försök, i sanning, och, om det lyckas, bestämdt at tillvägabringa en fullkomlig hvälfning i mekaniken ingenting mindre än förvisandet af ängan säsom drif kraft. Det är någonting sublimt i detta djerfva fö retag, i en ensam uppfinnings trots emot flera mans åldrars oupphörligt fullkomnade verk. Äfventyret väc ker uppmärksamhet och det lifligaste intresse. De vanliga ängskeppsmachineriet är alstret af mångårig: forskningar och längsamma framsteg. Ännu för fö är sedan skulle ingen machinverkstad dristat åtag: sig ett sädant jettearbete som det vanliga sjöängma. chineriet. Gjutgods af 40 tons vigt och ytterst konst full sammansättning; axlar af smidt jern, tjocka som stammen på en storverksfura; ängcylindrar, stora nog till sängkamrar; — hade nägon vägat uppgöra för. slag till dylikt och framlagt de nödiga ritningarne, så skulle intet manufakturverk förmätt uppfylla till verkningsvilkoren. Men nu, sedan hvarje mätt hun. nit vexa småningom, tum efter tum, hafva sjömachinerna mer och mer närmat sig naturens egna machin. konstruktioner. Vi bygga jerngrottor, vräka sjöar di in, tända vulkaner derunder, och gifva dem blygsam namn af pannor och fyrhäl, likasom frägan vore om att koka ägg. Ett par af första klassens sjömachiner med sidobalanser, svingande sina ofantliga massor fram och äter, nalkas sä nära det öfvermenskliga, som det tycks tillätet för verk af menniskohänder. Den som kan betrakta sådant utan en känsla af h pnad och betänklighet, gör väl om han nägor säng erinrar sig sin egen svaga tillvarelse. Icke dess mindre och oförskräckt för det nyaste ångmachinsväsendets vördnadsbjudande makt och rykte, träder er ny kämpe inom skrankorna att strida om förstege och fordra det för egen räkning. Det äricke genom små och längsamma steg han eftersträfvar öfverväl let; icke genom många och tröga läroär, genom träl arbete vid pumpverk, qvarnar, ängfärjor och flodängbätar, icke på de banor der ångan vann sitt välde, som varmluftsmachinen bryter sig väg. Allteller in tet — och så bygges fartyget och gär af stapeln: et fartyg, hvars like vi icke förr skädat i afseende på skönhet, styrka och dyrbarhet. Detmäter öfver 2000 ons (990 läster); i verlden finnas icke två ängskepp som äro större, och intet som kan förliknas dermed styrka och former. Dess kraftmachiner äro byggda med samma nätthet och noggrannhet, som om de vore de femtionde i ordningen, i stället tör de första bland sitt slag. Fyra oerhörda cylindrar, hvardera 13 fot.i diameter — dylika om 96-tum äro de största refer:n någonsin sett förut — stå färdiga att uppställas i en rad öfver kölen. Under hvardera är. en liten agn, med tvä små luckor, och inrymmande omkring 3 till 4 bushels (21 till 28 kappar) kol; en ton anthracitkol förslär ät dem alla. Hvart par cylindrar utgör en machin. Deras förenade kraft öfverföres till en enda vef, på hufvudaxeln. Det ämne, som skall meddela rörelsen, är luft, utvidgåd genom hettan från ugnarne. De särskilda ventilerna, 0. 8. V. mäste blifva de samma i alla framoch ätergående cylindermachiner, rörelsemedlet mätte för öfrigt vara hvilket som helst; här likna slidskåpen fullkomligt de . vanliga ängmachiner. Varmluftsmachinen är, med andra ord, en ängmaschin, mera inrättad att hållas rörelse genom spänstig luft med ringa tryckning, L stället för genom spänstig ånga med en större tryck: ning. Härifrån behofvet af så många och så ofantiga cylindrar; ty då tryckningen på hvar qvadrattum af pistonkannan är mindre än ien ängeylinder, mäste ytan eller antalet af qvadrattum ökas i förhällandr ill minskningen i trycket, för att ästadkomma lika rerkan i begge fallen; 4 cylindrar om 13 fots diameer, med ett tryck om 1 skälpund på qvadrattummen näste lemna lika kraft som en cylinder om 78 tums liameter, med ett tryck af 16 skälpund på qvadratummen. De företräden, hvarpä varmluftsmachinen ger anspräk, äro storartade. 1) Besparing af utrymme; — en jfverblick af det hela godkänner detta anspråk. 2) Trygghet emot explosioner och deraf följande olycksnändelser; — detta är äfven onekligt. 3) Den till älliga förmänen af fartygets vädring medelst machineriet, emedan man ärnar hemta det sednares luftoehof ur det förras skräf; — denna förmän synes ikaledes obestridlig. 4) Besparing i utredningskostnad. Machineriet kostar ungefär detsamma som ett för änga af lika kraft, med undantag af ängpannorna, som här ej brukas och följaktligen insparas. 5) Besparing vid skötseln, som fordrar blott en femtelel så stor mansstyrka; -— detta äterstär att visa. 3) Slutligen och hufvudsakligen: besparing i bränsle; len säges stiga, till nio tiondelar eller aldraminst till yra femtedelar, i jemnförelse med vanliga ängma;hiners bränsleåtgång. Detta äterstär att pröfva. Skall det nya machineriet svara mot uppfinnaren: väntan? Kommer det att gä? En kinkig fråga. Reerenten kan icke äfventyra en meningsyttring häröf. er, då han icke granskat sjelfva själen i uppfinninsen, regeneratorn som uppfinnaren kallat den, en instalt, hvilken stär i samma förhällande till varmuftsmachinen, som kondensatorn tilllägtryckningsäng nachinen. Det är utom all fråga att luft utvidgas ;enem värme; det är intet tvifvel att den, utvidganle sig, mäste skjuta undan piston. Ingen tvist kan äga um öfver dessa elementära postulater. Fuktig luft tycks öra utvidga sig ännu mer än torr; men äfven torr jkas öfver 10 procent i rymd, vid en med 90 graler ökad värma. Vanlig atmosferluft intager 50 prosents större rymd, vid upphettning frän fryspunkten ill kokpunkten. Men frägan är här: Kan luft upp1ettas och afkylas hastigt: — kan den bringas att amnrankrympa i ett ögonblick, likt ängan när den usar in i kondensatorn? — och denna fråga förmär eferenten ej besvara. Dessa luftförändringar är det, som kapten Ericssons regenerator har till ändamäl att wstadkomma. Den är ämnad att upphetta luften när won inströmmar i cylindern, och att afkyla henne — vä 30 till 40 grader när, som anses bortgä genom rärmsträlningen, när hon äter strömmar ut. Vidare var den att förrätta dessa omskiften genast; så att ien klenaste luftström, när den träder in i cylindern, kall pösa upp, bli stor och däst och stätlig som en Alderman; men, när den afträder från sin tjenst örrättning, kasta ifrån sig, olikt en Alderman, hela in dryghet, smyga ut lika oansenlig som när den om, och öfverläta sin värma och sin hastiga förkotan ät sin närmaste efterträdare. Ungnarne hafva blott att godtgöra den ringa förlusten af omkring 30 sraders värma 7!, till 12:7, proc. af de 400 eller 500, om den nykomna tjensteanden får i qvarlätenskap efer företrädaren, eller att ersätta blotta rabatten för 1itsträlning och spillning. Sädana anspråk som dessa räcka tvekan. De innebära icke ovilkorligt någon orimlighet; och om regeneratorn uträttar hvad han västäs skola uträtta, dä kommer varmluftsmachinen tvifvelaktigt att äfven uträtta sitt kall — och ängsraftens dagar äro räknade. Nägra få veckor skola slita frågan. Ericsson som edan lemnat stapeln och dess machineri är i de närmaste färdigt,. Sverige för 200 år sedan beskrifvet af engelska diplomater ). IEI. Om handeln. ) . Hvad Englands handel beträffar, vill jag ladd anm 4 Rd AT ff Ad IRA