häftighet,att den qväfde sju eller ätta personer, och det var omöjligt att leda vattnet till de brinnandel delarne at fartyget. Kaptenen, inseende :omöjligheten att släcka elden, lät alla passagerarne uppstigal på däck. Det var kl. 9 på morgonen. Det regnade, luften vär skum och horisonten inskränkt, då till all lycka man märkte ett skepp. Det var Orlando. Man gjorde genast nödsignaler, hvilka märktes af rlando, som redan kl. 10 var på föga afständ frän det brinnände skeppet. Olyckligtvis hade Orlando utstätt svära stormar; det hade förlorat sina segel och dess bätar voro redlösa. Kapten Bairson lät klargöra tvenne bätar för att börja räddningsarbetet. Men sjön var så väldsam att bätarne ej kunde ligga längskepps med fartygen. Redan vid första resan krossades en af dem mot Orlando, och det äterstod endas: lifräddningsbäten att dermed berga 150 personer. Ocksä fortfor bergningen i sextiofyra timmar ! Elden tilltog alltjemt; lifräddningsbäten kunde icke taga mer än fyra å fem personer i sender, hvilka mäste störta sig i hafvet, hvarifrån man upptog dem i lifräddningsbäten och förde dem till Orlando, der ombordstigandet var icke mindre farligt. Om lifräddningsbäten hade krossats, så hade allt hopp om räddning varit ute, ty elden, som alltmer tilltog på paketen, hindrade Orlando att lägga ombord med densamma, Det är omöjligt att skildra de länga ängestfulla timmar som de olycklige passagerarpe sälunda hade att utstå, ställde mellan farap att omkoroma i lägorna eller böljorna. Emellertid ulbredde sig elden saliitjemt, stormens häftighet tilltog och dref Saint-Georges ned emot Orlando och botade ait sprida elden äfven till detia fariyg; raan mäste afbryta bergningen. Evdast 76 passagerare hade kommit ombord på Orlando; oxakring 15 personer bade drunknat, 8 hade blifvit qvä!da på mellandäck, och 28, till största delen qvinnor och bara, voro qvar på Saint Georges, icke vägande kasta sig i hafvet. Natten var mörk, faran för elden öfverhängande, ty akterskeppet stod redan i lägor, då kaptenen på Orlando hade den smärtan att nödgas öfvergifva Saint Georges och dess olyckliga offer. Besättningen hade lyckats rädda sig. De o!ycklige skeppsbrutne voro utan kläder. Kapten White egnade dem all möjlig omsorg och inrymde dem i sina kajutor. En annan fara framställde sig nu; Orlando var beröfvad alla sina segel, kunde följaktligen endast göra ringa fart och dess proviant skulle snart blifva otillräcklig för de hundra munnar som kommit att dela den med dess besättning. Efter eld och skeppsbrott visade sig nu hungersdöden i perspektiv. Men Försynen sparade de skeppsbrutne och deras räddare denna nya pröfning. Gynnad af vinden ackom Orlando efter elfva dagars resa, elfva dagar af förfärlig oro, till Havres hamn, egande qvar af sina förräder endast nägra gallons vatten, men intet bröd. I Havre egnade man de skeppsbrutne, som redan börjat lida af hunger, all möjlig omsorg, och man höll på att föranstalta en subskription till. deras förmän inom köpmanskären. — DE POLITISKA FLYKTINGARNES LEFNADSSÄTT 1 LonDon. Huru dessa Ungerns, Polens och Italiens hjeltar, hvilka glänsa som halfgudar i Kossuths tal, släpa en jemmerlig existens i Englands hufvadstad, beskrifver m:r Vanderkeste, en at den inre missionen i Londons City, i ett nyss utgifvet arbete öfver brott och fattigdom i London, sälunda : De ungerska, polska och italienska flyktingarne hafva en vind inom mitt distrikt, hvilken blifvit inredd till barack. Lafvar äro uppförda mot väggen, tre öfver hvarandra till sofplatser. Här bo de natt och dag och taga sin föda. De arma männen hafva högst litet att lefva på, och detta lilla räckes dem at chartisterna; nägra hafva ett litet bidrag af polska föreningen. En öfverste i romerska armeen bor på en ölkrog på en bakgata i Finshurchtrakten. Deras lefnadssätt är högst enkelt — Jitet billigt kött uppfräst med en stor mängd ris midt på dagen, och kan: hända en kopp kaffe och en bit bröd om aftonen; men deras medel räcka ej längt, och vanligen mäste de stilla sia hunger genom rökande. En pipa dälig tobak får tjena mängen fattig man istället tör middag.