SA TTVREEIRON SLAS. SE BSIOLtieg ULSTER Mvu Åt TUe6 MSE
arbete, isynnerhet som vi på de sednare dagarna ej
varit mycket besvärade af detsamma. I vintras för-
sökte Jacob; jag och en svensk musikant, Skånberg,
att sänkd ett häl under ett obebodt hus i Hongtown,
men vi kunde ej komma till botten för vatten skull,
ehuru vi hade en god pump: vi hafva nu förnummit,
att andra personer gätt ner i samma häl, och tagit
mycket guld; sä gär det till i Californien. J kunnen
häraf draga den slutsats. ben en minare får ej sky för
vatten; han mäste för ndigt stå i vatten; detta
är ej godt tör helsan, VC så länge vi nyttjade lä-
derstöflar kunde vi aldrig hälla oss torra om fötterna,
ehuru mycket vi än bjödo tillmed flitiga ombyten;
nu nyttja vi kautschukstöflor, som fullkomligt utehälls
vattnet; ett par sädana kosta doll. 9 ända. till doll.
16, dä de äro af bästa slaget; detta inom parentes,
vidare om vaskningen. Längsumpen bestär af en
lång ränna som vidgar sig i nedre ändan, hvares
finnes en jernplåt cirka 3 å 4 fot läng, med er
mängd runda häl; under jernplåten stär en läda, af-
delad i tvenne rum, ställd på lut; genom längsumpen
rinner vatten beständigt under vaskningen. Vattnet
ledes från en ofvanföre byggd damm till längsumpen
medelst slangar sydda at grof och tät duk; som slan
garne kunna krökas i alla direktioner, så är man
härigenom i stånd att flytta långsumpen för hvarje
dag, hvilket ock är nödvändigt allt efter som arbetet
förtgär. Guldet och de minsta stenarna nedfalla ge-
nom hålen på jernplåten i den understäende lädan;
guldet säsom tyngst lägger sig på botten; de lätta
partiklarna, som jord och smästen, bortföras af vattnet
som för beständigt strömmar. igenom hälen öfver lä-
dan; dock stannar alltid en mängd jord och smästen
qvar i lädan; men om nu lädan är rätt ställd och
tommen eller sumpen skötes rätt, sä gär ej nägot
guld bort, ej en gäng det finaste. Ena person stär
och rör för beständigt i sumpen, för att aftvätta och
nedkiafsa de större stenarne, hvilka stanna ofvanpä
jernplåten och med en skofrel bortkastas af den per-
son som stär vid tommen. Möller har här skött tom-
men. Dä vaskningen för dagen är slut, tages den
jord som finnes uti lädan uti en vanlig vaskpanna af
bleck (i form af en mjölkbunke, men med sluttande
bräddar) och i densamma renvaskas guldet, då man
får se hur mycket man har för dagen. Af nyfiken-
het gluttar man vanligen först i tomlädan, då man
kan se om man :har mycket eller litet: Denna flod
har varit arbetad i tre år, men ännu finnes här guld
qvar, ehuru det blir allt svärare att få reda på det;
träftar man på ett ställe, som förut ej varit rördt,
så betalar det ganska bra. Vi gjorde en dag doll.
44, en annan doll. 32, men somliga dagar få vi nöja
oss med doll 9 å 10, så olika är det. Bäddrocken
(bäddklippan) är ej alltid jemn på botten; utan Har
sänkningar och fördjupningar i alla möjliga direktio-
ner, ofta ganska djupa (de kallas på engelska crevices);
dessa sökas med begärlighet af minaren, emedan han
vet, att det mesta guldet finnes der. Ofta både so-
pas, tvättas och skrapas sädana ställen.
Af Donnaus passagerare har ej nägon, så vidt vi
känna, hittills gjort någon lycka; dem lyckligaste af
oss alla har varit Ferdinand Horn; han lyckades kom-
ma i kompaniskap med en Amerikanare vid namn
Thompson och fick ett godt claim. Han sades i vå-
ras hafva gjort 1500. Otto Horn har en tid varit
hos kapten Schlöer, som tillsammens med nägra an
dra svenskar köpt land vid Sacramento-floden. De
lega der folk, som hugga ved, hvilken skeppas till
St. Franciseo.- De hafva egen skuta eller skonare;
Otto Horn lärer nu vara på Bidevells Bar vid Fea-
ther River. Ekenstam är i kompani med en svensk,
Virström fru; de hade under vintren boardinghöuse
spisqvarter i Sacramento, men lära derpå ej hafva
förtjenat mer än lefnadskostnaden; de sålde sitt hus
i Sacramento med vinst och hälla nu boardinghouse
på Bidevell:s Bar. Der lärer det gå bra för dem.
De som hälla boardioghouse göra ofta pengar gan-
ska snart, då det lyckas dem att få en mängd kun-
der. Det är doek äfven mänga som göra förluster
derpä. Wilhelm Forsslund och Sydow hade en tidl
goda platser på ett mynt i--St. Francisco; jag tror de
hade doll. 6 om dagen, men myntet afstannade för
nägon tid sedan; jag vet ej om det äter börjat ope-
rationer, eller ej. Edward Forsslund är på Rich Bar,
högt upp pä Feather River, i kompani med flere A-
merikanare; de ämna der fluma (afleda) floden; hurul
det lyckas vet man ej; de väntade sig dock en rik
skörd. — Lindblad säges hafva dött på hemresan.
Ringberg, en stadig och förhoppningsfull utg man från
Westervik, dog pä en prospekttur. Djurson från Stock-
holm dog på lasarettet i Sacramento; det är, hårdt
att sluta sina dagar i ett fremmande land, utan enl
vän eller anhörig, som tillsluter ens ögon. Mörneri
stannade i Valparaiso; bonom lärer det ej gä bra,
men det är hans eget fel; han fick genom kapten
Schlöer mycken bjelp i Valparaiso af en rik snickare
derstädes, hr Appelgren, hvilken dock nu lärer hafva
tagit sin hand från Mörner, sedan han lärt känna
honom. Kahn, finnen, var häruppe och minade un-
der vintren, höll sig i början temligen skickligt, men
började snart åter supa.
Vi hafva nu om dagarne här en gruflig värme,
36, 37, 38 ja till och med 40 gr. varmt i skuggan;
det är nästan så varmt, att bjernan kan smälta; wil
arbeta derföre ej midt på dagarne, utan söka oss då
skydd under träden, men det vill knappast bjelpa.
Mängen prisar Californiens klimat, men vi tycka att
let är alltför varmt och torrt om sommaren, och allt-
för mycket regn om vintren; om sommaren är mar-
ken upptorkad och man plägas dä af ett ohyggligt
damm; om vintren åter är marken så upplöst, att
man går säsom i en lerlafve; klimatet anses visst
torrt och helsosamt, men ehuru kroppen nästan be-
ständigt hälles i transpiration, äro vi (Leo och jag)
dock utsatte för reumatism; detta är ock fallet medl:
tera minare, hvilket troligen kommer sig; derat, att
le mäste hällas så mycket i vatten. — Allt gräs är
nu redan för flera veckor sedan upptorkadt och viss-
nadt; kullar och backar äro bruna och presentera ett
vedröfligt utseende; buskar och träd hälla sig, för-
underligt nog, gröna. I Californien finnes ej säsom
. andra sydliga länder hvarken några vilda frukter
ller bär, med undantag af ett slags vindrufvor, som
rexer utefter de större floderna, samt björnbäruppe i
vergen. Hvad som hittills för det mesta odlats i
Californien af sädesfrukter är nästan uteslutande korn
ch hafra; ofantliga kornfält hafva i är här skördats.
än man vid namn Norris (säges vara en norsk eller
lansk sjöman, som kom hit under den riktigt
syllene tiden, var lycklig i sina företag och köpte
en stor trakt land i grannskapet af Sacramento), bade
pj mindre än 2000 acres med (1 acre — 28 kappland)
korn; få hafva så mycket, men många hafva 50 aå
100 acres; ehuru brukningskostnaden och utsädet går
till mycket pengar, sä förtjena dock de som hafva
apitaler bra med pengar, ty kornet gäller nu 37 aå
10 rdr pr svensk tunna och i vinter troligen dubbelt;
let fordras dock ett stort kapital för att här, der
lagspenniogen för närvarande är doll. 3 pr dag och
maten, kunna börja en sådan operation. Den som
lar kapital kan här förtjena på landtbruk, men för
len som ej har nägot är bättre att gåiminorna; han
nar der hoppet om att der träffa pä något, som vill
betala honom för sitt arbete och sin ihärdighet. Leo
och jag skulle ej vilja bosätta oss i Californien, ty
eburu mycket än dess klimat prisas, tycka vi att det
ir för varmt och torrt om sommaren (sommarvärmen
ir tryckande: för. kroppen) och för vätt om vintren.
Utom korn, hafre, potatis odlas här äfven något hvete,
nen ännu i liten skala, ty här finnas ej ännu några
njölqvarnar; hvetmjöl hitföres från Chili och Förenta
Staterne; det kostar från 8 till 12 cents pr B. Vi-
lare oålas käl, rofvor, rötter och alla slags trädgårds-
rexter. Många farmers, som sälja sina små gärdar
Staterne (med Staterne menas Förenta Staterne i
Norra Amerika) och komma hit, för att taga upp
and anse sig bedragna i sina förhoppningar; jag hör-
le en farmer frän Illinois säga: vore det ej för gul-
lets skull, så fingo nog de stackars Indianerne be-