Aterblick på året 1852. ; Vv. Kasta vi slutligen en blick på: brödrari kena, så finna vi att den politiska ställ ningen i Europa icke varit: utan alltinflytand på deras förhållanden under det förflutna äret I Danmark Bar det reaktionära parti, com ut göres af de adliga godsegarne och några hög byråkrater af gamla stammen; med Bonde vännerna, slutit ett förbund, som är vådlig för den konstitutionella friheten. Liksom de någongång händer att en person, som ha en olycklig kärlek, helt plötsligen väljer el annan, som han: icke: älskar och som ick passar honom, så ha. ;Bondevännerna, efte några misslyckade försök under de föregåend liberala ministörerna att spela en yttersta ven ster, nu kastat sig helt och hållet i armarn på den nuvarande absolutistiskt sinnade mi nisteren. Genom denna: besynnerliga allian: var det möjligt för ministären att framlögg: den kongl. kungörelsen af den 29 Jan., hvari genom den konstitutionella förbindelsen mec Slesvig upphbäfdes och en helstatsförfattning be bådades, hvarigenom en revision af grundlager skulle blifva nödvändig; den liberala riksdags. majoriteten visade försagdhet och försummade att genast med energi uppträda mot dess sträfvanden; den ville afvakta de nya organi sationsförslagen och då på allvar visa ministören att alla anfall på den grundlagliga fri heten skulle vara fåfänga. Den : reaktionära ministeren har listigt begagnat sig af dennä riksdagens tveksamhet och dristigt genomfört åtskilliga åtgärder, t. ex. danska truppers förläggande i Holstein och holsteinska truppers : Köpenhamn, hvarigenom den anticiperat antagandet af de nya organisationsplanerna, hvilka den så länge som möjligt dröjer att framlägga för riksdagen, i hopp att bvarjehanda vidtagna mått och steg samt de yttre omständigheterna skola alltmera binda händerna på den liberala mejoriteten och förlama dess motstånd mot desamma. Under tiden har det reaktionära partiet alltmera sträfvat att kringsnärja den friheten och grundlagen uppriktigt tillgifne konungen och göra sakerna för honom så brokiga, att han derigenom skulle föranledag, att afsäga sig regeringen, så snart tronföljden blifvit ordnad till förmån för den med tyska åri: stokratien intimt förbundne prins Christian at Gliäcksburg. Dessa sträfvanden ha framträdt alltmera klart, isynnerhet under konungens resa i Jylland förliden sommar, och synas ha öppnat ögonen på den alltför optimistiskt stämda delen af det liberala partiet; ty majoriteten i folkethinget har under den nu pågående sessionen uppträdt med mera kraft och bestämdhet; ministeren har i tullenhetsfrågan lidit ett märkligt nederlag och skall utan tvifvel, att döma efter den stora sensation som etatsrådet Wegeners skrift väckt, snart få röna ett ännu mera eklatant och måhända afgörande nederlag i arfföljdrfrågan. I Norge har inflytandet af den europeiska reaktionen endast visat sig mera indirekt, derigenom att deltagandet för politiska ämnen varit ytterst ringa och att nästan inga politiska frågor blifvit diskuterade inom pressen, oaktadt det varit året näst före stortbingets öppnande, då diskussionen eljest plägar vara ganska liflig. På sednaste tiden har norska pressen fått ett såsom det synes outtömligt diskussionsämne i frågan om förhållandet mellan Norges folkspråk och detnu gängse skriftspråket. Glädjen öfver konungafamiljens ankomst till Christiania förmörkades snart genom prins Gustafs frånfälle, som öfver hela landet framkallade yttringar af sorg och deltagande. Sednast har underrättelsen om de förfärliga, af hämndbegär och vild fanatism framkallade uppträdena i Kautokeino väckt en hemsk och sorglig känsla. I materielt hänseende ha flera tecken till ett jemnt framåtskridande visat sig. En del af jernvägen har man redan kunnat börja begagna för trätransporter; mycket har blifvit gjordt för rensning af strömmarne, för de stora insjöarnes förbindelse imed hvarandra och med hafvet, för utvidgande af ängfartygstrafiken och i allmänhet för kommunikationernas lättande.