ÅN rt rn NaN ER .ramgång utan genom förening af många krafter genom aktiebolag, är det väl i högsta grad skadligt att stänga vägen för deras bildande i afseende på alla de företag som redan äro påbegynta af enskilda, men som i flera fall kunna behöfva att vidare utbildas genom aktiebolagen. Om vi t. ex. hålla oss till de fabriksinrättningar, som skulle öfvertagits af ofvannämnde tillämnade bolag, så äro de redan nu af den betydenhet; att det fordras en man med sådan kolossal förmögenhet som hr Carnegie eger, att ensam kunna drifva dem. Re kommerskollegii officiella uppgifter utgjorde tillverkningen af socker och sirap vid desamma, år 1851, 6,193,957 4, ett ganska betydligt belopp i vårt land, helst när man betänker att Stockholms 15 sockerraffineringsverk herörde år tillsammans ej producerade mer än 7,512,719 4. Hr Carnegies portertillverkning uppgick för samma år till ett värde af 195,125 rdr bko. Enligt vårt omdöme äro dylika fabriks-anläggningar af den storlek att de ganska väl lämpa sig för aktiebolag, och om nuvarande egaren skulle, hvilket sjelfva vår ministår måste antaga såsom en möjlighet, med döden afgå samt dessa fabriker komma att delas mellan flera arfvingar, torde det blifva svårt nog att få en eller flera personer . som kunde och ville i sådana, af konjunkturerna dock alltid beroende fabriksanläggningar nedlägga de derför erforderliga stora summor, så vida dessa fabriksverk ej kunde öfvertagas af bolag genom aktieteckning och utan den solidariska ansvarigheten, som med hvarje dag blir allt mindre lämplig för flertalet. af den nyare tidens bolagsbildningar. Dessutom hade bolagsmännen i ansökningen antydt att de ytterligare ville utvidga dessa anläggningar till annan fabriksrörelse, som dock ännu ej var uppgifven. FiVilja vi åter välja ett annat exempel, så kan man ju föreställa sig att genom någon förändring bland de nuvarande -delegarne i bolaget för Motala mekaniska verkstad, densammas bestånd eller vidare förkofran till ännu större omfattning skulle äfventyras, derest icke företaget finge öfverlåtas till ett aktiebolag utan solidarisk ansvarighet. Vore det då icke en skada för hela landet, om en sådan öfverlåtelse skulle vara förhindrad af. den trångbröstade, lagstridigal och i allmänhet rättsvidriga tolkning som interimsregeringen nu behagat i detta ämne afgifva? Eller om något aktiebolag ville bildas för ätt öfvertaga det af brukssocietetens hypoteks kassa inköpta stora men overksamma faktoriet i Nyköping; vore det klokt attafspisa ett sådant bolag med den förklaringen, att företaget redan är grundlagdt och kan således aktielagen derpå icke tillämpas? Man må betrakta denna fråga från hvad synpunkt som helst: den allmänna rättsprincipens, den gällande lagens eller den allmänna nyttans, så skall man alltid koråma till det resultat, att regeringens tolkning af aktielagen ur ingendera synpunkten kan försvaras. Det strider. äfven emot den hittills följda praxis, och för ej längesedan lärer statsrådet Fåhraus, som i egenskap af departementschef undertecknat här anmärkta beslut, kontrasignerat ett annat, som innehöll fastställelse för ,Götheborgs gasaktiebolag,, ehuruväl det företag som detta bolag skulle öfvertaga redan var fullbordadt och egdes af två personer, som ville genom aktiebolag med sig:förena flera. Sökandernas antal var äfven der fem, och enda skillnaden lärer vara att sistnämnde företag ej visat:så förmånliga resultater som f. d. Lorenzska bruken. Men kanske det just är ministerens åsigt, att om redan bestående företag gifva miadre vinst eller till och med förlust, då bör bildande af aktiebolag tillstädjas, men om; företagen gifva en skälig vinst, så bör sådant bolag af regeringens vishet hindras att öfvertaga rörelsen. Att denna vishet i så fall icke i främsta rummet afser allmänhetens trygghet i förbindelserna med aktiebolagen tycks emellertid vara ögonskenligt. Öckså torde det stundom till och med för vår klippska ministår blifva temligen svårt att afgöra, hvilka företag äro alltför goda för att få öfverlåtas på aktiebolag, och hvilka som hafva den medelmåttiga godhet, som här bör gynnas. Hvad som dock i berörde sak torde väcka mesta förvåning är, att regeringen ryckt fram med en lika vidlyftig som olämplig och densamma blottställande motivering för det meddelade afslaget, i stället att begagna det i början af detta år med så mycken framgång af hr friherre Palmstjerna använda resolutionsformuläret: Kongl. Maj:t finner för närvarande icke skäl att bifallas etc., hvilket obestridligen varit det enda sätt hvarpå ifrågakomne resolution borde varit affattad. Men då hade regeringen icke fått meddela sin så väl lyckade lagförklaring, och det var kanske just den som vederbörande nu ville hafva fram. för att mota den moderna styggelse, hvarme aktielagen ; troligen på vissa håll anses hota de yfverborne Svears och Göthers gamla oeh för industriföretag icke särdeles berömda landamären. a Man kunde dock framställa ännu en annan förklaringsgrund till ministörens handlingssätt och den vore, att den tilltagande benägenheten för aktiebolag, hvilken häntyder på utveckling af associationsandan, möjligen kunnat hos höga vederbörande väcka farhågor för -att den sednare hos oss kunde utså den pfasaväckande socialismen; men i så fall synes oss ministeren hafva bordt välja ett lämpligare tillfälle för sin patriotiska ifver, än då den hade att resolvera öfver så beskaftade so: cialister som hrr Carnegie, Barclay med de -flere deltagarne i den nu tilltänkta associa