring med
segeln skulle ega rum, en brassning var af nöden,
eller läsegel tillsättas eller blifva bergade.
Jag bar äfven sett en mängd klädningspersedlar
och smäsaker ligga på Malmgrens säng, som han på
obefogadt vis tagit ur kistorna tillhörige det i New-
port och Colombo rymda folk. Ännu mäste jag be-
märka att en gång på vägen, kapten har misshand-
lat styrman Malmgren, i det han med knuten hand
slog ansigtet blodigt.
Anledningen till- denna misshandling vet jag ej.
Kapten är öfverhufvud af särdeles häftig natur och
har ofta slagit mig utan anledning, så att näsa och
mun varit i blod. Slutligen mäste jag anföra, att
jag sett ett mahognyschatull som tillhörde Dahlberg
stå uti Malmgrens kajuta invecklad i klädespersedlar
under den tid denne hade aflägsnat sig, säsom jag
Amala hamBeldina art ham a FE a