kommunikationsvägar med de angränsande sta-
terna. Också är det mycket ovanligt att nå-
gon utlänning mtränger i dessa båda länder.
De som genomrest dem prisa emellertid myc-
ket den politiska. ställningen i. -Modena. och
påstå att man der pjuter en frihet, hvilken
synes dem så mycket angenämare som man
ej är vän vid den i Italien. !
De påfliga staterna stå för närvarande under
beskydd at en fransk armeåkår, uppgående i
det närmaste till tjugu tusen man, men den
slags lagbundna ordning, som för tre är sedan
återupprättades af franska trupper, har förblif-
vitstill-den grad påfvisk-att den ej kan upp-
rätthällas -utan närvaron af en utländsk armå,
och om franska styrelsen i dag droge sin
armå tillbaka, kunde man vara säker att Rom
i morgon finge skåda en revolution. - Man kan
säledes begripa, huru de prelatensiskz myn-
digheternå och hela jesuitstaten begagna sig
af de utländska vapnens beskydd för att åter.
vinna sitt gamla inflytdåde. Det finns verk-
ligen ett skäl för Frankrike att upprätthålla
detta protektorat, det nemligen, att om Frank-
tike droge sina. trupper tillbaka, skulle det
påfliga hofvet om hjelp och skyddanropa Öster-
rike, hvilket visst icke skulle befinnas obe-
näget tll bönbörelse, och som på sådant sän
skulle komma att besätta hela två tredjedelar
af Talien. i
Konungariket Båda Sicilierna är utan all fråga
Jet mest tillintetgjorda, det mest förslafvade
af alla italienska länder. Det tilldrar sig der
saker, som äro omöjliga att beskrifva och som
men icke kan tro, äfven sedan mån sett dem.
Under 1848 hadeneapolitanerna ett ögonblicks
hopp. Deras konung hade gifvit dem en kon-
stitution, men den har sedermera blifvit dem
fråntagen, eller rättare sagdt, den blef aldrig
satt i utöfning. Kamrarne upplöstes innan de
väl hunnit komma tillsammans, konungen har
återtagit sin suveränitet, i högsta mått oin-
skränkt och despotisk, och han upprätthäller
den nu med tillhjelp af-en arme om hundra-
insen man, och tjugutusen schweizare, hvil-
kas antal ständigt förökas.
Af alla Iteliens stater är Piemont den ends
der man kan andas någorlunda fritt. Detta
iand her en ung, kraftig och rättsinnig konung.
och ett folk, som väl ännu kort tid varit in-
vigdti det fria styrelsesättets välgerningar, men
som vet att värdera dem och är stolt deröf-
ver. Italiens framtid tillhör alltså i främsta
rummet Piemont; men ännu har det svåra
strider att bestå. De två stora kräftsåren i
Piemontäro dess diplomati, som är gammal,
kraftlös och reaktionär, och dess presterskap,
talrikt och fanatiskt, som känner sig under-
stödt å ena sidan af romerska hofvet, å den
andra af de reaktionära idderna, som 1848
års händelser icke ännu fullkörligt hunnit att
utrota. Piemonts regering kämpar tappert mot
dessa båda faror och man bör hoppas att den
skall: besegra: dems2: :
RER
— Kongl. generaltullstyrelsen har, enl. 5.
T.; under frliden gårdag utnämnt och för-
ordnat till bokbåltare vid härvarande sjötulls-
kammare kammarskrifvåren derstädes Carl
Georg.Schlytern, saret till. tullfskal i norra
nedre tulldistriktet tullfiskalen i norra öfre di-
striktet Carl Sigurd Backman, med skyldighet
att bestrida sin hittills. innehafda tullfiskals-
tjenst till Juni månad nästa är, hvarjemte sty
relsen förordnat t. f. länsnotatien grefve Car
Johan Hård att under hämnde tid förrätta tull-
fiskalstjensten i norra nedre distriktet.
NNE mg NE kr
— Med afseende å den tillökning i göromöl, som
i följd af de inom Westmsnlands län är 1850 för
rättade jordransakningar uppstätt vid nämnde läns
landskontor ag frn ven om am inpevarande
Sn p RARP ETT HV 18åHmönna besparingar, til)
K. M:ts bef: stma
FR ajbptelad Sfver Wosiman minds je
— KE. M. bar, uppå gjord kring, ti ;
tuadlöjtnanten vid ottan, friherre Or 0. von. Otter
som med tillstönd tjenstgör på-k, Storbritsnoiska tr.
logsfiottan samt redan erhållit ett års resestipendium
af de för stdant ändamål afsatta medel, ytterligare
ett ärs resestipendium med 75 sterling. :
— K. M,. bar, uppå gj ökni
ieende ä förekocmmande ömmande. oms lärdigkeiep.
likhet smed föregående är tilldelat löjtnanten på flot-
fans extra och expektansstat Christian Wollin, som.
enligt hvad vitsordadt blifvit, vid nu uppnädd 81 är.
ålder är i följd at lambet äfvensom armbrott, Oför.
mögen att sig sjelf försörja, samt befinner sig med
hustru och fyra oförsörjda barn i beböfvande belägen-
het, en gratifikation, af-50-rdr. blo att uvtgä af ansla.
Bet en 5:te hutvudtiteln till extra utgifter.
— Underlöjtnanvten vid in S
derscbiöld bar, enligt S- ., erhalir börs löne:
dighet, för ått ingäi nägon af de YnedlSverige ivän:
en pligt förbällande varande fremmande makters krigs--
— Uppäå derom gjord och i
stöd af föreskriften 3 4 Saf . do den dd
April 1846, till K. M:ts nädiga pröfning öfverlemnad
ipsökning, kar K. M:t, enl. S. T., under den 6 jn-
pevärande månad, fönnit godt tillåta egarne af. Pe
erstorss stängjernsbruk i Örebro län, att-vid nämnde
oruk inrätta 2 spik- och 1 knipphammare,- med rät.
ighet -att--vägföra den mavufakturtillverkzing, söm
lerstädes kan värda ästadkommen. d g
Efter Posttidningen meddelas:
ecan rikets ständer vid sista ri i
år bko om öEret för inrättande ot vn nl 2000 ;
Jemtland eller, om tjenlig lägenhet dertill ej i denns
rovins skulle blifva. tillgänglig, i nägot annat af de
oråliga länen, har Kongl. Maj:t förklarat, att ifrå
aställda lägre landtbruksskola må, -med tillgodonju-
ande från den tid, .då skolan kommer att öppnas In
ämnde ärliga anslag, få inrättas på Nydahla krono-
emman i Westerbottens län, under vilkor att skolat D
pdamålsenligt underbälles,. samt att tolf frilärlipga 3
erstädes ätnjuta undervisning så väl utide ik. re ble :
entet för de lägre landtbiuksskölorna ef d. 14 Jar
ari 1851 i allmänket föreskrifpa lärosmnen, sor
ven serskildt i frambringandet af jordalster, som kli-
at och jordmån i de nordliga trakterna. medgifva,
mt att innan skolan öppnas, innebafvarre af nämnde