faDaC. I Dala VELUUGE JafPUr Uv VISSYS TATMAD VV
trafiken öppnas: Upsala den:30 Nov. 1852.
Patriot.
— Red. har blifvit. anmodad att meddela
nedanstående:
Till allmänheten!
Med anledning -säväl af hvad som inträffat vid
Konstnärsgillets soirå sistlidne fredag, som: af de tid-
ningsartislar och annonser som till följe deraf varit
synliga, anser jag mig säsom Konstnärsgillets nuvå-
rande ordförande, dock styrelsen ohördan, befogad att
yttra följande: od
Gillets stadgar föreskrifva gifvande! af. en.dam-
soir6 hvarje halfsr. För att uppfylla detta åliggande
och på samnia gäng understödja en behöfvande ar-
tist, hvilkens verksamhet inom gillet enhvar känner,
beslöt bestyrelsen, pä samma artists begäran — dock
efter långt motstånd — att ät honom öfverlemna ar:
rängerabdet och den möjliga -bebällningemaf den sed-
vanliga soirben-under denna höst. Programmet till
denna — hvilket dock efter dess företeende för be-
styrelsen, denna ovetande, undergätt ätskilliga förän-
dringar — var ock så lofvande, att ingen gerna kun
de ana en sådan utgång som tillställningen fick. Nå-
gra framkastade. vinkar omen tilltänkt: intrig. tillba-
kavisades, såsom pä en gäng otroliga och ovärdiga.
Man trodde att Konstnärsgillet säsom ett sällskap för
sig, verkande för en id utan afseende på individuel
fördel, och följaktligen ej varande i kollision med nå:
gon annans, vare: sig. korporations eller individs in-
tressen, icke kunde utsättas för nägot lumpet angrepp
utifråo. Jag skulle gerna vilja tro det ännu i dag.
Soireen pägick fördenskull; men emot bestyrelsens
vetskap och vilja har inträffat
1:0 att soir6en kallades vinterfest. Gillet gifver
inga fester; z
2:0 att biljetterna förhöjdes till I rir 16 sk. bko:
I bestyrelsen var bestämdt att de skulle kosta 1 rår.
Påökningen var ett, lindrigast sagdt, djerft och oblygt
tilltag;
3:0 att flera biljetter än utrymmet medgaf blifvit
sålda, emedan man ej beräknat den inskränkning i
lokalen, som den längt framskjutna. teatern -vällat;
äfvensom att lokalen var förknappad genom inrednin:
gen af en kosglig loge. Ryktet förmälde att H. K.
H. Krotiprinsen väntades. Könstnärsgillets styrelse
bar aldrig: kunnat glömma sig. derhän; att invitera
en så hög person till ett offentligt nöje under ;närva-
rande omständigbeter. Har någon obetänksam gjort
sädant på eget beväg, må det stå för hans egen räk-
ning. 2 :
Uti ifrågavarande soir hade gillet sålunda ingen
anran del än sin välmening att läna sitt hamn ät en
behöfvande medlem, för att afbjelpa hans. behof.
Sjelf var jag ej närvarande. Hade så varit, hade
sfven i ellofte timman soiren bliffit inställd.
Men stt nu åter kasta skulden på soiregifvaren är
en oförsvarlig orättvisa; Efter löften, gifoa sedan 3
veckor, och efter alt hafva inlärt sig sina prestanda;
ätertogo flera af scenens artister de förra dels dagen
före, dels samma dag soiråen skulle gifvas. Då var
det försent att ersätta deras nummer med: andra. Hr
Schwartz r emellertid alldeles utan skuld; emedan
soiren mäste flyttas till en dag, dähan var; uppta-
gen på Mindre teatern. Hvad de öfriga mankerande
vidkommer, må publiken sjelf döma emellan dem,
gillet och soirbgifrären! Utfäster sig en artist att ut-
föra ett parti vid en oftentlig soir6, och hans namn
lockar publisen, och han sedan sviker sitt löfte; är
han väl lika tadelvärd som om han gör samma puts
på den skädebana, dit han egentligen hörer. En dy-
lik bragd — vi tala nu ej om de sjukas — i hvil-
ket annat land som helst hade sannolikt medfört led-
samheter för vederbörande ifrån den gäckade publi-
kens sida.
Men ännu srgligare än allt detta är att se -huru
Artisternas och litteratörernas pensionsinrättnings di-
rektion, vid denna ofärd, skyndat att med oförställd
skadeglädje i annonser o. d. förklara att det med
Konstpärsgillet har intet att ksffa. Detta är visser-
ligen ganska sapnt, ty gillet verkar för utbredandet
af kärlek och lit för konsten, säledes för iden, och
den förra inrättningen verkar för pensionen, säledes
för ett materielt mäl. Men jag skulle tro att det
icke länder pensionsinrättningen till ära att slö sig
till riddare på en benbruten kämpe, och att prakti-
sera historien om göken, som, enligt folktron, hug-
ger ihjäl sin moder, dä han ej längre bohöfver hen-
ne. Pensionsinrättningen är en dotter af Konstnärs-
gillet. - När den blef fullvuxen; skiljde den sig der-
ifrån och medtog säsom ett minne de få riksdaler
modren hade i kassan. Efter vederbörligt arfskifte
skulle den sednare också dräpas; men har dock sedan
lefvat fyra eller flera är, stätt sig godt, med pennin-
gebidrag understödt flera nödlidande artister, sistlidne
är samlat öfver 400 rår bko till inköp af yngre be:
böfvande artisters smäxre konstalster, fortsätter sam-
ma verksamhet i är och har dessutom sammanskjutit
till en värd öfver P. Hörberg, att ej tala om dess
egentliga intelligenta verksamhet — och allt detta
utan en enda skilling i kassan, och utan ringaste un-
derstöd hvarken från högre eller lägre ort. Kan pen-
sionsinrättningen ej visa nägot dylikt, torde den ock
förskona Konstagssgillet ifrån hän och smädelse, der-
för att en soirg, till följe af nägra artisters svikna
löften, misslyckats.
Artisternas och litteratörernas pensionsinrättnings
direktion torde ock eriora sig, att det icke är längre
än ett är sedan om den gjorde ett nära nog lika
grundligt fiaseo vid en af sina soir6er, då hr Dabl-
qvist och, säsom jag vill erinra mig, fröken Sandels
eller nägon annan sävgerska utebleivo — den först
nämnde af orsak, som helt och hället är attsöka hos
inrättningens direktion. Då fjeskade likyal icke gil-
let med nägra förklaringar, som just genom sin onö-
dighet icke kunna betraktas såsom något annat än hän