. FUL VIVEEUS - VILR DURAVIT PR TEIATLaEbe VYIM UL
römegs afskedstagande tillkännagafs officielt
att kejsaren sjelf skulle förbehålla sig presi-
dentsplatsen i senaten, liksom han förut äf-
ven presiderade i statsrådet. Då nyssnämnda
herrar nu verkligen blifvit utnämnde till pre-
sidenter, så synes man ha frångått de förra
Jafsigterna.
Efter Troplong har Delangle, generalpro-
I kurator vid kassationsdomstolen, blifvit ut-
nämnd till president i samma domstol. Hvem
som skall efterträda Delangle vet man ännu
icke, men ryktet talade om att Dupin ännu
-Jtorde komma att återtaga denna sin gamla
befattning, som han lemnade efter utfärdan-
det af dekreterna af den 22 Januari förlidet år.
Vidare har kejsaren utnämnt sin hbofstat,
hvarvid de fordaa stora kejserliga chargerna
blifvit återupprättade. De utnämnde äro:
Biskopen af Nancy, till öfverhofpredikant
(premier aumönier de sa maison);
Senatorn, marskalk Vaillant till riksmar-
Iskalk (grand marechal du palais);
Öfversten baron Beville till ståthållare på
slottet (premier pråfet du palais);
Senatorn, hertigen af Bassano till öfver-
kammarherre;
Grefve Baciocchi, till förste kammarherre;
Krigsministern, senatorn, marskalk Saint-
lArnaud, till öfverhofstallmästare;
Öfverste Fleury, förste stallmästare; Å
Öfverbefälhafvanden för Pariserarmåen, se-
Inatorn, marskalk Magnoan, till öfverhofjägmä-
stare;
Öfverste Edgard Ney till förste hofstallmä-
stare;
Senatorn, hertigen af Cambacerez, till öf-
verceremonimästare.
Det säges att höga aflöningar komma att
låtfölja dessa beställningar.
Slutligen uppräknar Monitören 218 genera-
ler, som varit satte på indragningsstat, och
I som blifvit uppflyttade i generalstabens reserv.
Nyårsdagen egde stor mottagning rum
på Tuilerierna. Inga tal höllos dervid, om
man undantager en kort lyckönskan af påfliga
nuntien, hvilken af kejsaren besvarades med
en kort tacksägelse samt en fras hvari han
uttryckte sitt hopp att betrygga Frankrikes
välgång och Europas luga. — Diplomatiska
kårens medlemmar, bland hvilka man märkte
de romerska, portugisiska, svenska och greki-
ska sändebuden, som den 31 Dec. aflemnat
sina kreditiver, infördes först. Man saknade
naturligtvis de trenne nordiska makternas am-
bassadörer, enär dessa icke aflemnat sina kre-
ditiver. En telegrafdepesch af den 3 dennes
förmäler att detta då ännu icke hade skett.
Denna depesch hade följande lydelse:
Paris den 3 Januari. Beträffande det ännu
icke försiggångna öfverlemnandet af de tre nor-
diska stormakternas kreditiver råder fortfarande
den största spänning och en mängd motsägande
rykten cirkulera.
Monitören har offentliggjort de dekreter
som modificera organisationen af senaten, lag-
stiftande kåren och statsrådet för att bringal
den i öfverensstämmelse med den nya sa-
kernas ordning.
Ett rykte pästår att kejsaren skulle ha förl
afsigt att utnämna fyra utur hans handkassal
aflönade specialagenter, som skulle stå i di-!
rekt beröring med honom och ha till ålig-
gande att genomresa Frankrike för att för H.
M. redogöra för den allmänna opinionens ti!l-
stånd, öfvervaka de högsta funktionärerna och
för kejsaren angifva deras maktmissbruk.
teröppnandet af S:t Genåvigve-kyrkan, det
fordna Pantheon, skulle den 3 Januari för-
siggå.
Pavillon Marsan, förut hertiginnans af Or-
leans boning, inredes nu för prinsessan Ma-
thilde, palais Royal för konung Jeröme och
Elyså dels för Murat (hvars fader innehade
detta slott), dels för storhertiginnan Stefanie.
De 1848 i stadshuset uppställda kanonerna
ha nu blifvit bortförda.
Sultanen skall ha af Lamartine återköpt den
till honom skänkta besittningen mot en årlig
ränta af 20,000 fr.
Kursen å statspapper noterades i Paris den
3 dennes:
47,-procents 105, 90; 3-procents 81. 15.
BELGIEN.
Monitören meddelar att regeringen tillträdt
Londoner-protokollet af den 8 Maj 1832, an-
gående den danska arfföljden. i
Påfven har tillställt belgiska presterskapets
primas, erkebiskopen af Mecheln, en längre
skrifvelse, som allmänt betraktas såsom en
indirekt lexa till franska presterskapet, derför
att det på den sednaste tiden befattat sig för
mycket .med politiken. Påfven uppfordrar
nemligen enträget erkebiskopen att vaka öf-
ver, att det belgiska presterskapet alldeles af-
håller sig från politiken och specielt icke blan-
dar sig 1 Belgiens förhållande till Frankrike.
; ENGLAND.
Afven underhuset har nu ajournerat sig till
den 10 Februari, sedan några ytterligare val-
atskrifningar blifvit anordnade och hr Blackett
förkunnat framläggandet afett förslag om an-
ställandet af en undersökning öfver förhållan-
dena vid universitetet i Oxford.
Det politiska intresset ligger således för da-
gen hufvudsakligen i de förklaringar öfver sina
afsigter som de särskilda medlemmarne af den
ya regeringen afgifva till sina valmän i an-
edning af de förestående omvalen.
Det första bland dessa nyval egde rum den
L Januari, då sir William Molesworth, mini-
stern för allmänna arbetena, utan opposition
iterinvaldes för Southwark. De talare, som
lervid uppträdde, lade synnerlig vigt på sin
öfvertygelse att sir W. Molesworth wid sitt
nträde i kabinettet icke uppgifvit något af
ina grundsatser. Sjelf försäkrade sir William
sitt efter valet hållna tal att han såsom mi-
ister skulle bemöda sig att göra gällande de
srundsatser han hittills förfäktat. Ingående i
värmare detaljer förklarade han sig för en ny
varlamentsreform, såsom säkraste medlet att
etrygga författningens stabilitet på dess tre-
lelta grundval, kronan, öfverbuset och under-
muset, hvarvid han lade särdeles vigt på åt-
särder, hvilka skulle vidtagas för att stäfja
le särdeles vid de sista valen så öppet i da-
en trädda bestickningarna och våldsamhe-