Medan alla franska släta sidentyger, såsom k
taft, satin, levantin, jemte åtskilliga andra si-n
denvaror i Sverige mötas af absolut importför-
bud, få dessa varor i Norge. införas mot en
måttlig tull af 3 rdr 24 sk. pr skålpund. Li-
kaledes äro i Sverige förbudna alla väsentliga :e
ylleväfnader, såsom kläde, drapp, halfkläde,
ratin, korderoy, de flesta slag af kasimir sarat.
beundransvärdt, till och med vadmai(!) dåjt
deremot dessa yllevaror i brödrariket äro be-jä
lagda med en lindrig tull, af 16 sk. bankojlr
pr skålpund af s:uldne varer, gom väga 16jf
tod och deröfver pr qvadrataln samt 25 sk.jr
för dem som väga mindre än 16 lod pr qva-j!
drataln. I
Norge är såiedes befriadt från några afjustls
de största hindren som i Sverige förefinnasl!t
t
I
g
f
ör
mot en handelstraktat med Frankrike uti våra e
prohibitiva stadganden till skydd för den in-
hemska väfnadsindustrien, och, om vi ej äro
illa underrättade, så hafva dessa stadganden
varit eit af de svåraste hindren emot bandels-
traktatens afslutande; ty våra prohibitister äro
fullt ut lika sega och mäktiga att försvara sina
egna iniressen på landets bekostnad som nå-
gonsin de franska. Ett dylikt prohibiivt in-
tresse finnes deremot icke hos brödrafolket,
och att detsammas tullförfattningar äro ojem-
förligt liberaiare än våra och således i all-
mänbet mindre hinderliga mot afslutandet af
handelstraktater är för öfrigt praktiskt ådaga-
lagdt genom införseln på vär vestra gräns. Der
kunna till och med franska varor insmygas,
som ej få passera våra tullpackhus.
En annan omständighet som här förtjenar att
tagas i betraktande är att Norge redan har
en högst betydlig handel och sjöfart på Frank-
rike, då vår handel der är ganska ringa.
Detta utvisar ju också, att det väl är minst å i!
norska sidan som hinder uppstå för attihan- :
ådelsförbindelser närma sig Frankrike, enör
Norge, i jemförelse till sin folkmängd, redan
står i stora handels- och sjöfartsförbindelser tili
detta land.
Enigt de officiella franska uppgifterna om
Frankrikes handel med fremmande riken, upp-
gick dess export- och importhandel med Norge
år 1851 till 15,900.000 francs, då samma han-
del med oss då ej utgjorde mera än 5 mil-
lioner franes. Bland de med Frankrike hand-
lande riken var Norge det 29:de i ordningen,
räknadt från de betydligaste, och Sverige
deremot det 41:sta, ehuru Sveriges befo:k-l.
ning är mycket mer än dubbelt så stor som
Norges. I afseende på sjöfartsförhållandenaj
var Norge det fjerde i ordningen af de med
Frankrike sistidet år trafikerande länder, och
öfverträffades blott af England, Nordameri-
kanska fristaterna och konungariket Sardinien. :
Sjöfarten melian Frankrike och Norge upp-
gick till 141.317 tonneauz, då den mellan
Frankrike och England var 1,657,983, mel-!
lan samma land och Förenta Staterna 335,400
samt mellan Frankrike och Sardinien 170,086.
I- sjöfarten med Norge deltog franska han-
delsmarinen blott för 3 procent, då den der-
emot i sjöfarten för de andra länderna ingick:
för 24 procent med England, 4 procent med
Förenta S:aterna och 51 procent med Sardi-
nien. Sjöfarten meilan Frankrike och Sverige
är upptagen till 64.346 tonneaux, hvari Frank-
rike deltagit för 6 procent. :
Dessa fakta tala tillräckligt emot dem som
påstå, att Norges handels- och sjöfartsförhål-
janden lägga hinder i vägen för uppgörandet
af en handelstraktat med Frankrike, och råda
vi våra prohibister zamt deras skribenter och
öfriga sakförare att finna på någon annan ut-
väg för att dölja sina egna operationer.
Då emellertid nu vår jernindustri, att sluta
af de välgrundade åsigter som blifvit fram-
ställda af en författare i Svenska Tidningen,
för hvilka vi i sista nummer redogjort, mäste
för sitt eget bestånd fordra att den blir be-
traktad såsom en fri fabriksnäring samt på
sådant sätt beskattad,: följer väl äfven deraf
att våra andra fabriksnäringar icke böra..ge-
ravrocåordud euer annorledes, främjas på
nämnde fabriksnärings bekostnad, enär den-
samma är af mycket större betydenhet för
landet än de andra ifrågavarande fillsammans.
Derföre bör man också hoppas att regeringen
icke under fortgången af underhandlingarne
med Frankrike uppoffrar jernindustriens an-
språk för att längre uppehålla de orimliga
prohibitiva förbuden emot en större del af den
ntländska väfnadsindustrien, helst de endast
medverka dels att hålla vår egen väfnadsin-
dustri i ett sömnaktigt tillstånd, och dels att
rikta lurendrejarne på statskassans och alla
redliga affärsmäns bekostnad.
Reese
NA
— Interivosregeringen har i dag haft sam-
manträde.
POE
— Regeringen har, på statzkontorets uti skrifvelse
den 14 nästlidne September derom gjorda framställ-
ning och på sätt krigskollegium i atgifvet utlåtande
tillstyrkt, funnit godt förordna, att regementsskrifvar-
nes borgensskrifter hädanefter skola hos krigskolle-
gium förvaras och de under statskontorets värd nu
befintliga dylika säkerhetsh-ndlingar alltså till bemälde
kollegium i nyssnämnde afseende öfserlemnas.
— Under den 9 innevarande mänad har regeringen
pröfvat skäligt, att, med tillämpning af föreskrifternal.
i Kgl. brefvet den 4 Juni 1842, angående den em-
bets- och tjenstemän i visst fall tillkommande godt .
görelse för aftjenad begrafningshjelp, förklara lands-
höfdingen Bergman berättigad att undfä en den af l
tjenade besparingen ä auditörslönen vid lifbev:rings-)
regementet motsvarande ersättning, rätteligen uppgä-
ende, efter hvad derom blifvit upplyst, till 50 rdr;
skolande detta belopp utgå af besparingarne ä 4:de
hufvudtiteln. 5
— Äfven konsistorium i Kalmar har nu,!;
enligt Triaden, till Kongl. Maj:t afgifvit ut-
låtande öfver reglementet för organisters, kan-