Mötet för Allmän Helsovård,
hållet i Brissel den 20—23 September 1852.
(Redogörelse efter LIodependance Belge.)
(Slut frän gärdagsbl.)
10:de Frågan. Hvilka reglor böra följas vid be-
grafningar samt för kyrkogärdars friskhällning? Hvil-
ken är nyttan åf bärhus och huru böra de vara in
rättade?
Mötet är af den åsigt att lagstiftningen rörande
dessa ämnen bör stödja sig på följande grunder:
1:o. Begrafningar. .ay Utom i genom polisregle-
mente föreskrifna fall bör ingen begrafning ske förr
är minst 36 timmar efter döden i vanliga och minst
48 timmar i hastiga dödsfall. Rättighet att begrafva
gifves icke utan på läkares betyg, sådana lag före-
skrifver dem. ;
b) Ett reglemeate bör likäledes föreskritva de for-
maliteter, som, för allmänna helsovärdens skull, böra
följas vid liks uppgräfniog, hvilken bör ske endast i
läkares närvaro
2:0. Kyrkogårdar. a) Begrafningar böra förbju-
das ske isom städer, köpiogar, och tätt bebygda kom-
muner.
b) Kyrkogärdarne böra vara minst 600 alnar från
dylika ställen, samt minst 200 alnar från hvarje of-
fentligt boningshus eller byggnad, såsom skola, kyr-
ka, asyl, ete. M
e) Det bör-vara förbjudet att gräfva eller bygga
brunnar på ett afständ från kyrkogårdar af minst
200 alnar.
d) Kyrkogärdar böra ligga i den riktning frän kom-
munens bebodda delar hvarät vinden mest bläser,
med undvikande af kärrmark.
e) Kyrkogården bör vara sä stor med fästadt afse-
ende äfven på populationens tillökning, att man en-
dast hvart 10:de är behöfver äter öppna grafvarna.
f) Ingen tillätelse bör gifvas att utvidga kEyrko-
gärdsr om de icke fylla de hygieniska fordrin-
garne.
g) De kommunalstyrelser som icke vilja flytta sina
kyrkogärdar, dä dessa af vederbörlig auktoritet för-
klaras ohelsosamma, böra detsamma tillförbindas ge-
nom regeringsbeslut: och tredskas de än ytterligare,
bör flyttning ske på kommunens bekostnad. :
b) Hvarje lik bör begrafvas i särskild graf på om-
kring 3, alns afständ ä alla bäll från närmaste graf,
samt med ett djup af minst 2, aln, i sandig jord
minst 3 alnar.
i) Tillätna familjgrafvar skola hvälfvas och betäc-
kas med minst 1!V, aln jord, samt hafva sin ingäng
minst 23,; aln under jorden. -
k) Styrelsen öfver kyrkogården skall efter gifvet
formulär hölla register öfver namn, dato och ställe.
J) Kyrkogården bör omgifvas af en mur af minst
2, alns höjd; det inre vara planteradt med träd,
eler ännu hellre med buskar, under noggrannt iaktta
gande af det försigtighetsmätt, att luftens fria törelse
cke hindras. E
3:0 Bårhus. Mötet, öfvertygadt om de stora olä-
genheterna af likens qvarhällande i bostäderna, er-
känner nyttan och förordar skyndsamt inrättande af
bärhus.
Elfte Frågan: Hvilka grunder och reglorböra föl-,
jas vid barns näring, sä att deras kroppar stärkas
och de dem ofta angripande fel och sjukdomar 7 före:
kommas? n 5
En förtidig eller dålig näring framkallar hos barn
vissa slag af sjukdomsfenomenrer. De bidraga till
framkallande afsengelska sjukan, skrofler, lungsot, 0.
3. V., Synnerligast om dertill komrner brist på solljus
och frisk luft, vistande på läga och fuktiga ställen,
samt ärftliga anlag. . JL
Med förtidig näring förstås en alltför stark mat för
individets älder och styrkan i dess matsmältnings:
organer; sådan ört. ex. att under tidigaste åldern
gifva barnet mat som passar för den fullvuxna, i stäl-
let för ammjölk.
Med dålig näring förstär man sådan föda som icke
lemnar tjenliga näringsämnen, vare sig den är otill-
väcklig eller skämd, och som följaktligen icke gifver
1t kroppen styrka och lifligbet rog: att motstå de
jakdoms-orsaker hvaraf den omgifves.
Mot dessa orssker svara nödvändigtris skyddsmedel,
hkemtede nästan uteslutande frän dietens ordnande.
Barnens näring bör säledes aldrig anticipera på
matsmältningens styrka, om man vill undvika rachi-
tis, skrofisr o. 8. v. För spädaste äldern och tiden till
första tandsprickningen använder man derföre ammjölk,
frisk kamiö!k och sedrnare vevetshiliskt animslieka äm.