häftighet,att den qväfde sju eller ätta personer, och
det var omöjligt att leda vattnet till de brinnandel
delarne at fartyget. Kaptenen, inseende :omöjlighe-
ten att släcka elden, lät alla passagerarne uppstigal
på däck. Det var kl. 9 på morgonen. Det regnade,
luften vär skum och horisonten inskränkt, då till all
lycka man märkte ett skepp.
Det var Orlando.
Man gjorde genast nödsignaler, hvilka märktes af
rlando, som redan kl. 10 var på föga afständ frän
det brinnände skeppet. Olyckligtvis hade Orlando
utstätt svära stormar; det hade förlorat sina segel
och dess bätar voro redlösa. Kapten Bairson lät klar-
göra tvenne bätar för att börja räddningsarbetet. Men
sjön var så väldsam att bätarne ej kunde ligga läng-
skepps med fartygen. Redan vid första resan krossa-
des en af dem mot Orlando, och det äterstod endas:
lifräddningsbäten att dermed berga 150 personer.
Ocksä fortfor bergningen i sextiofyra timmar !
Elden tilltog alltjemt; lifräddningsbäten kunde icke
taga mer än fyra å fem personer i sender, hvilka
mäste störta sig i hafvet, hvarifrån man upptog dem
i lifräddningsbäten och förde dem till Orlando, der
ombordstigandet var icke mindre farligt.
Om lifräddningsbäten hade krossats, så hade allt
hopp om räddning varit ute, ty elden, som alltmer
tilltog på paketen, hindrade Orlando att lägga om-
bord med densamma, Det är omöjligt att skildra
de länga ängestfulla timmar som de olycklige passa-
gerarpe sälunda hade att utstå, ställde mellan farap
att omkoroma i lägorna eller böljorna.
Emellertid ulbredde sig elden saliitjemt, stormens
häftighet tilltog och dref Saint-Georges ned emot
Orlando och botade ait sprida elden äfven till detia
fariyg; raan mäste afbryta bergningen.
Evdast 76 passagerare hade kommit ombord på
Orlando; oxakring 15 personer bade drunknat, 8 hade
blifvit qvä!da på mellandäck, och 28, till största de-
len qvinnor och bara, voro qvar på Saint Georges,
icke vägande kasta sig i hafvet.
Natten var mörk, faran för elden öfverhängande,
ty akterskeppet stod redan i lägor, då kaptenen på
Orlando hade den smärtan att nödgas öfvergifva Saint
Georges och dess olyckliga offer. Besättningen hade
lyckats rädda sig.
De o!ycklige skeppsbrutne voro utan kläder. Kap-
ten White egnade dem all möjlig omsorg och in-
rymde dem i sina kajutor.
En annan fara framställde sig nu; Orlando var be-
röfvad alla sina segel, kunde följaktligen endast göra
ringa fart och dess proviant skulle snart blifva otill-
räcklig för de hundra munnar som kommit att dela
den med dess besättning. Efter eld och skeppsbrott
visade sig nu hungersdöden i perspektiv. Men För-
synen sparade de skeppsbrutne och deras räddare
denna nya pröfning. Gynnad af vinden ackom Or-
lando efter elfva dagars resa, elfva dagar af förfär-
lig oro, till Havres hamn, egande qvar af sina för-
räder endast nägra gallons vatten, men intet bröd.
I Havre egnade man de skeppsbrutne, som redan
börjat lida af hunger, all möjlig omsorg, och man
höll på att föranstalta en subskription till. deras för-
män inom köpmanskären.
— DE POLITISKA FLYKTINGARNES LEFNADSSÄTT
1 LonDon. Huru dessa Ungerns, Polens och
Italiens hjeltar, hvilka glänsa som halfgudar i Kos-
suths tal, släpa en jemmerlig existens i Englands huf-
vadstad, beskrifver m:r Vanderkeste, en at den inre
missionen i Londons City, i ett nyss utgifvet arbete
öfver brott och fattigdom i London, sälunda :
De ungerska, polska och italienska flyktingarne
hafva en vind inom mitt distrikt, hvilken blifvit in-
redd till barack. Lafvar äro uppförda mot väggen,
tre öfver hvarandra till sofplatser. Här bo de natt
och dag och taga sin föda. De arma männen hafva
högst litet att lefva på, och detta lilla räckes dem at
chartisterna; nägra hafva ett litet bidrag af polska
föreningen. En öfverste i romerska armeen bor på
en ölkrog på en bakgata i Finshurchtrakten. Deras
lefnadssätt är högst enkelt — Jitet billigt kött upp-
fräst med en stor mängd ris midt på dagen, och kan:
hända en kopp kaffe och en bit bröd om aftonen; men
deras medel räcka ej längt, och vanligen mäste de
stilla sia hunger genom rökande. En pipa dälig to-
bak får tjena mängen fattig man istället tör middag.