Under det taget gicxzx ötver Uhamps Liysees, piece
de la Concorde till Tuilerierna, hörde man intet an-
nat än ropet: Lefve kejsaren ! Lefve Frankrikes
räddare!, Trupper, nationalgarde, folk och invalider
instämde enhälligt i detta rop, som framkallade ett
belätenhetens leendejpäkejsarens allvarsamma ansigte.
En fjerdedels timma efter det kejsaren intägat i Tai-
lerieträdgärden uppbröto alla de trupper, som samlat
sig, för att återvända till sina kaserner.
- INTÅGET 1 TUILERIERNA.
Äfven 1 Tuileriträdgärden var en ofantlig mennisko-
massa samlad från tidigt på morgonen. Dä och då
lät regementsmusiken fanfarer ljuda. Den stora bal-
kongen på Pavillon de PVHorloge var klädd med ett
dyrbart draperi af rödt guldstickadt sammet. I det
ögonblick signalen gafs och då man hörde första ka-
nonskottet, som förkunnade kejsarens intäg i Paris,
hissades trefärgade fanan på Tuilerierna och kejser-
liga familjen satte sig vid fönstren i palatset; da-
merna med prins Napoleon och prins Murat på stora
balkongen; prins Jerome på en liten till venster.
Äfven Abd-el-Kader stod-vid ett fönster. Så snart
kejsaren passerat den stora bassinen, blottade medlem-
marne af kejserliga familjen vördnadsfullt sina huf.
vuden och damerna viftade med sina näsdukar. Om-
kring !y, 2 inträdde kejsaren i salen uti Pavillon de
rHorloge. Etter att derpä hafva anställt revy med
regementena och bataljonerna gick kejsaren in i sina
rum, hvarifrån han, omgifven af sin familj, visade sig
på balkongen. Alla arbetarekorporationer i Paris bade
med sina fanof uppställt sig vid det stora stakettet
vid Tnilerierna samt slutit sig till det kejserliga täget.
PROKLAMATIONEN PÅ PLACE DE LA CONCORDE
egde slutligen rum kl. 17, 3. Inrikesministern begaf
sig vid denna tid till häst samt i stor ministeruniform
till Concordiaplatsen samt uppläste högljudt folkbe-
slutet midtibland de i slagordning uppställda bataljo-
nerna af nationalgardet.
Väderleken gynnade icke kejsaredömets pro-
klamering och kejsarens intåg i Paris. Det
regnade wisserligen icke, men Austerlitzsolen
uteblef, oaktadt det var årsdagen af slaget
vid Austerlitz.
I ofvanstående redogörelse för högtidlighe-
terna hafva vi i allo följt de officiella franska
källorna. Emellertid torde framdeles från an-
nat håll komma att förspörjas en och annan
detalj, som kompletterar de. officiella berättel-
serna, ehuru detta måhända ej blifver alldeles i
deras anda. Så torde till en början kunna
anmärkas att redan ,Ind. Belge, säger att
massornas ifver var mindre än vanligt, må-
hända i anseende till den fuktiga väderleken.
Hållningen, söger In dåp. var i allmänhet
sympatetisk, utan att vara entusiastisk.
Monitören, som numera i sin titel upptagit
orden Journal officiel de YEmpire, offent-
liggör den 2 dennes en stor mängd dekreter,
som stå i samband med den timade förän-
dringen i styrelseformen. Det första kungör
kejsaredömets ihförande och vi meddela, så-
som pröf på den nu antagna formen, derur
följande: 4
NAPOLEON,
med Guds näde och nationens vilja, Fransmännens
kejsare,
helsnivg till samtid och framtid:
I beiraktande af senatus-konsultet af den 7 Nov.
PM NA - (YGER a OA TIR JA Krk fö ANN JE I IA Im Jä
Arg MA Dh - a
— rr
mh a DM LV kr FÅ BT PY JAR fr PNG förr förr OA TTR KR mf ARN mm KN Hört än I 0 Kr:
äc. pe 23
Hafva dekreterat och dekretera som följer:
Art. 1. Senatus-keosultet af den 7 November 1852,
bekräftadt genom folkbesluiet af den 21 och 22 No-
vember, är promulgeradt och erhåller kraft af lag.
Art. 2. Louis Napoleon Bonaparte är Fransmän-
nens kejsare under namn af NAPOLEON III.
Bjudom och befallom att förevarande, försedt med
statens sigill, infördt i Bulletin des lois,, skall till:
sändas rätter, domstolar och administrativa auktorite-
ter, som skola införa det i sina protokoller, det i-
akttaga och dess iakttagande öfvervaka. Ministrar-
ne, i hvad hvar och en angår, skola öfverväka upp-
fyllandet häraf.
Andra dekreter föreskrifva i hvad form se-
natuskonsulter, lagar och dekreter skola ut-
fårdag.
Ett annat huru domar, utslag etc. skola
börja och sluta. j
Ett annat förordnar att les Cours dappel
gkola antaga titel af Cours imperiales.
Generalprokuratorerna vid dessa domstolar
gkola framdeles antaga titel af procureur gene-I
ral imperial.
z Prokuratorerna vid domstolarne af första in-
stansen skola kallas procureur imperial.
Ett annat dekret förordnar att prägeln ikej-
saredömets sigill skall utgöra en krönt kej-
serlig örn, hvilande på blixten.
Alla andra oftentliga myndigheters sigiller
skola förses med samma emblem.
Komma så de dekreter som förordna om
mildhetsåtgärder och stadga eftergift af alla
intill den 2 Dec. ådömda fängelse- och bötes-
straff för 1:0o alla förbrytelser och förseelser
i afseende på den periodiska pressen; 2:0o för
förbrytelser och förseelser mot tryckeripolisen.
Vidare annuleras alla intill nämnde dag på
ad af dekretet af den 17 Febr. d. å. åt
eriodiska blad i Paris och departementerna
meddelade varningar.
Alla af nationalgardernas disciplinarråd fäl:da,
ännu icke verkställda domar upphäfvas, hvar-
jemte ej någon anklagelse får inför discipli-
narråden fraraställas mot nationalgardister för
förseelser begångna före dekretets utfärdande.
Ej i form af dekreter, men i halfofficiella
noter meddelar Monitören derjemte åtskilliga
underrättelser af ett visst intresse.
Så omförmäles att alla underofficerare, kor-
poraler och soldater vid hela krigsmakten tili
lands och vatten erhållit en gratifikation af en
degs sold. .
Vidare antydes, att H. M. icke kan mot-
taga de gåfvor af konstverk, som man haft
för afsigt att erbjuda honom i anledning a!
kejsardömets återupprättande.
En sådan not upprepar slutligen hvad som
redan tillförne blifvit berättadt orm vilkoren
för benådning från straff, ådömda för politiska
förbrytelser, att nemligen vilkoret för sådan
benådning är ingifvandet af en nådeansökning.
som innefattar ett obetingadt bifall till den
närvarande regeringen. Underrättelse härom
ihar . blifvit vederbörande embetsmyndigheter
meddelad, och kejsaren har redan på grund
af inkomna ansökningar benådat 290 perso-
ner, hufvudsakligen säläna som varit förvista
till Algerien.. 55 RS
Kejsaren har från den 2 Dec. tagit sitt re-
sidens i Tuilerierna. -
Totalantalet åf inskrifna valmän vid den för-
siggångna voleringen lärer ba varit 9,823,075.
Voterande . . . , s 8,140,660.
Följaktligen ba afbållit sig. . - 1,692,418.
Sfdana ära då nffirella tTnnstternå.
— — 0 se a 8 RS
I
i
i