han nu arbetar lika mycket att ställa sig ji hos den nye gunstlngen, som han förut för summade honom. Ehuru sdet fförmodas at hän aldrig för ett så mäktigt insteg hos denhe som han haft hös rikskanslern, har han likyvä bragt sina angelägenheter -så mycket framåt genomiatt redan hafva invecklat svenskarne nti kriget, att hädanefter. desse skola hafve mera skäl att ställa sig väl med honom: fö att få penningar, än han med. dem för att ife bistånd. Som det är stor brist på denna krigets nerv, och som ambassadören fördenskul anser sig dyrbar, har Göran Gyllenstjerna. ibroderstill Johan, för attigöra: honom en li ten: förtret, föreslagit att uti. koppargrufvorne sysselsätta 1000 man, mera äns derstädes: nå. gonsin förut påsen. gåpgrhafva arbetat. Denne utväg, som,städse. blifvit sparad. till, den fic då staten skulle komma uti det största behof. skall (såsom man tror), om den lyckas efte önskan, skaffa tillräckligt koppar för att be. täcka alla ikrigsomkostnader. i . Rikskanslerns, länga. frånvaro från hofvet, hans skiljande från poststyrelsen, deras befordran hvilka anses vara hans fiender, jenite några andra dunkla bevis på onåd, äfvensom den omständigheten att han nyligendlåtit trycka och inbinda uti en volym i fickformat Setiecas afhandlingar de Providentia, de Tranquillitåte animis de. Constantia: .Sapientia, tillsammans med Boötbii de Consolatione Philosoplise (om hvilket allt jäg Kan försäkra eder att det redan.finnes. god, tillgång. på: utläggningar), har komrhit-folket:attfrukta: att manchait för äfsigt attsaflägsna bhononr; amen då harr nu närmar sig hitipå ett afstånd afifyra mil från staden, och väntäs att med det snaraste här inträfta,i skola dylika föreställningar försvinna, och de som önska hans bästa få nytt lif och mod. : Fans ke Vi hafva haft en så skarp köld. härstädes, att ickerblott: hästarne frusitat sigssina.tungor ur månnarne, menniskof näsorna från derag. arsigten, och jag stackare naglarne frön mina fingrar; utanens: skara. vargar, hvilka vetterligenaldrigrförutskötmitferaramik nära staden, kommo förliden veckåtillsjelfva stadsporten, hvarest de dödade åtminstone tjugo kreatur, och förorsakade oss så stor förskräckelse, att rådsherrar och andra personer gingo utsbeväpnade! emot: dem, som om -de hade varit danskar, men lyckades dock döda blött tre afsdem. ov ; reg d l ; Häromdagen; spisadewjag middag imed en kapten vidykongligargardet, som bland.annat berättade. mig, au han kort innan han lemnade armeen, jemte.-några andra officerare, hade ett samtal med hans mojestät,. och. då talet, föll spårstarka skarlärg yttrade hansmajestät, att han trodde det ingen somsvar begifven påolagliga förbifdelser med qvinnor kunde vågonsin vara verkligt modig i farans stund, icke blott derföre att sådana förbindelser. förslappa själen, utan isynnerhet:derföre:-att deras onda samveten skulle förebrå dem huruobetedde de vore att dö; just vid den tid då de skulle utan återhåll Våga sina lif. ; Då konuns gen yttrade detta, tycktes han.vända.. sitt..tal justråt: denne kapten, som anses icke: vara ågon fiende: till könet; och denne, som-tog det såsom hafvände blifvit sagdt åt honom, svarade, enligt de Lutherska grundsatserna, att omsockså en man fallit uti.en sådan synd, skille; likväl hans-ellmänna I syndabekännelse för presten, ochhans derpå följande undfående if. den heliga Nättvärden från prestens: hönder,, aflösa honom denfrån, samt sålunda sätta honom, i stånd att .möta, faran Jlika väl. som någon annan. Härtill svarade konungen blott, ätt presten i sådant fall visserligen: var: den bäste läkaren, men att det vore mera betryggande att icke behöfva någon. Sådana uttryck af en ung furstesxtäro högst märkliga; öch af detta så väl somaf hans gudfruktiga vandel vill. man sluta, att dygdiga och religiösa bandlingar skola äga lika mycken makt att vinna hans ynnest, sordideras motsats skall verka tillförlust af densamma: T Eitvannat drag af samma beskaffenhet är cke mindre märkligt, nerbls att konungen omkring kl. 3 på eftermiddsgen före dem sednåste. slagtningen, då han hade fast beslutat att mor, sonen derpå söka upp fienden, genast lät ef erskicka sin hofpredikant, och då denne in: ann sig, frågade honom om han kunde jfå, unmanäma den: heliga Nattvarden före nästa morgon. Då presten härtill svarade ja, tilläggande ätt konungen härtill endast behöfde för sen sKortstuhd s innesluta sig -:allena uti sittzkabmett; försatt bättre kunna sberedassig härtill; utfärdade hans-majestätsskyndsamt: de nödiga orderna;till årmåenj:och:sedan han en stund dragit sig tillbaka, emottog han icke blott sjelf sakramentet med stor andakt, utan efterskickade äfven flera af sina högre officer rare, hvilka han visste icke vara särdeles vänskapligt sinnade mot hvarandra, och rådde dem att göra sammaledes, samt bad dem ått törlåta hvarandra, sägande, att han. sjelf af hjertat hade förlåtit sina fiender, hvilka likväl han trodde vara vida större än någon af deras. psi Ar Och i sanning har hang majestäts stofa an. läktighet före striden, och hans Kloka förhållande utider densarima, i förening med hans oförlikneliga tapperhet, så förtjust alla slags menniskor, att dersoms förut icke ådagalade någon synnerlig omsorg omshans personliga säkerhet, blygas nu att icke vårda sig om def säkerhet som varit grunden till deras egen; och jag är öfvertygad om, att denna dags lyckliga verk har förvälltid -befästat honom pö vii tron, trots allt hvad man eljest kunnat hafvasatt befara från Chans egna undersåtare. Dock (såsom jag redan förut har yttrat), skulle det behaga himlen att taga konungen ifrån dem genom en plötslig död; ser det verkliger ut som styrelsen skulle nedsjunka till ett aristokratvälde, i förutsättning.shvaraf jag har hört flera officerare, som äro svenska underz sätare, men på intet sätt förbundve med påson af de höge herrarne, och följaktligen helt öck: hället beroende af kocungens ynnest, säga att de, om han olyckligtvis doge under dettg krig, skulle genast lemna sin tjenst samt öf