försök, i sanning, och, om det lyckas, bestämdt at
tillvägabringa en fullkomlig hvälfning i mekaniken
ingenting mindre än förvisandet af ängan säsom drif
kraft. Det är någonting sublimt i detta djerfva fö
retag, i en ensam uppfinnings trots emot flera mans
åldrars oupphörligt fullkomnade verk. Äfventyret väc
ker uppmärksamhet och det lifligaste intresse. De
vanliga ängskeppsmachineriet är alstret af mångårig:
forskningar och längsamma framsteg. Ännu för fö
är sedan skulle ingen machinverkstad dristat åtag:
sig ett sädant jettearbete som det vanliga sjöängma.
chineriet. Gjutgods af 40 tons vigt och ytterst konst
full sammansättning; axlar af smidt jern, tjocka som
stammen på en storverksfura; ängcylindrar, stora nog
till sängkamrar; — hade nägon vägat uppgöra för.
slag till dylikt och framlagt de nödiga ritningarne,
så skulle intet manufakturverk förmätt uppfylla till
verkningsvilkoren. Men nu, sedan hvarje mätt hun.
nit vexa småningom, tum efter tum, hafva sjömachi-
nerna mer och mer närmat sig naturens egna machin.
konstruktioner. Vi bygga jerngrottor, vräka sjöar di
in, tända vulkaner derunder, och gifva dem blygsam
namn af pannor och fyrhäl, likasom frägan vore om
att koka ägg. Ett par af första klassens sjömachi-
ner med sidobalanser, svingande sina ofantliga mas-
sor fram och äter, nalkas sä nära det öfvermensk-
liga, som det tycks tillätet för verk af menniskohän-
der. Den som kan betrakta sådant utan en känsla
af h pnad och betänklighet, gör väl om han nägor
säng erinrar sig sin egen svaga tillvarelse. Icke dess
mindre och oförskräckt för det nyaste ångmachinsvä-
sendets vördnadsbjudande makt och rykte, träder er
ny kämpe inom skrankorna att strida om förstege
och fordra det för egen räkning. Det äricke genom
små och längsamma steg han eftersträfvar öfverväl
let; icke genom många och tröga läroär, genom träl
arbete vid pumpverk, qvarnar, ängfärjor och flodäng-
bätar, icke på de banor der ångan vann sitt välde,
som varmluftsmachinen bryter sig väg. Allteller in
tet — och så bygges fartyget och gär af stapeln: et
fartyg, hvars like vi icke förr skädat i afseende på
skönhet, styrka och dyrbarhet. Detmäter öfver 2000
ons (990 läster); i verlden finnas icke två ängskepp
som äro större, och intet som kan förliknas dermed
styrka och former. Dess kraftmachiner äro byggda
med samma nätthet och noggrannhet, som om de
vore de femtionde i ordningen, i stället tör de första
bland sitt slag. Fyra oerhörda cylindrar, hvardera
13 fot.i diameter — dylika om 96-tum äro de största
refer:n någonsin sett förut — stå färdiga att uppställas
i en rad öfver kölen. Under hvardera är. en liten
agn, med tvä små luckor, och inrymmande omkring
3 till 4 bushels (21 till 28 kappar) kol; en ton an-
thracitkol förslär ät dem alla. Hvart par cylindrar
utgör en machin. Deras förenade kraft öfverföres
till en enda vef, på hufvudaxeln. Det ämne, som
skall meddela rörelsen, är luft, utvidgåd genom het-
tan från ugnarne. De särskilda ventilerna, 0. 8. V.
mäste blifva de samma i alla fram- och ätergående
cylindermachiner, rörelsemedlet mätte för öfrigt vara
hvilket som helst; här likna slidskåpen fullkomligt de
. vanliga ängmachiner. Varmluftsmachinen är, med
andra ord, en ängmaschin, mera inrättad att hållas
rörelse genom spänstig luft med ringa tryckning,
L stället för genom spänstig ånga med en större tryck:
ning. Härifrån behofvet af så många och så ofant-
iga cylindrar; ty då tryckningen på hvar qvadrattum
af pistonkannan är mindre än ien ängeylinder, mäste
ytan eller antalet af qvadrattum ökas i förhällandr
ill minskningen i trycket, för att ästadkomma lika
rerkan i begge fallen; 4 cylindrar om 13 fots diame-
er, med ett tryck om 1 skälpund på qvadrattummen
näste lemna lika kraft som en cylinder om 78 tums
liameter, med ett tryck af 16 skälpund på qvadrat-
ummen.
De företräden, hvarpä varmluftsmachinen ger an-
spräk, äro storartade. 1) Besparing af utrymme; — en
jfverblick af det hela godkänner detta anspråk. 2)
Trygghet emot explosioner och deraf följande olycks-
nändelser; — detta är äfven onekligt. 3) Den till
älliga förmänen af fartygets vädring medelst machi-
neriet, emedan man ärnar hemta det sednares luft-
oehof ur det förras skräf; — denna förmän synes
ikaledes obestridlig. 4) Besparing i utredningskost-
nad. Machineriet kostar ungefär detsamma som ett
för änga af lika kraft, med undantag af ängpannor-
na, som här ej brukas och följaktligen insparas. 5)
Besparing vid skötseln, som fordrar blott en femte-
lel så stor mansstyrka; -— detta äterstär att visa.
3) Slutligen och hufvudsakligen: besparing i bränsle;
len säges stiga, till nio tiondelar eller aldraminst till
yra femtedelar, i jemnförelse med vanliga ängma-
;hiners bränsleåtgång. Detta äterstär att pröfva.
Skall det nya machineriet svara mot uppfinnaren:
väntan? Kommer det att gä? En kinkig fråga. Re-
erenten kan icke äfventyra en meningsyttring häröf.
er, då han icke granskat sjelfva själen i uppfinnin-
sen, regeneratorn som uppfinnaren kallat den, en
instalt, hvilken stär i samma förhällande till varm-
uftsmachinen, som kondensatorn tilllägtryckningsäng
nachinen. Det är utom all fråga att luft utvidgas
;enem värme; det är intet tvifvel att den, utvidgan-
le sig, mäste skjuta undan piston. Ingen tvist kan äga
um öfver dessa elementära postulater. Fuktig luft tycks
öra utvidga sig ännu mer än torr; men äfven torr
jkas öfver 10 procent i rymd, vid en med 90 gra-
ler ökad värma. Vanlig atmosferluft intager 50 pro-
sents större rymd, vid upphettning frän fryspunkten
ill kokpunkten. Men frägan är här: Kan luft upp-
1ettas och afkylas hastigt: — kan den bringas att
amnrankrympa i ett ögonblick, likt ängan när den
usar in i kondensatorn? — och denna fråga förmär
eferenten ej besvara. Dessa luftförändringar är det,
som kapten Ericssons regenerator har till ändamäl att
wstadkomma. - Den är ämnad att upphetta luften när
won inströmmar i cylindern, och att afkyla henne —
vä 30 till 40 grader när, som anses bortgä genom
rärmsträlningen, när hon äter strömmar ut. Vidare
var den att förrätta dessa omskiften genast; så att
ien klenaste luftström, när den träder in i cylindern,
kall pösa upp, bli stor och däst och stätlig som en
Alderman; men, när den afträder från sin tjenst
örrättning, kasta ifrån sig, olikt en Alderman, hela
in dryghet, smyga ut lika oansenlig som när den
om, och öfverläta sin värma och sin hastiga förkot-
an ät sin närmaste efterträdare. Ungnarne hafva
blott att godtgöra den ringa förlusten af omkring 30
sraders värma 7!, till 12:7, proc. af de 400 eller 500,
om den nykomna tjensteanden får i qvarlätenskap ef-
er företrädaren, eller att ersätta blotta rabatten för
1itsträlning och spillning. Sädana anspråk som dessa
räcka tvekan. De innebära icke ovilkorligt någon
orimlighet; och om regeneratorn uträttar hvad han
västäs skola uträtta, dä kommer varmluftsmachinen
tvifvelaktigt att äfven uträtta sitt kall — och äng-
sraftens dagar äro räknade.
Nägra få veckor skola slita frågan. Ericsson som
edan lemnat stapeln och dess machineri är i de
närmaste färdigt,.
Sverige för 200 år sedan
beskrifvet af engelska diplomater ).
IEI.
Om handeln. ) .
Hvad Englands handel beträffar, vill jag
ladd anm 4 Rd AT ff Ad IRA