yJäg befriar er också från allt Mågs försvar!
Men, säg mig, det är förmodligen hennes van-
sinne, som Jätit henne ställa biljetterna till frö-
ken Schaumbach i stället för till fröken Le-
ivenhaupt?a — ;
pFröken Schaumbach? utropade konungen
och stampade vredgad med foten. Ni skulle
hafva lemnat mina biljetter till fröken Schaum-
bach?: Fr pyebensl red
)Till hvem annars, ers majestät? Det var
ju för henne ni förklarat-er.s
;Jag förklarat mig?, upprepade konungen.
Ha! jag påminner mig nw verkligen, det-var
för henne somsbi, i... Men, föga fattas att
jag hållerew sjelf för balen; min öherrelw
rEmedlertid, återtog grefvinnan leende mot
Heinze, har ni ganska naivt blottat sannin:
gen! Och jag vädjar till er egen urskiljning
om icke denna unga flicka, som efter: att vid
brefsändningen blifvit upptäckt och tillstått
allt, sedermera, efter mina föreskrifter, spelat.
sin roll så väl att hon bedragit er, ådagalagt
mycket mera skarpsinnighet än ni, som låtit
er bedragas. Emedlertid har det roat mig.en
stund att sätta er fintlighet på prof; och jag
måste bekänna att det nederlag, en taktik och
ei harditss hk edrarkunaavbringa sin fmany
innebär en stor triumf åt sanningens itireBe-
grande makt. : : i ;
Bedrägare och usling!s sade konungen. ;Bor
ifrån mina ögon; och må ni aldrigoförsöke
att sättar er fotsmera7bvarkermpisSverigeseller
Hessens jord! : Pen
Ers majestät!, stemmade Heinze dar:
rande. ES ä ENN
så Ni har hört min domb
xO, ers majestät, yjd er kärlek till det
land; som-himiensskänkt lyckan att se er för
das, och der-slumpen. ställt. äfven. min vagga;
vid edra landsfaderliga tänkesätt förrden. när
tion; som med sbeundram sett-edra. höga.dyg-