togo. ett nog stort utrymme, ha vi till 1 dag uppsej
it att meddela följande:
— I tisdags fortsattes uti poliskammaren ransak-
ningen med skrädderiarbetaren P. E. Larsson, mälare-
zesällen C. P. Grandin och badareeleven Holmgren,
vilka häktats såsom misstänkte för delaktighet uti det
förut omnämnda tillgreppet af en guldklocka frän traktö-1?
ren Söderberg. Ett ytterligare vittne slagtarelärlingen
Fernströrå hördes nu och intygade bestämdt att han
sett Grandin tillgripa uret under: det säväl denne som
Larsson - skolat biträda Söderberg med rockens af-
putsning från snö. Holmgren, som vid detta tillfalle
icke varit närvarande, men efter stöldens föröfvande
sällskapat med de tilltalade, ställdes nu ä fri tot, och
uppsköts ransakningen; för erbällande af tillförlitlig
upplysning om den person, hvilken sedermera köpt
den stulna klockan.
— Nyärsdagen på e. m. har kronoarbetskarlen N:o
321 Johan Olof Larsson lyckats rymma från Rindön.
L. skall vid tillfället varit klädd i jacka, byxor, kavaj
och mössa, allt af grätt kläde:
— Spannmälsbäraren Martin Ullberg, hvilken tidt
och ofta varit inkallad till poliskammaren : för-slags-
mål och väldsarat uppförande, var. nu äter- tilltalad
att Nyärsaftonen hafva å Lilla Badstugatan på Söder-
malm med hugg -oeh: slog: öfverfallit arbetskarlen Ja-
cob- Hedberg; dervid-Hs erhällit ett-så svärt slag- att
han förlorat en tand; com sedermera ä gatan upphit:
tades. Inför rådbusrättens 6:te atd.-:har-Ullberg rät-
tegäng mot Hedbergs hustru; derföre- att U. påstår
att hustru -H.-beskyllt honom att ba tillgripit några
klädespersedlar som - blifvit H.-fränstulnes Ullbergs
åberopade vittnen ha dock -icke kunnat intyga det rin-
gaste söm kunde gifva stöd åt. sistberörde käromåls
sanningsenlighet:
I tisdags kallad till poliskammaren;, iakttog Ullberg
icke inställelse, hvarföre -han7 till annan dag skulle
upphemtasz ;
— Sjistl. tisdag förekom äter inför rädbusrättens
6:te afd. det af br Carl Lorentz j:r emot ansvarige
utgifvaren af tidningen: Folkets Röst förre skräd-
deriarbetaren Johan Nygren väckte tryckfrihetsätal.
Svaranden inlemnaäde sin skriftliga förklaring, hvaruti
pästods att det.i ätalade tidningsnumret mot käran-
den gjorda angrepp endast vore repressalicr för de
insinuationer som skola förekommit i Aftonbladet mot
Folkets Rösts i sammanhang -med- refererandet at
ätalet mot förre fanjunkaren. Bayur. : Vidare- inlem-
nades ett genom notarial beskickning. tillkommet do-
kument, som skulle styrka att käranden verkligen
gjort sig skyldig till-hvadden ätalade artikeln inner
häller om det skurkaktiga och bedrägliga. förfaran-
det mot: konditor Magnusson;
Då Lorentz: etter: det inlemnade notarialbevisets
uppläsande yrkade. att detsamma; såsom alldeles obe-
styrkt, icke mätte inrymmas i protokollet, förklarade
domötolens ordförande, att hvad som redan vore upp-
läst, ovillkorligen skulle i protokollet ingä: Lorentz
anförde :missnöje öfver beslutet och yrkade detsammas
antecknande i protokollet. -Derefter afgaf Lorentz i
korthet berättelse om verkliga förhållandet med; hans
ätgöranden i afseende på den gjorda beskyllningen,
med begäran att den nu af honom i korthet gjorda
förklaring icke-mätte i protokollet intagas, emedan
han nu endast hade för afsigt att för -demstolen och
närvarande ähörare upplysa huru med saken verkli-
gen och sanningsenligt sig förhöll. Sedan Lorentz gjort
sin berättelse biföll domstolen så väl denna hans be-
gäran som yrkandet att, efter erhällen del af svaran-
dens anförande, om 14 dagar få inkomma med skrift-
HrTZR VÄTLW 5 I
fi
rd et et Bo jr Bj PA
derföre, att han öfverfallit honom med hugg och slag;
samt derjemte tillegnat sig en del af Lindqvists i en
roekficka förvarade penningar. Schönberg erkände
blott att han gifvit Lindqvist en äkta, mn svensk
örfil. Målet uppsköts för bevisnings ans
RANSAENINGEN MED STORTJUFVEN LILJA.
Vid det sistlidne onsdag med Lilja och hans med-
brottslige hällna, i sista nummer i korthet omnämn-
da polisförhör, förekom hufvudsakligen följande:
Christina Boman fortsatte sitt pästående att hon
nedgräft de i riddarhuset stulna hypoteks-obligatio-
nerna i jorden, der de blifvit förstörde: Hon tillade
dervid att Wahlström, då han emottägit knytet med
de stulna pengame, förklarat att obligationerne icke
dugde till hägot, emedan dagen efter stöldens föröf-
vande, desammas numror varit i tidmingarne-upp-
gifne.
Wahlström, af hr polismästaren tillhällen att. upp:
nadsbrott, fortfor att neka, hvarvid hans ätbörder och
bliekar dock syntes antyda en inre strid. Dä hr pos
lismästaren fästade Wahlströms uppmärksamhet på,
att mänga besvärande omständigheter emot.- honom
förekommit, som vederlade hans ihärdiga nekande,
Afvensom att.hban i flera delar blifvit -beträddrr med
tvetälän-och stridiga uppgitfer, inföll. Christina ,Bo-
man: sKära hr Wahlström, hvad tjenar:det-att ne-)
ka; jag gjorde så först, men nu her jag uppriktigt
bekänts. Lilja invände då: Grät-ej Christiny-gun-:
je ng blir nog spak, då han får sitta i cell nägra
veckor.s v NE
Wahlström, som vid förra förhöret ej kunnat för-
mås uppgifva af hvem. han lånt-häst och äåkdon då
han, säsom Lilja uppgifvit, i sällskap med enkan Pet-
tersson sammanträffade med Lilja utanför Norrtull,
innan L: begaf :sig till Upsala, förmälte: nu att han
en afton uti- November månad åkt till Roslagstull för
att kräfva en bokhällare Kronberg för 20 rdr banko.
Han hade icke fått reda på honom, utån med oför-
rättadt ärende återvändt hem. - Kommissarien Johns-
son kom- dock W:s minne till bjelp, derigenom att
Johnsion lyckats få reda -på- den person som uthyrt
äkdanet. - Denney traktören; Svensson, förskallades
och uppgaf att W. en afton under: November mänad
hyrt häst och äkdoa. Dagen kunde hr S. icke när-
mare påminna sig, men väl att W. vid tillfället fram-
ställt den af Svensson samtyckta begäran. att Wabl-
ström skulle få äka ensam, utan. nägon som följde
med åkdonet. Hr-S. kunde angående dagen för öf-
rigt endast uppgifva, att han några dagar derefter på
kredit handlat gröpe af W.
Kommissarien Johnsson företedde nu W:s handels-
böcker, hvaraf upplystes att Svensson 2:ne dagar, et-
ter den dag Lilja uppgifvit, att han äkt till Haga
och sammanträftat med Lilja, verkligen blifvit debi-
terad för gröpe.
Handlanden Blomqvist, hos hvilken W: konditione-
rat innan han blet sin egen, uppgaf på tillfrägan att
W:s uppförande under sin tjenstetid varit oklander-
ligt. Uti Januari månad sistl. är bade W. uppgifvit
att han af sin svåger (ham har förut uppgifvit sin sy-
ster) erhällit 1000 rår till låns för att börja handel
för egen räkning. Handelsbetjenten Lund; som då
äfven varit i kondition hos Blomqvist, hade ingätt
kompaniskap med W., hvarefter de uti huset N:o 64
vid Hornsgatan öppnat gemensam viktualiehandel.
Bokhällaren Lund, hvilken vid förköret afgat en myc-
ket oredig och osammanhängande berättelse om hvad
han i saken hade sig bekant, förmälde -bufvudsakli:
gen att han icke haft ringaste beröring med Lilja och
Pettersson. Den 1 April 1851 hade Tuad och Wahl
ström öppnat gemensam sälubod och den -8 August
sistl. är ätskiljts, då W. för egen räkning förhyrtsi
nuvarande salubod i buset tätt invid eller N:o 62 vi
Hornsgatan. G
Sedan enkan Pettersson och Christina Boman be
rättat, att Lund flere gänger närvarit i enkan P:s bo
stad och ofta sällskapat med hennes son. snörmakare
gesällen Claes Pettersson, kunde dock: Lind -päminn
sig detta äfvensom att han bemärkt att. Christina Bc
man flere gånger infunnit sig i saluboden och enskilc
samtalat med Wahlström. Lilja häretter tillspor
hvarföre han icke förut angifvit Wahlström, förkl
rade att han nog skulle ha klämt Ws öm han för
vetat att W. tagit pengarne. Äfven tide då v