nor och barn, kunde Icke alla sanmtiaat aj plats noder däcket och seto derföre mycket ondt i kölden och stormen. Först ondagsaftonen den 22 kom Obotrits till Kiel och redan nästa morgon -afgick Mormonskaran med ett extratåg till Altona, dit den ankom på förmiddagen kl. 10. Då det dröjer nägra dagar, innan de kunna lemna Hamburg, he de tils vidare blifvit inqvarterade i den herr Poppenbagen tillhöriga skibhallen, der de dock vill följe af sin stora mängd mäste sakna många beqvämligheter. Hela skaran räknar enligt de sednaste uppgifterna 198 min, 84 qvinnor och 19 barn, altså tillsammans 301 personer, och ledsagas af en Mormonprest och tvenne sekreterare, som skola draga omsorg för det materiel:a. FRANERIER. Märkligaste nyheten härifrån torde vara bekräfielsen på den läsge hysta förmodan, att urfsratten till kejsaretronen, i hävdelse Napoleon III afider utan legit ma eller adoptiv-arfvivgar, övergär på prins Jeröme och bans ätuiogar. En telegrafdepesch af den 24 December förmäler att det kejserliga dekretet härom denna dag blifvit utfärdadt. I sin session dea 23 December antog seraten det af regeringen framställda och af dea nedsatta kommissionea i alla väsendtliga delar tillstyrkta förslag till senatuskonsult betröftande de förärdringsr i konstitutionen at den 14 Januari som föranledts och betingats af kejsaredömets införande. Det förmodas att någon obetydlig minoritet röstst emot detta senawuskonsult, men man bar ännu ingen sifferuppgift öfver voteringen. Dagen förut gjordes mycket väsen sf ett amendement som general Baraguay dFHillie e sades komma att föreslå i afseende på den kejsaren snsamt förbehållna rätten att modifiera tolltariffen, I och mean förutspädde en mycket animerad diskussion i senaten. Haraf blef dock ingenting. BaraguayrHilliers föreslog visserligen ett amendement, men detta avgick endast redaktionen af lagstiftande kärens protokolier cch vann föga sympati. Allttillgick följaktligen mycket lugnt och beskedligt. Oaktadt öfverläggningarne säväl i senaten som dess afdelaingar äro hemliga, så har man dock erfarit, alt under diskussionen i byräerna öfrer de föreslagaa förändringarna ätskilliga senatorer lifligt reklamerat nägot utvidgad befogenhet för statskorporationerna, synnerligen i de vigtiga punkterna beträffande bandelstrakiaters afslutande, förändringar i tulltariffen och voteriogen at budgeten. De modifikationer, som regeriogen härutingan, genom de statsråder som vid Stverlöggningarne representerade henne, medgifvit äo fullkomligt betydelselösa, så att följaktligen kejsaren ensam och utan nögons hörande eger att afstuta handelstraktater och fastställa tulltariffer, och lagstiftande kären har i afseende på budgeten endast att i klump vetera anslagen för hvarje särskildt dspartement af statsförvaltnivgen. I ersättving härför bar man höjt det ursprungligen föreslagna gaget för lagstiftande kärens mediemnar till 2500 fr. i möänaden under den tid sessionen varar, bvilket blir 7500 fr. årligen då sessionerna en gång för alla äro fastställda till 3 mänader. Dessutom bar roan medgifvit karens byräer rättighet att sjelfve utnämna siva presidenter och sekreterare. Kejsaren och hans bof samt större delen af mini: strarne äro i Compiöogne samt sysselsätta sig med att jaga och tillställa lustbarbeter af alla slag, på hvilka prunkande beskrifnipgar förekomma i pariserbladen. Det politiska lifvet i Paris ligger följaktligen för ögonblicket nere i ännu högre grad än varcligen ärl. förbällandet. De halfofficiella tidningarno innehålla en not, som vederlägger ett gängse rykte att regeringen skulle haj: för afsigt en skärpniog i dekreterna af den 22 Januari beträftande den orleanska familjens egendom, j genom en seqvestrering af behäilningen at hvad som l, blifvit för derna familjs räkning försäldt. Af en artikel i Monitören finner man att regerinr gen har för afsigt att låta på Marsfältet och vid militärskolan utföra arbeten, som skola af denna plats och af skolans kasern, betydligt utvidgad genom nya tillbyggnader, bilda ett verkligt permanent läger vid hufvudstadens portar. . Det berättas att kejsaren skulle hafva undertecknat eft dekret som förordnar om raserandet af befästningarne kring Havre cch deras ersättsnde genom deta-I scberade fästen; en ätgärd hvilken betecknas säsomll högst önskvärd för en hittills omöjlig utsträckning afl, : 5 staden samt för utvecklingen at dess handel. Man talar äfven om inrättandet af dockor i denna stad. Uppgiften att inrättandet af spelhus skulle ha blifvit medgifvet i Paris motsäges frän vissa häll, menjs bekräftas äter frän andra, hvadan man ej kan med visshet finna huru härmed rätteligen förhäller sig. De 1.500,000 francs, som anslagits ät kejserliga familjen, sägas komma att sä fördelas, att konung Jeröme fär. 1 million, hans son prins Napoleon 300,000 och bans detter prinsessan Mathilde 200,000. Grefrve Anatole Demidoft har invigt sitt i Villa San Martini på ön Elba, Napoleons förra residens, inrättade Napoleoniska museum. De särskilda föremålen i museet, bland hvilka flera kejsarens egenhändiga manuskripter, skola kostat 500,000, det nödiga restaurerandet af villan 200,000 fr. Monitören berättar att 717 af krigsrätten dömda militärer blifvit benädade eler fått sina straft mildrade. — Ryktesvis omförmäles att i Compiegne skall ha beslutats utnämnandet af ätskilliga höga hoftunktionärer. Vi spara meddelandet af listan tills den blir officiel. Prinsen af Capua, broder till konungen at Neapel, har anländt till Paris. Ett rykte har gätt att i Compiegne ett skott skall ha aflossats mot kejsaren, men träffat öfverste Ney. Det förklarades dock vara en ren dikt. Den 28 Dec. skulle rättegången börja mot Morning Chronicles korrespondent, Bower, anklagad att ha mördat sin kollega i Daily News. Bower har för nägra dagar sedan sjeltvilligt äterkommit till ars. Abd-el-Kader jemte sin familj och sitt följe lemnade Marseille den 22 om aftonen ombord på ängfregatten le Labrador. Morning Chronieles Pariserkorrespondent berättar med mycken tillförsigt, hvad man en och anpnam gäng hört antydas, att kejsaren vändt sig till repu blikanerne för att bilda en ny minister. I medlet af December, säges det, var ror Betbmond, som var inrikes minister under Cavagnacs styrelse, kallad till Tuilerierna, der ban af kejsaren blef mycket nädigt emottsagen och tillfrägad om ban ej ville bilda en mir nistör med sina republikznska vänner. Bethmond uttryckte sin förväning öfver att kejsaren kunde föreställa sig det något dylikt efter den 2 Dec. 1851 vore möjligt och afoöjde bestämdt uppdraget. KEej saren svarade att detta väl kunde vara Bethmonds jadividuella öfvertygelse, men att propositionen gällde icke endast honom utan inneslöte äfven alla de mest d betydande bland de moderata republikanerna, säsom lJS Carnot, Marie, Cavagnac m. fl., och att han sladelb Betbmond att till dem meddela kejsarens förslag, att det var ärligt menadt och att Bethmond bade kejsarens carte bianche Följande dagen äterkom Bethmond, sedan han undertiden baft en öfverläggning i Maries hus med de der församlade republikanska styrelsemännen, och af dem blifvit ålagd att i så starka ord anständigheten medgälfve tillkännagifva deras afsky för kejssrens styrelseprinciper och deras förvåning, att ban trodde dem kunna öfvertalas att efter hvad som händt förena sig med hans styrelse. Betbmond amförde uppdraget, hvartill kejsaren lyssnade utan it säga ett ord, och afskedade Bethmond med en all bugning. Deputeradek BELGIEN. eradekammaren har i ö