för att lugna ordningens vänner, och med re-
visioner af författningen, för samma ändamål,
Vi veta ej huru ofta den t. ex. preussiska
blifvit reviderad och ytterligare kan komma att
ändvändas. Det konstitutionella skuggspel som
här uppföres kan ej gerna medföra annan nyt-
ta, än att erbjuda den aartiga pressen der och
annorstädes tillfälle till en och annan officiös
opposition. Sådana små litterära torneringar
äro aldrig farliga för ordningen, och äro en
liten behändig förströelse i våra enformiga
tider. j
Den enda egentliga lifskraft som Österrike
i närvarande ögonblick tycks utveckla, är ne-
gationens styrelse. Den söker genom tvångets
makt sammanhålla, sitt vidunderliga rike, deri-
genom att den sätter den ena nationaliteten
i vägen för den andras tillväxt. Den gamla
kejsaremakten har ej glömt den ceesariska re-
geln: divide et impera. Men om den delar
folkens sympatier och uppblåser deras ömse-
sidiga hat, så sörjer den dock så mycket bät-
tre för våldets enhet genom byråkratiska
band, och genom aflägsnandet från hela stats-
kroppen af alla andligt eldfängda ämnen.l
Frans Josefs regering har under detta år ut-
märkt sig genom några militärläger och en
censur öfver införda böcker, den grundliga-
ste som något land har att uppvisa, knappt
Ryssland undantaget. Att för öfrigt de östra
staterna liksom de vestra fått en och annan
ny jernväg, en och annan nedsättning i post-
porto o. s. v. ligger i sjelfva tidsnödvändig-
heten, och kan knappast räknas de absoluti-
stiska regeringarna till någon stor förtjenst.
Sjelfva ryska czaren går i detta fall i spetsen
för sina vestra grannar, och snart nog öfver-
spinnas dessa stater med ett jernvägs och ettl
telegraftrådsnät, som anlagdt för militäriska
ändamål dock så småningom skall komma att
tjena folkets iniressen.
Hvad den beprisade starka regeringen i
Frankrike sedan den 2 December uträttat tilll
nationens utveckling, vilja vi här ej under-
söka. Louis Napoleon och hans hungriga
korsikaner hafva åtminstone utvecklat stor verk-
samhet i befrämjandet af enskilda, oeh först
och främst sina egna, intressen. Koncessioner
af jernvägar och monopolier, företagande af
allmänna arbeten, ingen brist på dekreter! —
Men allt afser att återställa ett feodalväsende
på industriell grund, som måste motarbeta
eller åtminstone vill motarbeta den fria och
allmänna utvecklingen. Hittills har han indi-
rekt tjenat demokratiens id, genom att för
utvidgandet af sin egen makt använda den
allmänna rösträtten; det säges emellertid att
sedan han väl låtit votera fram det ärftligal
kejsardömet komma alla slags val och vote-
ringar att såsom obehöfliga i Frankrike för
evärdliga tider afskaffas,
Hvad lycka som är att vänta af det nu rå-
dande reaktionära systemet, visar sig måhända l
ingenstädes bättre än i: Kyrkostaten. Vi be-l
döma ej Mazzini oeh hans kolleger, men alia
tecken synas utvisa, att Rom icke på sednare
tid haft en bättre förvaltning, en större ord-
ning, en bättre polisstyrelse än under republi-
ken, så mycket man än förtalat den. Sedan
nordningen, i påfvens person kom tillbaka,
har staden ej kunnat umbära utländska ar-
måer till det yttre lugnets upprätthållande, och
de sista tidningarne berätta, att de plundringar,
som seden den sista restaurationen höra till
ordningen för dagen, numera äfven sträcka sig
till generalspersoner i den franska ockupations-
armeen och bedrifvas ända invid de franska
posterna. Kyrkostaten är det minst odlade,
minstciviliserade och minst företagsamma af alla
europeiska länder; folket är tyngre beskattadt
än i något annat land i Europa, och det oak-
tadt uppgår statsbristen till 10 millioner scudi.
Man kan utan öfverdrift påstå att Kyrkostaten
är den fattigaste, råaste, uslaste och mest de-
Fars ae högsta namn för de lumpnaste
Statsbrist synes också nästan öfver allt vara
det mest framstående resultatet af det konser-
vativa systemets herravälde på Europas kon-
tinent, och här finnes till och med för de en-
faldigare ett ganska slående bevis på nämnde
systems förderflighet och dessutom en ganska
säkert inträffande -anledning till detsammas
omstörtning; ty till en tid kunna väl stats-
bristerna fyllas genom nya lån och nya skat-
ter, men dessa bördor skola slutligen blifva
odrägliga, samt tvinga folken till nya uppres-
ningar emot dessa bördor och dem som på-
agt dem.
— tt
— Den tillförordnade regeringen har i dag
aft sa Manträde.
— H. nt Enkedrottningen bivistade, enligt
, T., sönda.gen den 3 dennes uti Rosersbergs
lottskapell den gudstjenst, vid hvilken tack-
ägelsen i anledning af H. K. H. Prins Gu-
tafs död upplästes. b
— Ångfartyget Nidaros har i dag kl. 121,
asserat Dalarön och kommer att i morgon
nellan kl. 11 och 12 landa vid Skeppshol- lj;
nen, hvarifrån det furstliga liket kl. 12 föresf;
ill Riddarbolmskyrkan, der platser äro anvi-
ade för åtskilliga stater och kårer. Likvag-
en kommer att köras af stallmästaren hos H.
4. Konungen, ryttmästaren vid lifgardet tilllde
läst, hr Dorchimont. Vägen för liktåget ta-lje
es öfver Arsenalsgatan, Gustaf Adolfs torg!in
ch Myntgatan. m
nö
— K. M:t har, enligt P. T., den 28 sistl. Sept.,!de
å framställning af H.K. H. Kronprinsen i egenskap je
f generalfälttygmästare, bifallit att, med ändring af
en för nästa lärokurs vid artilleriläroverket å Marie-
erg bestämda begynnelsetermin, eller den 1 April
853, berörde kurs i stället mä taga sin början den ste
NERE EDER ERE EINES ENT SA DS ES DEER KNYTA
ag kom att underrätta henne att han skrifvit!na