såsom skulle en så skandalös förföljelse vara förenlig med grundsatserna af hans religion. Härvid hördes från några få ett rop af bifall eller det vid engelska möten vanliga: phör! bör! ; men han öfverfölls då nästan med berserkraseri af en viss Lucas, omvänd från protestantismen och utgifvare af katolska bladet sthe Tablet,, Denne yttrade, att man omöjligen kunde tillåta att de bifallsrop sora hörts för den siste talaren finge utgå i verlden såsom en dom af denna församling. Fot emot fot, ansigte mot ansigte skulle han bevisa Shee, att han ej kände sakförhållandet och hade dragit oförståndiga slutsatser. En piemontesisk prest vid namn Camillo de Massei försökte härefter framsiälla den åsigten, att protestanterna hade skäl att misstro deklamatonerna om religionsfrihet, så länge det irländska presterskapet blindt lydde vissa påfliga reskripter, som stodo i rak strid emot en sådan frihet; men detta väckte ett häftigt oväsen i församlingen och ordföranden nedtystade talaren med den förklaringen, rätt teologiska tvister här alls ieke börde till dagens öfverläggningsämnens. Hvad puseyiterna beträffar, så begagna de likaledes religionsfriheten såsom fältrop; menj hela deras förfarande och deras: såkallade xtracts eller politiskt-teologiska afhandlingar visa att de härmed ingalunda åsyfta tankefri-l: hetens och yttranderättens införande i religiösa ämnen, utan endast frihet för kyrkans presterskap, att införa inrättningar som ytterligare skola binda gamvetsfriheten under kyrkans abegolutism och dymedelst tillintetgöral den, En af dessa puseyiter, en mr Prynne i Plymouth, fastän tillhörande engelska kyrkan, l: har ock i sin församling inrättat biktstolar, di: han under hoteise med den eviga fördömelsen befaller unga flickor att begitva sig, och der förelägger dem frågor, som i tidningarna utmärkas med tankstreck. Märkligt är, att då klagomål häröfver anfördes hos biskopen af Exeter, hans förman, som likväl sjelf likaledes är puseyit, så blef Prynne af honom ieke blott frikänd från allt ansvar utan -fick. äfven beröm för sin handling. Uti sitt utslag har denne ärans man yttrat, att evgelska lagen icke innehåller något bestämdt förbud emot : biktens införande, följaktligen är den äfven tillåten. De klagande ämna nu draga saken inför vanlig domstol i brottmålsväg. Såsom ett särskildt drag af papismens djerfhet kan förtjena nämnas, att en dr Cahill, utnämnd professor i vältaligheten vid det nya katolska universitetet i Dublin, annonserar att han ämnar utgifva tolf sändebref till lorderna Derby och Russell, hvari han skall bevisa: 1:0 att engelska kyrkan enligt skrifien är ett vidunder, och teologiskt en orimlighet, 2:o att denna kyrka begått de största rån emot de fattiga, och 3:o att denna kyrka utgjutit mera oskyldigt blod af värnlösa katoli-! ker, än den obarmhertigaste tyrann som någonsin burit purpurn. Uti den första af dessa skrifter som redan är utgifven förekommer, såsom motstycke härtill, ett loftal öfver den hägsinnade Louis Napoleon,. Ifrån Tyskland åter underrättas man med sista posten, att sedan jesuiterne, såsom bekant är, nyligen åter fått intåga och fästat sig på flereställen, bland annat i Paderborn, så hafva de nu börjat en process, hvari biskopen af Paderborn uppträdt såsom deras målsman och återfordårar af staten hela den förmögenhet, som fordom tillhört jesuiterkollegium i Biren, men vid jesuiternas förvisande blef indragen under kejsar Josef II:s och Fredrik den stores tid, då rikshofrätten dömde, att de indragna godsen skulle användas till underhållande af skolor och andra välgörenhetsanstalter, : Ett reaktionssymptom i annan riktning är, att man i Berlin nu söker att hindra: den s. k; machinbyggnadsföreningen att fritt begagna arbetare för sådana slöjdalster, hvaruti flere särskilda handtverksoperationer ingå, och att anbefalla dem att för hvarje sådan operation anlita skråmästare. Man kan lätt tänka sig hura industrien härigenom skall befordras! Efter denna lilla öfversigt af hvad de sistal posterna i här ofvannämnde hänseenden innehållit, kunna vi ej neka oss nöjet att bifoga t utdrag af en talentfull och skarpsinnig korrespondensartikel till ett tyskt blad angå-l ende den mera egentligt politiska ställningen och utsigterna för krig eller fred, hvilket är för hela Europa en så mycket mer intressant fråga, som det tanklösa beröm, hvilket man hör en och annan äfven bland annars temligen klokt folk yttra för det närvarande systemet i Frankrike, omöjligt kan förklaras från någon annan grund, än att man inbillar sig deri ge en borgen för stabilitet; fred och framskridande — en villa, gom snart nog torde komma att bittert skingras. Man kunde, heter det i ifrågavarande artikel, skrifva en hel historia endast om ordet fred i Frankrike. Man måste då begynna med att framdraga och citera kejsar Napoleons ständiga fredsförsäkringar, som alltid föregingo utbrotten af hans krig; vidare påminna sig det intryck som Ludvig Filips fredsförsäkringar gjorde på franska folket, som ansäg Frankrikes inflytande derigenom minskadt, och slutligen det nu gällande idylliska ordspråket: kejsardömet betyder freden. Då Louis Napoleon uttalade sina fredsord till vinhandlarne i Bordeaux, så funno de ett tacksamt genljud öfver hela landet. Men icke, destomindre är hvar menniska härstädes (i Paris nemligen) öfvertygad om, att ett fred-! ligt kejsardöme är en omöjlighet, och det lå-! ter ej förneka sig, att om köpmansklassen och! hala den hildade klagsen öfverhufvud önskar: