nor och barn, kunde Icke alla sanmtiaat aj
plats noder däcket och seto derföre mycket
ondt i kölden och stormen. Först ondags-
aftonen den 22 kom Obotrits till Kiel och
redan nästa morgon -afgick Mormonskaran
med ett extratåg till Altona, dit den ankom
på förmiddagen kl. 10. Då det dröjer nägra
dagar, innan de kunna lemna Hamburg, he
de tils vidare blifvit inqvarterade i den herr
Poppenbagen tillhöriga skibhallen, der de dock
vill följe af sin stora mängd mäste sakna
många beqvämligheter. Hela skaran räknar
enligt de sednaste uppgifterna 198 min, 84
qvinnor och 19 barn, altså tillsammans 301
personer, och ledsagas af en Mormonprest
och tvenne sekreterare, som skola draga om-
sorg för det materiel:a.
FRANERIER.
Märkligaste nyheten härifrån torde vara bekräfiel-
sen på den läsge hysta förmodan, att urfsratten till
kejsaretronen, i hävdelse Napoleon III afider utan
legit ma eller adoptiv-arfvivgar, övergär på prins Je-
röme och bans ätuiogar. En telegrafdepesch af den
24 December förmäler att det kejserliga dekretet här-
om denna dag blifvit utfärdadt.
I sin session dea 23 December antog seraten det
af regeringen framställda och af dea nedsatta kom-
missionea i alla väsendtliga delar tillstyrkta förslag
till senatuskonsult betröftande de förärdringsr i kon-
stitutionen at den 14 Januari som föranledts och be-
tingats af kejsaredömets införande. Det förmodas
att någon obetydlig minoritet röstst emot detta sena-
wuskonsult, men man bar ännu ingen sifferuppgift öf-
ver voteringen. Dagen förut gjordes mycket väsen
sf ett amendement som general Baraguay dFHillie e
sades komma att föreslå i afseende på den kejsaren
snsamt förbehållna rätten att modifiera tolltariffen, I
och mean förutspädde en mycket animerad diskussion
i senaten. Haraf blef dock ingenting. Baraguay-
rHilliers föreslog visserligen ett amendement, men
detta avgick endast redaktionen af lagstiftande kä-
rens protokolier cch vann föga sympati. Allttillgick
följaktligen mycket lugnt och beskedligt.
Oaktadt öfverläggningarne säväl i senaten som dess
afdelaingar äro hemliga, så har man dock erfarit, alt
under diskussionen i byräerna öfrer de föreslagaa
förändringarna ätskilliga senatorer lifligt reklamerat
nägot utvidgad befogenhet för statskorporationerna,
synnerligen i de vigtiga punkterna beträffande ban-
delstrakiaters afslutande, förändringar i tulltariffen
och voteriogen at budgeten. De modifikationer, som
regeriogen härutingan, genom de statsråder som vid
Stverlöggningarne representerade henne, medgifvit
äo fullkomligt betydelselösa, så att följaktligen kej-
saren ensam och utan nögons hörande eger att af-
stuta handelstraktater och fastställa tulltariffer, och
lagstiftande kären har i afseende på budgeten endast
att i klump vetera anslagen för hvarje särskildt ds-
partement af statsförvaltnivgen. I ersättving härför
bar man höjt det ursprungligen föreslagna gaget för
lagstiftande kärens mediemnar till 2500 fr. i möäna-
den under den tid sessionen varar, bvilket blir 7500
fr. årligen då sessionerna en gång för alla äro fastställda
till 3 mänader. Dessutom bar roan medgifvit karens
byräer rättighet att sjelfve utnämna siva presidenter
och sekreterare.
Kejsaren och hans bof samt större delen af mini:
strarne äro i Compiöogne samt sysselsätta sig med att
jaga och tillställa lustbarbeter af alla slag, på hvilka
prunkande beskrifnipgar förekomma i pariserbladen.
Det politiska lifvet i Paris ligger följaktligen för ö-
gonblicket nere i ännu högre grad än varcligen ärl.
förbällandet.
De halfofficiella tidningarno innehålla en not, som
vederlägger ett gängse rykte att regeringen skulle haj:
för afsigt en skärpniog i dekreterna af den 22 Ja-
nuari beträftande den orleanska familjens egendom, j
genom en seqvestrering af behäilningen at hvad som l,
blifvit för derna familjs räkning försäldt.
Af en artikel i Monitören finner man att regerinr
gen har för afsigt att låta på Marsfältet och vid mi-
litärskolan utföra arbeten, som skola af denna plats
och af skolans kasern, betydligt utvidgad genom nya
tillbyggnader, bilda ett verkligt permanent läger vid
hufvudstadens portar. .
Det berättas att kejsaren skulle hafva undertecknat
eft dekret som förordnar om raserandet af befästnin-
garne kring Havre cch deras ersättsnde genom deta-I
scberade fästen; en ätgärd hvilken betecknas säsomll
högst önskvärd för en hittills omöjlig utsträckning afl,
:
5
staden samt för utvecklingen at dess handel. Man
talar äfven om inrättandet af dockor i denna stad.
Uppgiften att inrättandet af spelhus skulle ha blif-
vit medgifvet i Paris motsäges frän vissa häll, menjs
bekräftas äter frän andra, hvadan man ej kan med
visshet finna huru härmed rätteligen förhäller sig.
De 1.500,000 francs, som anslagits ät kejserliga
familjen, sägas komma att sä fördelas, att konung
Jeröme fär. 1 million, hans son prins Napoleon 300,000
och bans detter prinsessan Mathilde 200,000.
Grefrve Anatole Demidoft har invigt sitt i Villa San
Martini på ön Elba, Napoleons förra residens, inrät-
tade Napoleoniska museum. De särskilda föremålen
i museet, bland hvilka flera kejsarens egenhändiga
manuskripter, skola kostat 500,000, det nödiga restau-
rerandet af villan 200,000 fr.
Monitören berättar att 717 af krigsrätten dömda
militärer blifvit benädade eler fått sina straft mil-
drade.
— Ryktesvis omförmäles att i Compiegne skall ha be-
slutats utnämnandet af ätskilliga höga hoftunktionä-
rer. Vi spara meddelandet af listan tills den blir
officiel. -
Prinsen af Capua, broder till konungen at Neapel,
har anländt till Paris.
Ett rykte har gätt att i Compiegne ett skott skall
ha aflossats mot kejsaren, men träffat öfverste Ney.
Det förklarades dock vara en ren dikt.
Den 28 Dec. skulle rättegången börja mot Mor-
ning Chronicles korrespondent, Bower, anklagad att
ha mördat sin kollega i Daily News. Bower har
för nägra dagar sedan sjeltvilligt äterkommit till
ars.
Abd-el-Kader jemte sin familj och sitt följe lem-
nade Marseille den 22 om aftonen ombord på äng-
fregatten le Labrador.
Morning Chronieles Pariserkorrespondent berättar
med mycken tillförsigt, hvad man en och anpnam
gäng hört antydas, att kejsaren vändt sig till repu
blikanerne för att bilda en ny minister. I medlet af
December, säges det, var ror Betbmond, som var in-
rikes minister under Cavagnacs styrelse, kallad till
Tuilerierna, der ban af kejsaren blef mycket nädigt
emottsagen och tillfrägad om ban ej ville bilda en mir
nistör med sina republikznska vänner. Bethmond ut-
tryckte sin förväning öfver att kejsaren kunde före-
ställa sig det något dylikt efter den 2 Dec. 1851
vore möjligt och afoöjde bestämdt uppdraget. KEej
saren svarade att detta väl kunde vara Bethmonds
jadividuella öfvertygelse, men att propositionen gällde
icke endast honom utan inneslöte äfven alla de mest d
betydande bland de moderata republikanerna, säsom lJS
Carnot, Marie, Cavagnac m. fl., och att han sladelb
Betbmond att till dem meddela kejsarens förslag, att
det var ärligt menadt och att Bethmond bade kejsa-
rens carte bianche Följande dagen äterkom Beth-
mond, sedan han undertiden baft en öfverläggning i
Maries hus med de der församlade republikanska sty-
relsemännen, och af dem blifvit ålagd att i så starka
ord anständigheten medgälfve tillkännagifva deras af-
sky för kejssrens styrelseprinciper och deras förvåning,
att ban trodde dem kunna öfvertalas att efter hvad
som händt förena sig med hans styrelse. Betbmond
amförde uppdraget, hvartill kejsaren lyssnade utan
it säga ett ord, och afskedade Bethmond med en
all bugning.
Deputeradek BELGIEN.
eradekammaren har i ö