Article Image
pIotet tjut och gnäll här! Auktionen börjar strax... Och auktionen begynte. : Adolf bortslogs för en ansenlig summa åt den unge herremannen som förut hade tillkännagifvit sin afsigt att köpa honom; och de andra S:t Clareska slafvarna tillföllo olika inropare. Se 8å, upp med dig nu, gosse! hör du inte?a sade auktionisten till Tom. Tom uppsteg på ställningen och kastade några ängsTiga blickar omkring sig. Allt susade för hans öron i ett oredigt sorl: utroparens sladder, som uppräknade hans egenskaper på franska och engelska; den smattrande galfvan af franska och engelska bud; och nästan 1 ögonblicket föll det afgörande klubbslaget, och det gälla ljudet af sista stafvelsen af ordet dollars,, då auktionisten utropade priset, och Tom aflemnades., — Han hade fått en husbonde! s Då han nedkommit från ställningen kom den korta karlen med det klotrunda hufvudet och fattade honom bårdthändt i axeln, sköt honom åt ena sidan och sade med barsk ton: Stå der, duln r Tom knappast hörde eller såg någonting. Emellertid fortgick auktionen med väldigt rammel och skrammel, än på franska, än på engelska. Än en gång faller klubban; Snsanna är såld. Hon går ned från ställningen, ser gig tyst tillbaka — hennes dotter sträcker sina händer emot ihenne. Hon ser med dödsångest i mannens ansigte som köpt benne, en anständig medelålders man med ett vändigt utseende. TE O, masser, var så nådig och köp min dotter!n Det skulle jag gerna göra, men jag fruktar penningarna räcka icke till för mig!, sade mannen, i det han med sorgset deltagande betraktade flickan då hon uppsteg på. ällningen och såg sig omkring med en rädd och biyg blick. iodet uppsteg feberaktigt på hennes avnars bleka kinder, hennes öga. brann af en onaturlig glöd; och henhes mor suckade öfver att ee h fne vackrare sö, än hon någonsin sett henne förut. Auktionisten ser sin fördel, och preltar vidt och bredt på franska och engelska, och en mängd röster höras lifliet öfverbjuda bvarandra. Jag skall gå så långt jag möjligen kan, sade berren med det vänliga ansigtet, och började bjuda på i täflan med de öftiga. Men inom få ögonblick var summan öfver hans tillgångar. Han står tyst; suktionisten blir srigare; men buden sakta sig småningom; Striden ärnu

27 december 1852, sida 3

Thumbnail