STOCKHOLM, den 2 November. I Oo g i Hans Maj:il Konung: ns sjukdomstillstånd har under gårdagens lopp icke inträdt. Äfven den sistförflutna natten har varit någorlunda lugn, men sömnen ofta afbruten. Stockholm den 2 November 1852. Er. af Edholm. P. O. Liljevalck. P. H. Malmsten. J. D. Grill. Den i dag utgifna bulletin angående H. K. H. Prinsessan Eugenie innehåller: H. K. H. Prinsessan Eugenie, som i går på aftonen var mattare än under föregående delen af dagen, har i natt haft ett par timmars stärkande sömn. Stockholm den 2 November 1852, Er. af Edholm, P. O. Liljevalch. P. H. Malmsten. G. Böttiger. — H. K. H. Prins August lärer lyckligtvis nu vara återställd från den opasslighet, hvaraf han i ett par dagar varit besvärad, Det klagas tid efter annan, att de som vilja förbättra svenska samhällsväsendet icke göra nog afseende på landets äldre förhållanden, utan uppgöra filosofiska systemer, utan allrot i historia och verklighet... Denna beskyllning begagnas numera egentligen blott af sådana, som kämpa för det nu herrskande ståndsväsendetsbestånd, och 1809 års lagstiftare hafva i deras ögon betett sig särdeles historiskt, då de lade den fyrdelta ståndsinrättningen till grund för folkrepresentationen. Den som är i någon mån bekant med de nyaste forsknin-. garnei vår historia, och med den belysning som kännedomen af de gamla landskapsoch landslagarne under de sednaste åren spridt öfver densamma, har visserligen upphört att tro på ståndsväsendets uråldrighet och inhemskhet i vårt fädernesland, men den stora massan, till och med af de uppfostrade klasserna, som hemtar sin historiska bildning ur mer eller mindre föråldrade läroböcker, står ännu qvar vid den öfvertygelsen att Sveriges urgamla frihet är detsamma som dess ståndsrepresentation, att denna sednare är egendomlig för Sverige, och att denna inrättning, långt ifrån att vara skapad af konungarne till bundsförvandt mot deh gamla provinciella sjelfständigheten, står i vår historia såsonv ett värn för folkfriheten mot konungamaktens inkräktning. Sådana idger träffar man i våra läroböcker. och det är för många intressen för bibehållandet af en sådan gloria kring vårt ståndsväsende, att man skulle kunna hoppas på ett snart införande af riktigare åsigter i den allmänna undervisningen. Hvad som utan tvifvel hittills varit det förnämsta hindret mot en förbättring i vårt representationsväsende, är okunnigheten om dess uppkomst och betydelse hos den stora allmänheten, och icke minst hos dess riksdagsombud. Kotteriandan har varit verksam att framkalla en ståndsfilosofi, som redan från det rena förnuftets ståndpunkt obetingadt. förklarar att den fyrdelta ståndsrepresentationen, sådan den finnes i Sverige sedan 1809, är den enda förnuftiga samhällsinrättning. En sådan filosofi, hvilken såsom oförnuftig utdömerengelska parlamentet och alla främmande staters författningar, kan man få höra från de af staten underhålina offentliga lärostolarne. I sanima anda försvarar hvarje stånd sina privilegier; presterskapet, som bör vara grundligast underbygdt, har -sjelfvilligt tagit ::på sig det tyngsta ansväret, och vid sista riksdagen lärde en af dess chefer att vpresterskapet representerar det högsta, hvilket icke är annat än en liter återgång af påfvedömet i Sverige under sednaste bälften af nittonde århundradet. Den nyare tiden börjar förstå, att det förste som fordras för tillvägabringandet af en verkligt båtande representationsförändring är en fullständig insigt i den närvarande ståndsrepresentationens väsende och historia, Denne nödvändighet uttalades äfven offentligt uti de åliggande, som inom def Jkongl. reptesentationskomniitten af år 1846 uppdrogs åt en a dess ledamöter, hr professor Wingqvist, at utarbeta den svenska nationalrepresentationen: historia. Detta arbete kom emellertid af er eller annan anledning icke till utförande, hvil: ket är så mycket mer att beklaga, som de genom öfverläggningarne i denna fråga wvic sista riksdagen ganska tydligt ådagalådes, hun mycket ett dylikt arbete varit af nöden. hoppas ernellertid att de. djupa och långvarig forskningar, som den lärde kommitteledanio. ten utan tvifvel enligt sitt uppdrag nedlagt pi detta ämne, icke: äro förlorade, utan snar skola komma i dagen, och vi styrkas i dette hopp genom en i det för några. dagar sedar utkomna sjunde häftet af Tidskrift för littera. tur införd uppsats af hr Wingqvist Om der svenska riksdagens uppkomst och utbildning. Ehburu denna uppsats endast kan anses så som en sammanfattning af de forskningar hvilka författaren kommer att framlägga i sir representationshistoria, gifver den dock er ganska klar bild af. den representativa maktens utvecklings och den bestämdaste bekrättelse: på de -åsigter, som alltsedan landskaps lagarnes noggrannare studium börjat göra sig gällande inom den nyare historieforskningen Vi kunna här endast ge några korta antyd ningar i ett ämne, som svårligen kan i kort: het behandlas. Hutvudsaken är. den. bevis ning, som genom: hrrBergfalks, Wingqvists och flera yngre forskares undersökningar, nu mera står temligen ovederlägglig,: att svensk: mL RR et fär Rotel Inamhiället