lägga för starkt beslag på det intresse, som
våra grannar på andra sidan sundet känna för
danska angelägenheter. Jag känner, isynner-
het då fråga är om den här så kallade högre,
politiken, en viss, ängslan för att jag tröttar
pluraliteten af. läsare — och jag vill derföre
ock:å denna gång lemna poltiken alldeles
åsido och tala om andra ämnen. tal
Men en sak måste jag dock omnämna. Ni
känner förmodligen redan det Manuscript,
som vär bekante lärde, konferensrådet We-
gener i dessa dagar Jåtit utdela bland riks-
dagens ledamöter: Denna sak har gjort ett
utomordentligt uppseende och kommer visst
icke att blifva utan inflytande på arfföljdsfrå-
gan. Det är nemligen här icke helt enkel
en lärd, som meddelar allmänheten resultatet
af sina undersökningar, utan det är den kongl.
geheimearkivarien och historiografen, en man,
som är invigd i den högsta politiken och
tillika en man, som, hör till: konungens inti-
maste omgifning, som här icke framlägger en
undersökning, utan i sista ögonblicket fram-
kommer. med en allvarlig protest mot det ord-
nande. af arfsföljden, som ministeren nyligen
föreslagit -riksdagen. Detta är orsaken till
att: pmanuskriptet icke blott gjort ofantlig:
uppseende inom den politiska verlden i all-
mänbhet, - utan - äfven inom de diplomatiska
kretsarne, så att de gamla diplomaterna med
en betänkligare min än vanligt tagit sig den
normala diplomatiska prisen ur guldsnusdosan.
Ministeren är i raseri och det ena stadsråds-
mötet hålles efter det andra.
Man kan icke neka, att vårt fädernesland
efter kriget synes gå raskt framåt i materiel:
hänseende. Härtill har väl sjelfva kriget bi-
dragit något, i det man med fördubblade kraf-
ter söker reparera allt hvad under krigsåren
blifvit försummadt; men aldramest torde dock
det lif, som väcktes 1848, iförening med den
borgerliga friheten, hafva åstadkommit detta.
I detta hänseende kan man knappt känna iger
sina landsmän. Dansken har blifvit entrepre-
nant i en hittills obekant grad. Kuepitalisten
nöjer sig icke längre med att köpa obliga-
tioner och i Jugn maklighet förtära räntorns
deraf; han söker nu allt mer och mer an-
bringa sina kapitaler i produktionens tjenet
vid fabriksanläggningar, aktieföretag o. 8. v.
Den i samband härmed stående associations-
andan synes äfven gå framåt, om också myc-
ket ännu. återstår att önska. De under sed-
naste åren upprättade kreditföreningarne, som
äro så vigtiga i ett åkerbrukande land, vinna
god framgång, och assuransföreningarnes an-
tal ökas. dagligen. Planen till ett nytt gas-.
vattulednings- och kloaksystem för hufvud-
staden har blifvit antagen och skall så snar:
som möjligt träda i verkställighet, och man
förbereder med ifver införandet af gaslysning
i flera af de större städerna. Härtill komme:
telegraflinien från Helsingör till Rendsborg,
fortsättandet af den Köpenhamn-Roeskildska
jernvägen till Korsör och anläggningen af den
slesvigska jernvägen.
FEPå vetenskapens och konstens fält äro ut-
sigterna för ögonblicket icke så lofvande. Att
vår allmänhet dock icke genom materiell:
bestyr förlorat allt sinne för det sköna bevi-
sar det starka tilloppet till konstmuseerna,
expositionerna; korsurterna. och teatern, de
der gifves någonting verkligen godt. Med
spänd väntan motser man ett nytt band ly-
riska dikter af. Christian Winher, den enda
af våra nulefvande, mera betydande diktare
som. är lyriker. Samtidigt härmed väntar man
ett nytt häfte af Historiersaf den produktive
Andersen. En ny treakts-dram af Hauch bar
blifvit uppförd på kongl. teatern. Stycket
har, såsom ni redan sett, fått hela kritiken
på sin sida; förmodligen blir det väl snart
öfverflyttadt till Stockholms teater och ni blir
då sjelf i tillfälle att bedöma, huruvida lof-
orden varit rättvisa.
Efter jag kommit att nämna teatern kan jag
icke underlåta att omtala fru Heibergs sjuk:
dom. Vi äro på väg att förlora denna perla
i vår konstnärskrans. Hon har sedan någon
tid varit angripen af underlifsinflammation, som
på de sednaste dagarne bragt hennes-lif i
fara, så att ryktet i går till och med sade
henne vara död. Detta är väl icke sannt, men
faran är ännu långtifrån förbi, och hufvudsta-
dens befolkning, hvars älskling fru Heiberg
ständigt varit, befinner sig i den största oro.
Fru Heiberg är icke blott en konstnärinna at
allra första rangen, utan hon är tillika en så
älskvärd kostnärinna, att hennes bortgång skulle
verka en allmän landssorg.
Den danska allmänhetens deltagande för ko-
nung Oscar är mycket stort. Bulletinerna om
hans sjukdom läsas med den största spänning;
vi känna alla, att Sverige genom hans bort-
gång icke skall gå framåt, utan snarare till-
baka; och det börjar alltmera bli klart för os:
alla, att det med afseende på Nordens fram-
tid icke är ovigtigt, om utvecklingen i ett a!
de trenne rikena hämmas. Vi hysa här viss
instinktmässiga farhågor i detta hänseende.
G.
Svenska Tidningen och koleran.
Vi hade visserligen icke tänkt att ytterli-