SV JB JE 07579 1 RÖ tiens order om afhållande från deltagande i det politiska lifvet alltför allvarsamt. Det säger: hvad angå oss valen och kamrarne? regeringen gör i alla fall hvad den behagar. Andra, mera upplysta, tillägga, att valen skulle till och med blitvit ganska svåra för demokraterna, äfven om de varit mera eniga. Ty man tillät hvarken förberedande valmöten eller uppställande af kandidater. Allt detta verkade, att National-Zeitung slutligen måste uttala sig mot deltagande i valen. Partiets öfriga organer instämde i korus. Några enstaka val af demokratiska valmän ha visserligen egt rum, men partiet kommer alls icke att blifva representeradt i kamrarne. De komma ånyo att sammansättas af de gamla välbekanta elementerna. De kon-; stitutionella komma endast att ännu mera: stanna uti minoritet än under förra sessionen. Pärskapet, som regeringen ännu alltid håller in petto, skall voteras utan skymt at hinder, och grundlagsrevisionen skall fortsättas på det mest ogenerade sätt i verlden. Vära parla-) mentariska utsigter äro, såsom ni ser, sådana att de skulle göra lust och glädje åt sjelfva monsieur Granier de Cassagnac. Vid primärvalen har sålunda ministeren segrat. De från dess parti utgångsa listorna ha nästan utan diskussion blifvit antagna; voteringen är offentlig och terroriserar följaktligen småborgarne, som utgjorde hufvudparten af dem, som infunnit sig vid valförsamlingarne. Ministeren har jublat öfver demokratieng uteblifvande. Knappt hälften af valmän hade infunnit sig i Berlin. Det konservativa partiet var obestridt mästare af fältet. Besynnerligt nog egde dock nägra liberala val rum i åtskilliga distrikter. I allmänhet har junkerpartiet legat under i städerna. Bland två onda saker, byråkraterna och junkrarne, har man föredragit det mindre onda, det vill säga den ministeriella högern. Nikan för öfrigt icke göra er en föreställning om den förbittring och indignation som herrskar öfver hela landet mot detta parti, som med ståndsoch kastväsendet vill återuppväcka de gamla privilegierna , den patrimoniella och ståndsherrliga lagskipningen, befrielse från grundskatten o. s. v. Det är dessutom detta parti som bär det djupaste hatet för de materiella framstegen, för handelns och industri ens utveckling. Det ville eröfra alla förmånerna åt vissa landsträckor, som uteslutandskulle egnas åt åkerbruket och beherrskas ef junkrarna. Detta parti har aldrig skytt något medel, äfven det uslaste, att vinna sina syften. Lögner, förtal, falskhet af lumpnaste slaget, allt tillåter det sig, när dess intressen äro i fråga. Man bör tillägga att detta parti, så protestantiskt det än vill vara, går hand i hand med de värsta och samvetslösaste nitramon tanerna. En af deras chefer, hr von Gerlach, predikar högt undseende för jesuitismen och drömmer om en framtida katolsk kyrka uti hvilken alla olika kyrkor skulle sammansmälta, sjelfva protestantismen inberäknad, som just utgör Preussens styrka och sjelfva bjertpunkt. Också har man kallat dessa statspietist:eka junkrar för nordens ultramontaner eller de protestantiska jesuiterna. Det ädla partiet har grundat åtskilliga beräkningar på hofvets supponcrade och falskligen supponerade tendens 1 denna riktning. Drottningen, en prinsessa af Bayern, ör katolik, Men konungen har på den sednaste tiden flera gånger inför en mängd personer förklarat, att allt det som han ovänner utspridt om hans böjelse för katolicismen är en lögn. Jag kan icke lemna detta ämne, utan att omtala några förluster, som adelspartiet på sednare tider lidit genom inre splittringar. Det är icke nog, att det ogammalpreussiska, partiet nu alldeles skiljt sig från junkrarne och upptagit unionspolitiken, och derföre blifvit hedradt med junkerpartiets lifliga hat: en hr Huber har i dessa, dagar utgifvit en broschyr om sina partikamraters politiska sträfvanden. Hr Huber redigerade länge en absolutistisk journal, Janus. Han var sedermera en af de verksammaste medarbetarne i Kreuzzeitung.. Emellertid slungar han nu en förskräcklig massa af anklagelser och angifver dem såsom ett eget slags revolutionärer, som under förevändning att återställa auktoritetsprincipen, icke tänka på någonting annat än att lägga kronan under aristokratiens förmynderskap. Han afslöjar partiets manövrer, hvarvid man får veta många kuriösa saker, och de faror, som det bereder för den konservativa saken. Detta anathem, slungadt mot junkerpartiet, af en uppriktig absolutist, har naturligtvis väckt en ofantlig sensation. Vid sidan af den ministeriella majoritet som är ett resultat af valen, hafva som jag sagt er några liberala och till den gammalpreussiska centern hörande kandidater gått igenom. Det sednare partiet har fått en förstärkning i sitt hopp och en tröst i sin numeriska underlägsenhet genom sin osynliga och infiytelserika chefs hr Radowitz återinträdande i verksamhet. Gerlachs anhängare äro ursinniga öfver Radowitz utnämnande till inspekturen öfver militärskolorna, som eftersträfvades af en general v. Gerlach, hvilken vid hotvet företräder junkerpartiet, broder till den ofvan oratalade Gerlach. Denne sednare bar nu i den månatliga politiska öfversigten i Kreuz-Zeitung förskräckligt utfarit mot Radowitz och Erfurtspolitiken, Om Preussen ej kommer af stället i handelsfrågan, så ligger enligt Gerlach: tolkning skulden dertill i minnet af unionspolitixen , hvilken innebär en anklagelte -mot Preussen för gränslös äregirighet. Denna hätskhet på högre ort är mycket betecknande för våra förbållanden, och då tidningarne äro alltför rädda att nämna derom, har jag trott mig så mycket mer pligtig att derpå fästa edra lägares. uppmärksamhet. För öfrigt delar regeringen hatet mot gammalpreussarne, unionisterna och Radowitz parti; den lät i lördags indraga detta partis organ sPreussisches Wochenblatt, derföre att detta blad omtalat tillvaron af ett cirkulär från ins