liga uppförande att hälla sig stilla. För att tillbörligt hedra en så utmärkt och ovanlig gäst gåfvo de honom en statsvakt, som skulle följa honom på alla hans utflygter, och öfverallt hvarest hans botaniska majestät stannade för att taga ett nytt eller sällsynt specimen, gjorde soldaterne halt med mycken gravitet och skyldrade gevär. — FOLEGUNSTENS OMBYTLIGHET. I många trakter af franska provinsen Burgund, der ännu inga jernvägar blifvit anlagda, tvingade de bondhopar som under Louis Napoleons resa voro uppställda framför posthusen för att välkomna honom, alla förbifarande postvagnar att stadna, och de resande nödgades stiga ut för att antingen med godo eller ondo deltaga i ropet lefve bejsaren. Sä gick det äfven till är 1815 då man skrek sig hes vid jubelropen för de ätervändande Bourbonerne äfvensom är 1848 då Blanqui, Sobrier och konsorter gjorde en resa genom landet. — NYTT I GASFRÅGAN. I Engelska tidningar annonserar sig nu ett säkalladt plantgaskompani som, med intyg af en berömd kemist, professor Pastington, lofvar att till 9 sh. sterl. pr 1000 kubikfot framställa gas i huru små qvantiteter som helst, genom en sä enkel manipulation, att hvarje tjenare kan sköta densamma. Dertill. säges gasen hafva 3 gänger så stark lyskraft som den vanliga stenkolsgasen, så att i jemförelse med den sednmare skulle belysningen ej komma att gå till mer än 3 shilling steril. pr 1000 kubikfot. — PerLFIskE. I Guadalquivir, nära OCordova, vid den s. k. Tablados de Damas, har man under loppet af denna sommar funnit flera musslor, som innehöllo stora perlor. Färgen stöter nägot i rödt, men deras värde är icke destomindre :ganska stort. En massa af menniskor strömmar dagligen dit för att fiska musslor. Den 3 Sept. fanns en perla, stor som ett duf-ägg. Den lycklige fiskaren var en fattig skomakare. — UpPPTÄCKTSRESA. På föranstaltande af geografiska sällskapet i St. Petersburg kommer en upptäcktsresa att företagas till Kamtschatka, Kuriliska öarne och Ryska Amerika. De som äro ämnade att afgå med denna expedition hatva till uppgift att taga kännedom om folken på nämnde ställen, samla exemplar ur vextoch djurverlden, afgifva berättelser om deras fysiska egendomligheter, uppgöra kartor öfver vägar och andra geografiska förhällanden. — Tidningen Commercial i Buffalo (i Förenta Staterna) innehäller en intressant berättelse af en dykare, hr Green, som haft för afsigt att uppsöka det på Eriesjön sjunkna ängfartyget Atlantie. Hr Green har dervid kommit djupare ned i vattnet än nägon före honom, ty dä den sista dykaren endast hunnit 126 fot, hade han deremot kommit till ett djup af 154 fot. Den apparat, hvaraf hr Green betjenar sig, består af en fullständig, alldeles vattentät drägt af kautsehuk (gummi elasticum), hvartill säsom hufvudbetäckning hörer en kopparbjelm, framtill sluten genom ett tjockt, poleradt glas. Vid denna hjelm äro fästade rör, som tjena till att bereda luftvexling och hvilka gå till bäten, hvarur dykaren nedstiger. Luftvexlingen försiggår genom en pump, till hvars behandlande erfordrades 4 till 6 personer. (Man finner häraf att hr Green begagnat sig af den här under namn af Fahnehjelmska apparaten bekanta dyyeriinrättning.) Man beräknar tryckningen på dykarens lungor till ej mindre än 75 på qvadrattummet och få hafva nog styrka att motstå det. Dä dykaren första gången använder apparaten tycker han sig vilja qväfvas, hvilken känsla dock upphör i samma män som han stiger djupare ned i vattnet. På ett djup af 10 fot är apparaten alldeles lufttom, och kautschuken ästadkommer dä på kroppen en tryckning af nära 10 ; endast huivudet är skyddadt af bjelmen. Dykaren har nu synnerligen svårt att draga andan samt erfar på samma gång en smärtsam känsla; kindbenen utspännas och hufvudet tycks vilja sprängas. Detta tillstånd fortfar ända tills dykaren hunnit 10—12 fot längre ned. Dä upphör all smärta och dykaren befinner sig fullkomligt väl. På 60 fots djup under vattenytan församla sig djupets invänare omkring honom och betrakta med mycken undran den ovanliga gästen. På 75 fots djup upphör ljuset: ett djupt mörker inträder och ett gezom pumpen framxalladt elektriskt ljus flammar inom bjelmen. Päål16 ots djup är vattnet ofantligt kallt och stär koappt 1 —5 grad. öfver fryspunkten. Af de ytterligare för sök man ämnar anställa väntar man sig få se dessa ippgifter bekräftade. o — ÅRBETARNE I Paris. Ar 1847 uppgick untalet af arbetare i olika yrken i Paris till 342,530; ir 1848 nedgick det ända till 156,125; säledes 54 roc. Mest föll antalet inom de yrken som tillversade möbler och husgeräd, inom hvilka yrken förninskningen af arbetare belöpte sig till 73 proc.; nipsta aftagandet egde rum inom sädana yrken, som ysselsätta sig med beredande af lifsmedel, och utjorde endast 19 proc. Värdet af det är 1847 i Paris roduceräuc arbetet beräknades till 58,545,134 st.; jet från är 1848 endact till 27,100,964 st. Ehuru veredningen af lifsmedel ej va synnerligen minkad, minskades dock förbrukningea deraf utomorlentligt: 1849 beräknades 150 kött på hvarje peron; år 1848 bloti 7877,; sedan lugnet äter inträdt, teg äfven förbrukningen: är 1849 kom änyo 146 ä personen och är 1850 till och med 158 . Viha elat anföra dessa ur en tysk tidning hemtade uppifter, men lemna derhän hvad tillförlitlighet de unna ega.