SV JB JE 07579 1 RÖ
tiens order om afhållande från deltagande i
det politiska lifvet alltför allvarsamt. Det sä-
ger: hvad angå oss valen och kamrarne? re-
geringen gör i alla fall hvad den behagar.
Andra, mera upplysta, tillägga, att valen skulle
till och med blitvit ganska svåra för demo-
kraterna, äfven om de varit mera eniga. Ty
man tillät hvarken förberedande valmöten
eller uppställande af kandidater.
Allt detta verkade, att National-Zeitung
slutligen måste uttala sig mot deltagande i
valen. Partiets öfriga organer instämde i
korus. Några enstaka val af demokratiska
valmän ha visserligen egt rum, men partiet
kommer alls icke att blifva representeradt i
kamrarne. De komma ånyo att sammansättas
af de gamla välbekanta elementerna. De kon-;
stitutionella komma endast att ännu mera:
stanna uti minoritet än under förra sessionen.
Pärskapet, som regeringen ännu alltid håller
in petto, skall voteras utan skymt at hinder,
och grundlagsrevisionen skall fortsättas på det
mest ogenerade sätt i verlden. Vära parla-)
mentariska utsigter äro, såsom ni ser, sådana
att de skulle göra lust och glädje åt sjelfva
monsieur Granier de Cassagnac.
Vid primärvalen har sålunda ministeren se-
grat. De från dess parti utgångsa listorna
ha nästan utan diskussion blifvit antagna; vo-
teringen är offentlig och terroriserar följaktli-
gen småborgarne, som utgjorde hufvudparten
af dem, som infunnit sig vid valförsamlin-
garne. Ministeren har jublat öfver demokra-
tieng uteblifvande. Knappt hälften af valmän
hade infunnit sig i Berlin. Det konservativa
partiet var obestridt mästare af fältet. Be-
synnerligt nog egde dock nägra liberala val
rum i åtskilliga distrikter. I allmänhet har
junkerpartiet legat under i städerna.
Bland två onda saker, byråkraterna och junk-
rarne, har man föredragit det mindre onda,
det vill säga den ministeriella högern. Nikan
för öfrigt icke göra er en föreställning om den
förbittring och indignation som herrskar öf-
ver hela landet mot detta parti, som med
stånds- och kastväsendet vill återuppväcka de
gamla privilegierna , den patrimoniella och
ståndsherrliga lagskipningen, befrielse från
grundskatten o. s. v. Det är dessutom detta
parti som bär det djupaste hatet för de ma-
teriella framstegen, för handelns och industri
ens utveckling. Det ville eröfra alla förmå-
nerna åt vissa landsträckor, som uteslutand-
skulle egnas åt åkerbruket och beherrskas ef
junkrarna. Detta parti har aldrig skytt nå-
got medel, äfven det uslaste, att vinna sina
syften. Lögner, förtal, falskhet af lumpnaste
slaget, allt tillåter det sig, när dess intressen
äro i fråga.
Man bör tillägga att detta parti, så prote-
stantiskt det än vill vara, går hand i hand
med de värsta och samvetslösaste nitramon
tanerna. En af deras chefer, hr von Gerlach,
predikar högt undseende för jesuitismen och
drömmer om en framtida katolsk kyrka uti
hvilken alla olika kyrkor skulle sammansmälta,
sjelfva protestantismen inberäknad, som just
utgör Preussens styrka och sjelfva bjertpunkt.
Också har man kallat dessa statspietist:eka junk-
rar för nordens ultramontaner eller de protestan-
tiska jesuiterna. Det ädla partiet har grun-
dat åtskilliga beräkningar på hofvets supponc-
rade och falskligen supponerade tendens 1 denna
riktning. Drottningen, en prinsessa af Bayern,
ör katolik, Men konungen har på den sed-
naste tiden flera gånger inför en mängd per-
soner förklarat, att allt det som han ovän-
ner utspridt om hans böjelse för katolicismen
är en lögn.
Jag kan icke lemna detta ämne, utan att om-
tala några förluster, som adelspartiet på sednare
tider lidit genom inre splittringar. Det är
icke nog, att det ogammalpreussiska, partiet
nu alldeles skiljt sig från junkrarne och upp-
tagit unionspolitiken, och derföre blifvit he-
dradt med junkerpartiets lifliga hat: en hr
Huber har i dessa, dagar utgifvit en broschyr
om sina partikamraters politiska sträfvanden.
Hr Huber redigerade länge en absolutistisk
journal, Janus. Han var sedermera en af
de verksammaste medarbetarne i Kreuzzei-
tung.. Emellertid slungar han nu en för-
skräcklig massa af anklagelser och angifver
dem såsom ett eget slags revolutionärer, som
under förevändning att återställa auktoritets-
principen, icke tänka på någonting annat än
att lägga kronan under aristokratiens förmyn-
derskap. Han afslöjar partiets manövrer, hvar-
vid man får veta många kuriösa saker, och
de faror, som det bereder för den konserva-
tiva saken. Detta anathem, slungadt mot jun-
kerpartiet, af en uppriktig absolutist, har na-
turligtvis väckt en ofantlig sensation.
Vid sidan af den ministeriella majoritet som
är ett resultat af valen, hafva som jag sagt
er några liberala och till den gammalpreussi-
ska centern hörande kandidater gått igenom.
Det sednare partiet har fått en förstärkning i
sitt hopp och en tröst i sin numeriska under-
lägsenhet genom sin osynliga och infiytelse-
rika chefs hr Radowitz återinträdande i verk-
samhet. Gerlachs anhängare äro ursinniga
öfver Radowitz utnämnande till inspekturen öf-
ver militärskolorna, som eftersträfvades af en
general v. Gerlach, hvilken vid hotvet företräder
junkerpartiet, broder till den ofvan oratalade
Gerlach. Denne sednare bar nu i den må-
natliga politiska öfversigten i Kreuz-Zeitung
förskräckligt utfarit mot Radowitz och Erfurts-
politiken, Om Preussen ej kommer af stäl-
let i handelsfrågan, så ligger enligt Gerlach:
tolkning skulden dertill i minnet af unionspo-
litixen , hvilken innebär en anklagelte -mot
Preussen för gränslös äregirighet. Denna hätsk-
het på högre ort är mycket betecknande för
våra förbållanden, och då tidningarne äro allt-
för rädda att nämna derom, har jag trott mig
så mycket mer pligtig att derpå fästa edra lä-
gares. uppmärksamhet.
För öfrigt delar regeringen hatet mot gam-
malpreussarne, unionisterna och Radowitz parti;
den lät i lördags indraga detta partis organ
sPreussisches Wochenblatt, derföre att detta
blad omtalat tillvaron af ett cirkulär från ins