. FUL VIVEEUS VILR DURAVIT PR TEIATLaEbe VYIM UL römegs afskedstagande tillkännagafs officielt att kejsaren sjelf skulle förbehålla sig presidentsplatsen i senaten, liksom han förut äfven presiderade i statsrådet. Då nyssnämnda herrar nu verkligen blifvit utnämnde till presidenter, så synes man ha frångått de förra Jafsigterna. Efter Troplong har Delangle, generalproI kurator vid kassationsdomstolen, blifvit utnämnd till president i samma domstol. Hvem som skall efterträda Delangle vet man ännu icke, men ryktet talade om att Dupin ännu -Jtorde komma att återtaga denna sin gamla befattning, som han lemnade efter utfärdandet af dekreterna af den 22 Januari förlidet år. Vidare har kejsaren utnämnt sin hbofstat, hvarvid de fordaa stora kejserliga chargerna blifvit återupprättade. De utnämnde äro: Biskopen af Nancy, till öfverhofpredikant (premier aumönier de sa maison); Senatorn, marskalk Vaillant till riksmarIskalk (grand marechal du palais); Öfversten baron Beville till ståthållare på slottet (premier pråfet du palais); Senatorn, hertigen af Bassano till öfverkammarherre; Grefve Baciocchi, till förste kammarherre; Krigsministern, senatorn, marskalk SaintlArnaud, till öfverhofstallmästare; Öfverste Fleury, förste stallmästare; Å Öfverbefälhafvanden för Pariserarmåen, seInatorn, marskalk Magnoan, till öfverhofjägmästare; Öfverste Edgard Ney till förste hofstallmästare; Senatorn, hertigen af Cambacerez, till öfverceremonimästare. Det säges att höga aflöningar komma att låtfölja dessa beställningar. Slutligen uppräknar Monitören 218 generaler, som varit satte på indragningsstat, och I som blifvit uppflyttade i generalstabens reserv. Nyårsdagen egde stor mottagning rum på Tuilerierna. Inga tal höllos dervid, om man undantager en kort lyckönskan af påfliga nuntien, hvilken af kejsaren besvarades med en kort tacksägelse samt en fras hvari han uttryckte sitt hopp att betrygga Frankrikes välgång och Europas luga. — Diplomatiska kårens medlemmar, bland hvilka man märkte de romerska, portugisiska, svenska och grekiska sändebuden, som den 31 Dec. aflemnat sina kreditiver, infördes först. Man saknade naturligtvis de trenne nordiska makternas ambassadörer, enär dessa icke aflemnat sina kreditiver. En telegrafdepesch af den 3 dennes förmäler att detta då ännu icke hade skett. Denna depesch hade följande lydelse: Paris den 3 Januari. Beträffande det ännu icke försiggångna öfverlemnandet af de tre nordiska stormakternas kreditiver råder fortfarande den största spänning och en mängd motsägande rykten cirkulera. Monitören har offentliggjort de dekreter som modificera organisationen af senaten, lagstiftande kåren och statsrådet för att bringal den i öfverensstämmelse med den nya sakernas ordning. Ett rykte pästår att kejsaren skulle ha förl afsigt att utnämna fyra utur hans handkassal aflönade specialagenter, som skulle stå i di-! rekt beröring med honom och ha till åliggande att genomresa Frankrike för att för H. M. redogöra för den allmänna opinionens ti!lstånd, öfvervaka de högsta funktionärerna och för kejsaren angifva deras maktmissbruk. teröppnandet af S:t Genåvigve-kyrkan, det fordna Pantheon, skulle den 3 Januari försiggå. Pavillon Marsan, förut hertiginnans af Orleans boning, inredes nu för prinsessan Mathilde, palais Royal för konung Jeröme och Elyså dels för Murat (hvars fader innehade detta slott), dels för storhertiginnan Stefanie. De 1848 i stadshuset uppställda kanonerna ha nu blifvit bortförda. Sultanen skall ha af Lamartine återköpt den till honom skänkta besittningen mot en årlig ränta af 20,000 fr. Kursen å statspapper noterades i Paris den 3 dennes: 47,-procents 105, 90; 3-procents 81. 15. BELGIEN. Monitören meddelar att regeringen tillträdt Londoner-protokollet af den 8 Maj 1832, angående den danska arfföljden. i Påfven har tillställt belgiska presterskapets primas, erkebiskopen af Mecheln, en längre skrifvelse, som allmänt betraktas såsom en indirekt lexa till franska presterskapet, derför att det på den sednaste tiden befattat sig för mycket .med politiken. Påfven uppfordrar nemligen enträget erkebiskopen att vaka öfver, att det belgiska presterskapet alldeles afhåller sig från politiken och specielt icke blandar sig 1 Belgiens förhållande till Frankrike. ; ENGLAND. Afven underhuset har nu ajournerat sig till den 10 Februari, sedan några ytterligare valatskrifningar blifvit anordnade och hr Blackett förkunnat framläggandet afett förslag om anställandet af en undersökning öfver förhållandena vid universitetet i Oxford. Det politiska intresset ligger således för dagen hufvudsakligen i de förklaringar öfver sina afsigter som de särskilda medlemmarne af den ya regeringen afgifva till sina valmän i anedning af de förestående omvalen. Det första bland dessa nyval egde rum den L Januari, då sir William Molesworth, ministern för allmänna arbetena, utan opposition iterinvaldes för Southwark. De talare, som lervid uppträdde, lade synnerlig vigt på sin öfvertygelse att sir W. Molesworth wid sitt nträde i kabinettet icke uppgifvit något af ina grundsatser. Sjelf försäkrade sir William sitt efter valet hållna tal att han såsom miister skulle bemöda sig att göra gällande de srundsatser han hittills förfäktat. Ingående i värmare detaljer förklarade han sig för en ny varlamentsreform, såsom säkraste medlet att etrygga författningens stabilitet på dess trelelta grundval, kronan, öfverbuset och undermuset, hvarvid han lade särdeles vigt på åtsärder, hvilka skulle vidtagas för att stäfja le särdeles vid de sista valen så öppet i daen trädda bestickningarna och våldsamhe