Under det taget gicxzx ötver Uhamps Liysees, piece de la Concorde till Tuilerierna, hörde man intet annat än ropet: Lefve kejsaren ! Lefve Frankrikes räddare!, Trupper, nationalgarde, folk och invalider instämde enhälligt i detta rop, som framkallade ett belätenhetens leendejpäkejsarens allvarsamma ansigte. En fjerdedels timma efter det kejsaren intägat i Tailerieträdgärden uppbröto alla de trupper, som samlat sig, för att återvända till sina kaserner. INTÅGET 1 TUILERIERNA. Äfven 1 Tuileriträdgärden var en ofantlig menniskomassa samlad från tidigt på morgonen. Dä och då lät regementsmusiken fanfarer ljuda. Den stora balkongen på Pavillon de PVHorloge var klädd med ett dyrbart draperi af rödt guldstickadt sammet. I det ögonblick signalen gafs och då man hörde första kanonskottet, som förkunnade kejsarens intäg i Paris, hissades trefärgade fanan på Tuilerierna och kejserliga familjen satte sig vid fönstren i palatset; damerna med prins Napoleon och prins Murat på stora balkongen; prins Jerome på en liten till venster. Äfven Abd-el-Kader stod-vid ett fönster. Så snart kejsaren passerat den stora bassinen, blottade medlemmarne af kejserliga familjen vördnadsfullt sina huf. vuden och damerna viftade med sina näsdukar. Omkring !y, 2 inträdde kejsaren i salen uti Pavillon de rHorloge. Etter att derpä hafva anställt revy med regementena och bataljonerna gick kejsaren in i sina rum, hvarifrån han, omgifven af sin familj, visade sig på balkongen. Alla arbetarekorporationer i Paris bade med sina fanof uppställt sig vid det stora stakettet vid Tnilerierna samt slutit sig till det kejserliga täget. PROKLAMATIONEN PÅ PLACE DE LA CONCORDE egde slutligen rum kl. 17, 3. Inrikesministern begaf sig vid denna tid till häst samt i stor ministeruniform till Concordiaplatsen samt uppläste högljudt folkbeslutet midtibland de i slagordning uppställda bataljonerna af nationalgardet. Väderleken gynnade icke kejsaredömets proklamering och kejsarens intåg i Paris. Det regnade wisserligen icke, men Austerlitzsolen uteblef, oaktadt det var årsdagen af slaget vid Austerlitz. I ofvanstående redogörelse för högtidligheterna hafva vi i allo följt de officiella franska källorna. Emellertid torde framdeles från annat håll komma att förspörjas en och annan detalj, som kompletterar de. officiella berättelserna, ehuru detta måhända ej blifver alldeles i deras anda. Så torde till en början kunna anmärkas att redan ,Ind. Belge, säger att massornas ifver var mindre än vanligt, måhända i anseende till den fuktiga väderleken. Hållningen, söger In dåp. var i allmänhet sympatetisk, utan att vara entusiastisk. Monitören, som numera i sin titel upptagit orden Journal officiel de YEmpire, offentliggör den 2 dennes en stor mängd dekreter, som stå i samband med den timade förändringen i styrelseformen. Det första kungör kejsaredömets ihförande och vi meddela, såsom pröf på den nu antagna formen, derur följande: 4 NAPOLEON, med Guds näde och nationens vilja, Fransmännens kejsare, helsnivg till samtid och framtid: I beiraktande af senatus-konsultet af den 7 Nov. PM NA (YGER a OA TIR JA Krk fö ANN JE I IA Im Jä Arg MA Dh a — rr mh a DM LV kr FÅ BT PY JAR fr PNG förr förr OA TTR KR mf ARN mm KN Hört än I 0 Kr: äc. pe 23 Hafva dekreterat och dekretera som följer: Art. 1. Senatus-keosultet af den 7 November 1852, bekräftadt genom folkbesluiet af den 21 och 22 November, är promulgeradt och erhåller kraft af lag. Art. 2. Louis Napoleon Bonaparte är Fransmännens kejsare under namn af NAPOLEON III. Bjudom och befallom att förevarande, försedt med statens sigill, infördt i Bulletin des lois,, skall till: sändas rätter, domstolar och administrativa auktoriteter, som skola införa det i sina protokoller, det iakttaga och dess iakttagande öfvervaka. Ministrarne, i hvad hvar och en angår, skola öfverväka uppfyllandet häraf. Andra dekreter föreskrifva i hvad form senatuskonsulter, lagar och dekreter skola utfårdag. Ett annat huru domar, utslag etc. skola börja och sluta. j Ett annat förordnar att les Cours dappel gkola antaga titel af Cours imperiales. Generalprokuratorerna vid dessa domstolar gkola framdeles antaga titel af procureur gene-I ral imperial. z Prokuratorerna vid domstolarne af första instansen skola kallas procureur imperial. Ett annat dekret förordnar att prägeln ikejsaredömets sigill skall utgöra en krönt kejserlig örn, hvilande på blixten. Alla andra oftentliga myndigheters sigiller skola förses med samma emblem. Komma så de dekreter som förordna om mildhetsåtgärder och stadga eftergift af alla intill den 2 Dec. ådömda fängelseoch bötesstraff för 1:0o alla förbrytelser och förseelser i afseende på den periodiska pressen; 2:0o för förbrytelser och förseelser mot tryckeripolisen. Vidare annuleras alla intill nämnde dag på ad af dekretet af den 17 Febr. d. å. åt eriodiska blad i Paris och departementerna meddelade varningar. Alla af nationalgardernas disciplinarråd fäl:da, ännu icke verkställda domar upphäfvas, hvarjemte ej någon anklagelse får inför disciplinarråden fraraställas mot nationalgardister för förseelser begångna före dekretets utfärdande. Ej i form af dekreter, men i halfofficiella noter meddelar Monitören derjemte åtskilliga underrättelser af ett visst intresse. Så omförmäles att alla underofficerare, korporaler och soldater vid hela krigsmakten tili lands och vatten erhållit en gratifikation af en degs sold. . Vidare antydes, att H. M. icke kan mottaga de gåfvor af konstverk, som man haft för afsigt att erbjuda honom i anledning a! kejsardömets återupprättande. En sådan not upprepar slutligen hvad som redan tillförne blifvit berättadt orm vilkoren för benådning från straff, ådömda för politiska förbrytelser, att nemligen vilkoret för sådan benådning är ingifvandet af en nådeansökning. som innefattar ett obetingadt bifall till den närvarande regeringen. Underrättelse härom ihar . blifvit vederbörande embetsmyndigheter meddelad, och kejsaren har redan på grund af inkomna ansökningar benådat 290 personer, hufvudsakligen säläna som varit förvista till Algerien.. 55 RS Kejsaren har från den 2 Dec. tagit sitt residens i Tuilerierna. Totalantalet åf inskrifna valmän vid den försiggångna voleringen lärer ba varit 9,823,075. Voterande . . . , s 8,140,660. Följaktligen ba afbållit sig. . 1,692,418. Sfdana ära då nffirella tTnnstternå. — — 0 se a 8 RS I i i