a TD 0 PSD YMA SMI AFRD7 MERNT ST
dor c.
För att fylla dessa behof inom ett större eller min
dre omräde äro vanligen pumpar och cisterner otill-
räckliga, äfven om de ej hade andra olägenheter. Att
afbjelpa denna otillräcklighet och dessa olågenheter, är
bäst att föranstalta om ett allmänt utdelningssystem,
oberoende af den tillgäng den hvarjeinnevänare kan
förskaffa sig.
Ett sädant allmänt vattenledningssystem bör kunna
i medeltal om dagen lemna en stad af 10,000 hus
med omkring 80 å 90,000 innevänare
1:0 till bruk inomhus: 115 kannor för
hvarje hus eller omkring 14 kannor
för personen, säledes 10,600 hus - 1,150,000 k:r.
2:0 till gators sköljning och fuktning,
för eldsvådor ce. . e. . . . 575,000
3:0 till diverse handteringar. . . . 164,000
4:o allmänna bad . . . . . - -38,400
Summa 1,927,400 k:r.
eller omkring två millioner kannor vatten dagligen.
Vattnet bör kunna lemnas oberoende af torka eller
regn, och fördelningen ske regelbundet, ständigt och
utan afbrott. Det bör vara oätkomligt för alla oren-
ligheter, som bero på infiltration i marken af disk-
vatten, vext- och djurämnen, orenligheter från afträ-
den och gasbus, samt andra organiska ämnen. Man
bör undvika cisterner, reservoirer och i allmänhet alla
förvaringsställen der vattnet kan stagnera och mer el-
ler mindre fort förruttoa. Det bör så vidt möjligt
genast sändas in i fördelningsrören. Pumpar, fontä-
ner och kranar, anbragta på gator och vägar, äro nyt-
tiga för allmänt bruk, men förslå icke tör dagliga
bruket inom hus. Det härtill bestämda vattnet bör
bringas upp i husens öfversta väning och derifrån
särskildt till hvarje hushäll.
Det ställe hvarifrån vattnet tages till ledningen bör
uppmärksammas; man bör gifva det naturliga till-
loppet företrädet framför all slags uppfordring med
machineri. För att vara rent och mjukt bör vattnet
samlas sä nära som möjligt in till källorna eller der
regnet faller. För detta ändamäl kan man välja san-
dig jordmån af tillräckligt omfång, att der samla det
f jorden uppsupna och derigenom naturligen filtre-
rade vattnet medelst stentrummor och reservoirer.
Man antager att en yta af omkring 6 tunnland kan
gifva minst 650—690 millioner kannor vatten ärligen
efter 9—12 tums nederbörd, hvilket blir ungefärligen
tillräckligt för en stad pä 10,000 hus.
Vattnet bör föras i täckta kanaler af sten eller te-
gel, den ginaste vägen, med tillräcklig lutning, öfver
dalar på broar, genom höjder i tunnelar. De reser-
voirer der det före fördelningen tömmes, böra vara
täckta. Ledrörens och aquedukternas diametrar samt
reservoirernas storlek böra vara noga beräknade. Ip-
nehäller vattnet uppslammade ämnen så böra de, in-
nan fördelning sker, filtreras.
Fördelningsrören böra företrädesvis vara af jern,
eller af starkt lergods eller af sandsten, omsorgsfullt
fernissade eller polerade inuti; man bör noggrant vaka
deröfver att de sluta lufttått och utan ojemnheter; de
böra vara beständigt fyllda sä att ingen oxidation el-
ler afsättning kan ske och derigenora deras varaktig-
Thet förminskas. -
), Kranar af koppar böra så mycket som möjligt ut-
bytas rcot sådana af tenn. Men då äfven dessa lätt
Jangripas, kan-man använda tappar af läder eller gutta j:
percha. ;
Man bör vidtaga försigtighetsmätt, så att tillbrin- :
gare, reservoirer och ledningsrör icke utsättas för att i;
TyYSa.
Skulle icke ett system med ständigt tillopp kunna
ästadkommas, så tvingas man att använda en inter-!
mitterande förcelning. De reservoirer som i sädant
fall äro bestämda att mottaga vattnet böra vara gjor-),
da af tegel eller af sten, af smidd jernplåt eller rent ,
bly. Zinkhaltigt bly eller zink får ej brukas.
Vattenfördelningen bör stå i samband med ett led-)
:
L
Moe nm Hoa MM PP Ert HH
-—-— TV
ningssystem, hvarigenom det använda vattnet kan sf-
tömmas på de offentliga kloakerna, på så hastig och
kort väg som möjligt. Der kloakerna ligga högre än
vattenledningsrören, bör det orena vattnet uppfordras 1
med pumpverk. I
Gatornas sköljning kan ske genom vatten som upp-
drifves medelst starkt tryck, och således verkar Jlik-
som en regnskur, nedsköljande i kloakerna alla oren- I
ligheter. För att vara verksam förutsätter denna me- I 1
tod jemn och slät gatläggning. : J
gam springvatten bör kunna användas vid elds- G
vädor. :
Iakttagande af dessa reglor för vattnets utdelning !
och kloaksystemet erfordrar att allt är anförtrodt ät!
en och samma auktoritet, samt att följaktligen detle
första icke kan anförtros ät den enskilda spekula-
tionen.
Fjerde frågan: Hvilka reglor böra följas vid den
allmänna helsovärdens organisation? ,
Denna organisation kan icke vara densamma i alla
länder, ty den bör stå i samband med den allmänna
styrelsen. Den bör vara hierarkisk, så att den frän
centern utgär kring hela landet, hvilket bör vara in-
deladt efter vissa provinser, kretsar, eller öylikt.
Jemte detta böra finnas lokala styrelser, mer och min-
dre förenade med bufvudstyrelsen. Hurudan orga
Bisatiopen i öfrigt bör vara, sä bör den omfatta hela
landet, och så sammansatt att den är i ständ löse!s
alla frågor rörande allmän och enskild helsovård. f
Den bör vara medicinsk och hygienisk på en gäng. 8
För Belgien är eu föreslagen att ordnas sälunda: ;
S
n
mm AA mm mo At mm AA
Ett högre räd (cofseil supgrieur), med säte i Bräs-
sel, bör upplysa regeringen om alla mätt och steg
rörande medicinens utöfning och allmän helsovård.
Ett medicalräd (conseil mådical) skall i hvarje
provins hafva sig uppdraget att under guvernören!h
hafva uppsigt öfver låkekonstens utöfning och den all-1;
männa helsovärden. a
Helsovärds-råd (conseils sanitaires) hafva för vissa Pp
kantoner en del af den provinsens medikal-råd tillhö-
ravde makt. ss
Kongl. beslut bestämma dessa olika råds organisa- 2
tion och makt; dess ledamöter utnömnas af konungen.
Läkare, lagkloka, administratörer, kemister, in-?
geniörer eller architekter etc. skola bilda högre rädet.D
Läkare, apotekare, veterinärer böra ingå i provin-V
sernes medikalräd; specialister böra med dem förenas
i och för serskilda fall. På samma sätt böra de kan-n
tonala Belsovärdsräden vara sammansatta... De böra (0)
alla stå i samband med hvarandra och brefvexling ge- lj,
noa provinsens guvernör.
Der komunalstyrelser så pröfva skäligt böra lokala
helscvärdsstyrelser inrättas vid sidan af dessa admi- sl
nistrativa embetsverk.
Dä hvarken den sektion, som behandlade denna
fråga, ej heller mötet i sin helhet var uteslutande g
Belgiskt, så förklarades blott i allmänhet att de of-?
van antydda grundsatser gillades, med undantag afj
dem, som i de olika rädens händer lade uppsigten iD
Cfver läksrekonstens utöfning, hvilket allmänt ogil-B
lades.
Femte frågan: Hvilka åtgärder böra vidtagas för!d
att hindra prostitutionens framsteg samt förminska k
obehsgen och vädorna deraf? ;
Dessa ätgärder komma under tvenne kategorier,
alitetter som de tillhöra lagstifiningen eller admini-St
strativa myndigheter. De iörra bestämmas genom la- 1
5 r, de sednare genom reglementen. 1
1:o Bland ätgärder af första slaget kan man räkna:
a) Förbud mot bordeller, så framt de ej af kom-
nunala myndigheter tolereras.
b) Förbud mot de prostituerades kringvandrieg. or
ec) Svåra straffbestämmelser mot personer förvunnaVC
kt säsom handtverk inleda till prostitution, samt mot) sl
öräldrar eller mälsmän som tillätit barn eller skydds-
ing att prostituera sig. hi
d) Särskildt beskydd för barn till personer som lä-
tt förenämnda brott kömma sig till last.
e) Förbud mot ännorcer om hemliga botemedel och i Of
. k. radikalt botande, na
2:o Bland ätgärder af andra slaget kunna hämnas. ter