en läng kanal frän södra grenen af American River I för att leda vattnet öfver kullar, raviner och flatter der jorden innehäller guld, men ej i så stor mängd, att det lönar sig att transportera jorden till vatten; det betalar sig dock att vaska den, om vatten kan ledas till stället, ehuru man har att betala frän doll. 3 till 12 pr dag för vatten till hvarje längsump. Den ofvannämnde kanalen kommer att kosta betydligt; jag tror att kalkulen upptager doll. 500,000 (nära 2 millioner rdr rgs). (Forts.) NN (Insändt.) Några ord om sågverksanläggningar och skogshushållning. Kongl.. Maj:ts befallningshafvande i Gefleborgs län har under den 9 sistl. Okt. i länet låtit utgå en allmän kungörelse, hvilken, ehuru vittnande om omtanka för länets angelägenheter, likväl med hänsigt sill den i kungörelsen uttryckta syftning att motarbeta några i orten tillämnade företag i industriel väg, ger anledning till åtskilliga betraktelser. Skiljd från personligt intresse i sjelfva frägan har insändaren af denna uppsats likväl fästat sig vid densamma af det skäl, att han med värma omfattar allt hvad som rörer ep af de vigtigaste af Sveriges hufvudnäringar eller skogshushällningen. Och dä en offentlig embetsmyndighet derom nu har uttalat och troligen äfven ämnar i verkställigheten följa åsigter, de der efter insändarens uppfattning, ej äro förenliga med eller ledande till det syftemäl, konungens bef:de säkert vill befrämja, nemligen skogarnes bättre värdande, torde följande yttranden betraktas, ieke såsom nägot slander af den vidtagna ätgärden utan säsom en anledning att, före tillämpningen deraf, närmare öfverväga om icke en annan grund bör följas än den i kungörelsen antydda. Hufvudinnehället af kungörelsen Haföljande: Som konungens befallningshafvande af inkomne handlingar inhemtat, dels att ett större antal sågverk inom Gefleborgs län äro under anläggning och än vidare tillämnade, dels att säväl egare afskattehemman som innehafvare eller åboer på kronohemman och nybyggen till sågverksegare, vare sig inom eller utom länet, försälja sin eganderätt eller öfverläta sin åborätt, dels ock att hela menigheter eller enskilda hemmansegare, än för alltid under full egande rätt, än till besittning på viss tid utan annan afgäld till hemmanen än den för en gäng bestämda köpeskillingen, men med rättighet ör köpare att låta afverka all skog, till sägverksegare från hemmanen afsöndra bäde redan innehafvande skog och den som vid afvittringen kan dem ytterligare emot ökeskatt tilldelas; men dylika afhandlingar, som, äfven till den del de äro lagenliga, lätteligen kunna föranleda till hemmanens obeständ genom en ohejdad skogsafverkning oeh utan att skyldighet för köpare bestämmes att lemna nödiga fröträd till befordrande af skogens ätervext, likväl till cn del icke äro med författningarne öfverensstämmande, har konungens befallningshafvande, i kraft af dess genom instruktion och skogsordning älagda inseende öfver skogarne och tillsyn öfver: ekonomiska författningars efterlefvande, ansett sig böra erinra säväl menigheter och enskilde nybyggesinnehafvare, som alla dem, hvilkas ätgärder, i anledning af dylika öfverlätelser, kunna påkallas: eller eljest erfordras, om följande, till berörde ämnen lämpliga, nu gällande författningars hufvudsakligaste föreskrifter: (Här följa i åtta särskilda punkter de lagbud och bestämmelser som stadga inskränkning i hemmansegares, kronoäboers och nybyggares dispositionsrätt öfver deras skog, äfvensom ansvaret för öfverträdelser deraf) hvarefter konungens befh:de fortfar: Slutligen begagnar kenungens befh:de detta tillfälle att uppmana länets innevänare att genom omsergsfull värd och ordnad hushällning med skogarne söka i möjligaste måtto förekomma den skogsbrist, hvaraf mänga rikets län redan lida eller hotas och de flera menliga följder eller förödande inverkningar på hemmanens bestånd oeh den odlade jordens vextlighet, som deraf kunna uppkomma. — Hela denna :kungörelse och isynnerhet slutmeningen deraf är ett uttryck af konungens befh:dens allvarliga nit att befrämja det omsorgsfulla värdandet af de skogstillgängar som utgöra en af länets förnämsta rikedomskällor ; men konungens befallninghafvande har derjemte uti ingressen till — och uppställningen af förenämnde kungörelse på ett otvetydigt sätt låtit förstå, det den anser de dels redan befintliga, dels ytterligare tillämnade sägverksanläggningar, såsom. ej allenast motverkande detta angelägna syftemål utan rent af skadliga och verkande till missvärd och förstöring först af skogarne och sedan af hemmanen; ech det är emot denna opinion. hos förenämnde embetsmyndighet, som insändaren icke kan underlåta-att göra nägra erin. ringar. Man torde, utan att misstaga sig, kunna våga den förutsättning att äfven konungens befh:de iekel helt och hållet underkänner behöfligheten och nyttan af sägverksanläggningar i orter med rikare skogstillgängar; skälen derför äro ock temligen i ögonen fallande, ty, utom :den allmänna satsen, att, ju mer ett lands naturprodukter kunna inom landet förkdlas, ju bättre för landet, lärer länets administrativa myndighet ieke kunna förneka: 1:o att det för hemmansegaren mäste vara en vä. sendtlig förmån att efter betingadt pris för sitt timmer alltid ega afsättning vid sågverken, istället för att behöfva transportera sina skogsprodukter till aflägsnare städer eller lastageplatser; 2:0 att hemmansegaren, till följd af vissheten om en sädan afsättning, och den inkomst han deraf har att päräkna, blifver i tillfälle, om han vill det, att sä ordna sin verksamhet att jordbruket ingalunda behöfver eftersättas, samt 3:0 att, genom sägverken en vidt utgrenad arbetsförtjenst beredes genom forslingar, flottningar, flodrensningar m. m.; med ett ord, man torde kunna antaga, att icke sågverksanläggningar i allmänhet utgöra anledningen till den misstro och de varningar som i kungörelsen blifvit yttrade, utan att dessa tillkommit med hänsigt till farhågan för en så ytterlig misshushållning med länets skogar, att skattehemmansegare, kronoäboer och nybyggare, antingen sjelfva eller, efter vunnen öfverlätelse af dessas rätt, sågverksegare skulle för sägverkens behof föröda skogarne samt följden deraf blifva, att hemmanen så försämras, att skatterne ej kunde utgöras, och att de framdeles, till det allmännes skada, fölle i ödesmäl. Huru egare eller inrehafvare af dylika lägenheter, sä länge de ieke bryta mot gifna lagbud, förfoga öfver sina skogstillgängar, deri torde svärligen nägon kunna blanda sig, och man må derföre förutsätta att en del hemmansegare och .åboer inom Gefleborgs län till der inom belägna sägverk, redan anlagda eller tillämnade, verkligen bortsluta sina skogstillgängar, vare sig genom ärliga leveranser af sägstockar, eller genom öfverlätelse af sina skogslotter, för så vidt dessa sednare med taglig rätt kunna få köpas; men dessa öfverlätelser böra ingalunda kunna uppväcka någon fruktan, emedan: 1:0 det måste ligga i sågverksegarens intresse att) skogen vårdas väl. En redan befintlig eller en päbörjad sågverksanläggning är ieke att likna vid ett Nybygge, hvartill man det ena äret utverkar sig bifall, men hvilket man ett påföljande är saklöst öfvergifver. — Ett sägverk kostar penningar och när man derpå användt ett be-l: tydligt kapital, så ställer man icke sin hushållning på en tillfällig eller osäker grund, utan man uppgör sina beräkningar på en lång framtid och för att hafva en sädan mäste man hälla sig inom den ärliga kfverkning, som utgör vilkoret derför, — Knappast orde man ock kunna uppgifva nägot enda exempel ätminstone mäste de vara ytterst fä) på sägverk, vilka, till följd af skogarnes förödande under en kortarel. idrymd, måst öfvergifvas. Kan man nu tänka an