en läng kanal frän södra grenen af American River
I för att leda vattnet öfver kullar, raviner och flatter
der jorden innehäller guld, men ej i så stor mängd,
att det lönar sig att transportera jorden till vatten;
det betalar sig dock att vaska den, om vatten kan
ledas till stället, ehuru man har att betala frän doll.
3 till 12 pr dag för vatten till hvarje längsump.
Den ofvannämnde kanalen kommer att kosta betyd-
ligt; jag tror att kalkulen upptager doll. 500,000
(nära 2 millioner rdr rgs). (Forts.)
NN (Insändt.)
Några ord om sågverksanläggningar och
skogshushållning.
Kongl.. Maj:ts befallningshafvande i Gefleborgs län
har under den 9 sistl. Okt. i länet låtit utgå en all-
män kungörelse, hvilken, ehuru vittnande om om-
tanka för länets angelägenheter, likväl med hänsigt
sill den i kungörelsen uttryckta syftning att motar-
beta några i orten tillämnade företag i industriel
väg, ger anledning till åtskilliga betraktelser. Skiljd
från personligt intresse i sjelfva frägan har insända-
ren af denna uppsats likväl fästat sig vid densamma
af det skäl, att han med värma omfattar allt hvad
som rörer ep af de vigtigaste af Sveriges hufvudnä-
ringar eller skogshushällningen. Och dä en offentlig
embetsmyndighet derom nu har uttalat och troligen
äfven ämnar i verkställigheten följa åsigter, de der
efter insändarens uppfattning, ej äro förenliga med
eller ledande till det syftemäl, konungens bef:de säkert
vill befrämja, nemligen skogarnes bättre värdande,
torde följande yttranden betraktas, ieke såsom nägot
slander af den vidtagna ätgärden utan säsom en an-
ledning att, före tillämpningen deraf, närmare öfver-
väga om icke en annan grund bör följas än den i
kungörelsen antydda.
Hufvudinnehället af kungörelsen Haföljande:
Som konungens befallningshafvande af inkomne
handlingar inhemtat, dels att ett större antal sågverk
inom Gefleborgs län äro under anläggning och än
vidare tillämnade, dels att säväl egare afskattehem-
man som innehafvare eller åboer på kronohemman
och nybyggen till sågverksegare, vare sig inom
eller utom länet, försälja sin eganderätt eller öfver-
läta sin åborätt, dels ock att hela menigheter eller
enskilda hemmansegare, än för alltid under full egan-
de rätt, än till besittning på viss tid utan annan af-
gäld till hemmanen än den för en gäng bestämda
köpeskillingen, men med rättighet ör köpare att
låta afverka all skog, till sägverksegare från hem-
manen afsöndra bäde redan innehafvande skog och
den som vid afvittringen kan dem ytterligare emot
ökeskatt tilldelas; men dylika afhandlingar, som,
äfven till den del de äro lagenliga, lätteligen kunna
föranleda till hemmanens obeständ genom en ohej-
dad skogsafverkning oeh utan att skyldighet för kö-
pare bestämmes att lemna nödiga fröträd till befor-
drande af skogens ätervext, likväl till cn del icke
äro med författningarne öfverensstämmande, har ko-
nungens befallningshafvande, i kraft af dess genom
instruktion och skogsordning älagda inseende öfver
skogarne och tillsyn öfver: ekonomiska författningars
efterlefvande, ansett sig böra erinra säväl menighe-
ter och enskilde nybyggesinnehafvare, som alla dem,
hvilkas ätgärder, i anledning af dylika öfverlätelser,
kunna påkallas: eller eljest erfordras, om följande,
till berörde ämnen lämpliga, nu gällande författnin-
gars hufvudsakligaste föreskrifter: (Här följa i åtta
särskilda punkter de lagbud och bestämmelser som
stadga inskränkning i hemmansegares, kronoäboers
och nybyggares dispositionsrätt öfver deras skog, äf-
vensom ansvaret för öfverträdelser deraf) hvarefter
konungens befh:de fortfar: Slutligen begagnar ke-
nungens befh:de detta tillfälle att uppmana länets
innevänare att genom omsergsfull värd och ordnad
hushällning med skogarne söka i möjligaste måtto
förekomma den skogsbrist, hvaraf mänga rikets län
redan lida eller hotas och de flera menliga följder
eller förödande inverkningar på hemmanens bestånd
oeh den odlade jordens vextlighet, som deraf kunna
uppkomma. — Hela denna :kungörelse och isynner-
het slutmeningen deraf är ett uttryck af konungens
befh:dens allvarliga nit att befrämja det omsorgsfulla
värdandet af de skogstillgängar som utgöra en af
länets förnämsta rikedomskällor ; men konungens be-
fallninghafvande har derjemte uti ingressen till —
och uppställningen af förenämnde kungörelse på ett
otvetydigt sätt låtit förstå, det den anser de dels
redan befintliga, dels ytterligare tillämnade sägverks-
anläggningar, såsom. ej allenast motverkande detta
angelägna syftemål utan rent af skadliga och ver-
kande till missvärd och förstöring först af skogarne
och sedan af hemmanen; ech det är emot denna
opinion. hos förenämnde embetsmyndighet, som
insändaren icke kan underlåta-att göra nägra erin.
ringar.
Man torde, utan att misstaga sig, kunna våga
den förutsättning att äfven konungens befh:de iekel
helt och hållet underkänner behöfligheten och nyttan
af sägverksanläggningar i orter med rikare skogs-
tillgängar; skälen derför äro ock temligen i ögonen
fallande, ty, utom :den allmänna satsen, att, ju mer
ett lands naturprodukter kunna inom landet förkdlas,
ju bättre för landet, lärer länets administrativa myn-
dighet ieke kunna förneka:
1:o att det för hemmansegaren mäste vara en vä.
sendtlig förmån att efter betingadt pris för sitt tim-
mer alltid ega afsättning vid sågverken, istället för
att behöfva transportera sina skogsprodukter till af-
lägsnare städer eller lastageplatser;
2:0 att hemmansegaren, till följd af vissheten om
en sädan afsättning, och den inkomst han deraf har
att päräkna, blifver i tillfälle, om han vill det, att
sä ordna sin verksamhet att jordbruket ingalunda be-
höfver eftersättas, samt
3:0 att, genom sägverken en vidt utgrenad arbets-
förtjenst beredes genom forslingar, flottningar, flod-
rensningar m. m.; med ett ord, man torde kunna an-
taga, att icke sågverksanläggningar i allmänhet utgöra
anledningen till den misstro och de varningar som
i kungörelsen blifvit yttrade, utan att dessa tillkom-
mit med hänsigt till farhågan för en så ytterlig miss-
hushållning med länets skogar, att skattehemmans-
egare, kronoäboer och nybyggare, antingen sjelfva
eller, efter vunnen öfverlätelse af dessas rätt, såg-
verksegare skulle för sägverkens behof föröda sko-
garne samt följden deraf blifva, att hemmanen så för-
sämras, att skatterne ej kunde utgöras, och att de
framdeles, till det allmännes skada, fölle i ödesmäl.
Huru egare eller inrehafvare af dylika lägenheter,
sä länge de ieke bryta mot gifna lagbud, förfoga öf-
ver sina skogstillgängar, deri torde svärligen nägon
kunna blanda sig, och man må derföre förutsätta att
en del hemmansegare och .åboer inom Gefleborgs län
till der inom belägna sägverk, redan anlagda eller
tillämnade, verkligen bortsluta sina skogstillgängar,
vare sig genom ärliga leveranser af sägstockar, eller
genom öfverlätelse af sina skogslotter, för så vidt
dessa sednare med taglig rätt kunna få köpas; men
dessa öfverlätelser böra ingalunda kunna uppväcka
någon fruktan, emedan:
1:0 det måste ligga i sågverksegarens intresse att)
skogen vårdas väl.
En redan befintlig eller en päbörjad sågverksan-
läggning är ieke att likna vid ett Nybygge, hvartill
man det ena äret utverkar sig bifall, men hvilket man
ett påföljande är saklöst öfvergifver. — Ett sägverk
kostar penningar och när man derpå användt ett be-l:
tydligt kapital, så ställer man icke sin hushållning
på en tillfällig eller osäker grund, utan man uppgör
sina beräkningar på en lång framtid och för att haf-
va en sädan mäste man hälla sig inom den ärliga
kfverkning, som utgör vilkoret derför, — Knappast
orde man ock kunna uppgifva nägot enda exempel
ätminstone mäste de vara ytterst fä) på sägverk,
vilka, till följd af skogarnes förödande under en kortarel.
idrymd, måst öfvergifvas. Kan man nu tänka an