hafva vi icke kunnat undgå att härvid å nyo till en viss grad följa handlingen i dess särskildheter. Att uppehålla oss med någon vidlyftigare kritik af de delar, som kunde synas jemförelsevis mindre väl lyckade, dertill känna vi för närvarande ingen kallelse vid ett konstverk af det obestridl:ga värde, som det förevarande i så många afseenden måste erkännas ega. Bland egenheter i orkesterns besättning rå anöras, att harpan vid flera tillfällen spelar en vigtig roll. I synnerhet är hon af en god verkan såsom beledsagande Fides aria ifterte akten (sSanningens ljus, fall som en blixts), äfvensom uti bacchanalen. Skada att det ensamma instrumentet af detta slag uti vår orter är nog svagt att låta harposlagen framtr 2å som sig bör. I förbigående må äfven nämnas, att vår orkester i denna opera Uufvit riktad med ett alldeles nyttinstrument, den så kallade basklarinetten, som här för första gången låter höra sig, och hvars djupa allvarliga toner i syänerhet under scenen emelan Johan och Fides i slutet af fjerde akten en förträfflig effekt. Meyerbeer har reförut, och så vidt vi veta för första gånren i Hugenotterna, med framgång användt etta hya tonverktyg. I saknad af något inat har man dock vid utförandet af sist2 opera hos oxs hittills nödgats hjelpa d att i dess stölle använda fagotten. ende på omdömet om Profeten i det om musikalisk komposition raå det satt hänvisa till det yttrande, som om Meyerbeer redan vid början staärsbana och som vii det föört. Vi hafva ingen anledning r skulle hafva återtagit något af , om försynen hade förunnat höolefva Robert, Hugenotterna och tro, ic n. Då vi kommit alt tala ora Weber, må vi medl detsamma erinra om den Lkhet Meyerbeer har med Friskyttens tonsät:are deruti, att