Medan alla franska släta sidentyger, såsom k taft, satin, levantin, jemte åtskilliga andra si-n denvaror i Sverige mötas af absolut importförbud, få dessa varor i Norge. införas mot en måttlig tull af 3 rdr 24 sk. pr skålpund. Likaledes äro i Sverige förbudna alla väsentliga :e ylleväfnader, såsom kläde, drapp, halfkläde, ratin, korderoy, de flesta slag af kasimir sarat. beundransvärdt, till och med vadmai(!) dåjt deremot dessa yllevaror i brödrariket äro be-jä lagda med en lindrig tull, af 16 sk. bankojlr pr skålpund af s:uldne varer, gom väga 16jf tod och deröfver pr qvadrataln samt 25 sk.jr för dem som väga mindre än 16 lod pr qva-j! drataln. I Norge är såiedes befriadt från några afjustls de största hindren som i Sverige förefinnasl!t t I g f ör mot en handelstraktat med Frankrike uti våra e prohibitiva stadganden till skydd för den inhemska väfnadsindustrien, och, om vi ej äro illa underrättade, så hafva dessa stadganden varit eit af de svåraste hindren emot bandelstraktatens afslutande; ty våra prohibitister äro fullt ut lika sega och mäktiga att försvara sina egna iniressen på landets bekostnad som någonsin de franska. Ett dylikt prohibiivt intresse finnes deremot icke hos brödrafolket, och att detsammas tullförfattningar äro ojemförligt liberaiare än våra och således i allmänbet mindre hinderliga mot afslutandet af handelstraktater är för öfrigt praktiskt ådagalagdt genom införseln på vär vestra gräns. Der kunna till och med franska varor insmygas, som ej få passera våra tullpackhus. En annan omständighet som här förtjenar att tagas i betraktande är att Norge redan har en högst betydlig handel och sjöfart på Frankrike, då vår handel der är ganska ringa. Detta utvisar ju också, att det väl är minst å i! norska sidan som hinder uppstå för attihan: ådelsförbindelser närma sig Frankrike, enör Norge, i jemförelse till sin folkmängd, redan står i stora handelsoch sjöfartsförbindelser tili detta land. Enigt de officiella franska uppgifterna om Frankrikes handel med fremmande riken, uppgick dess exportoch importhandel med Norge år 1851 till 15,900.000 francs, då samma handel med oss då ej utgjorde mera än 5 millioner franes. Bland de med Frankrike handlande riken var Norge det 29:de i ordningen, räknadt från de betydligaste, och Sverige deremot det 41:sta, ehuru Sveriges befo:k-l. ning är mycket mer än dubbelt så stor som Norges. I afseende på sjöfartsförhållandenaj var Norge det fjerde i ordningen af de med Frankrike sistidet år trafikerande länder, och öfverträffades blott af England, Nordamerikanska fristaterna och konungariket Sardinien. : Sjöfarten melian Frankrike och Norge uppgick till 141.317 tonneauz, då den mellan Frankrike och England var 1,657,983, mel-! lan samma land och Förenta Staterna 335,400 samt mellan Frankrike och Sardinien 170,086. Isjöfarten med Norge deltog franska handelsmarinen blott för 3 procent, då den deremot i sjöfarten för de andra länderna ingick: för 24 procent med England, 4 procent med Förenta S:aterna och 51 procent med Sardinien. Sjöfarten meilan Frankrike och Sverige är upptagen till 64.346 tonneaux, hvari Frankrike deltagit för 6 procent. : Dessa fakta tala tillräckligt emot dem som påstå, att Norges handelsoch sjöfartsförhåljanden lägga hinder i vägen för uppgörandet af en handelstraktat med Frankrike, och råda vi våra prohibister zamt deras skribenter och öfriga sakförare att finna på någon annan utväg för att dölja sina egna operationer. Då emellertid nu vår jernindustri, att sluta af de välgrundade åsigter som blifvit framställda af en författare i Svenska Tidningen, för hvilka vi i sista nummer redogjort, mäste för sitt eget bestånd fordra att den blir betraktad såsom en fri fabriksnäring samt på sådant sätt beskattad,: följer väl äfven deraf att våra andra fabriksnäringar icke böra..geravrocåordud euer annorledes, främjas på nämnde fabriksnärings bekostnad, enär densamma är af mycket större betydenhet för landet än de andra ifrågavarande fillsammans. Derföre bör man också hoppas att regeringen icke under fortgången af underhandlingarne med Frankrike uppoffrar jernindustriens anspråk för att längre uppehålla de orimliga prohibitiva förbuden emot en större del af den ntländska väfnadsindustrien, helst de endast medverka dels att hålla vår egen väfnadsindustri i ett sömnaktigt tillstånd, och dels att rikta lurendrejarne på statskassans och alla redliga affärsmäns bekostnad. Reese NA — Interivosregeringen har i dag haft sammanträde. POE — Regeringen har, på statzkontorets uti skrifvelse den 14 nästlidne September derom gjorda framställning och på sätt krigskollegium i atgifvet utlåtande tillstyrkt, funnit godt förordna, att regementsskrifvarnes borgensskrifter hädanefter skola hos krigskollegium förvaras och de under statskontorets värd nu befintliga dylika säkerhetsh-ndlingar alltså till bemälde kollegium i nyssnämnde afseende öfserlemnas. — Under den 9 innevarande mänad har regeringen pröfvat skäligt, att, med tillämpning af föreskrifternal. i Kgl. brefvet den 4 Juni 1842, angående den embetsoch tjenstemän i visst fall tillkommande godt . görelse för aftjenad begrafningshjelp, förklara landshöfdingen Bergman berättigad att undfä en den af l tjenade besparingen ä auditörslönen vid lifbev:rings-) regementet motsvarande ersättning, rätteligen uppgäende, efter hvad derom blifvit upplyst, till 50 rdr; skolande detta belopp utgå af besparingarne ä 4:de hufvudtiteln. 5 — Äfven konsistorium i Kalmar har nu,!; enligt Triaden, till Kongl. Maj:t afgifvit utlåtande öfver reglementet för organisters, kan