ATI UTtvG NTINIC Adydett - tork ULL HlUla ITU all
tacka insändaren för löftet om ett register öf-
ver de utkomna årgångarne af tidskriften, hvil-
ket redan länge varit i hög grad af behotvet
påkalladt.
Kungliga Teatern.
Bristen på goda stycken, att upptagas på
repertoiren har under ett par år utgjort den
alltid till hands liggande ursäkten för mycket
underhaltigt; hvarpå våra teatrar, ingen nämnd
och ingen glömd, bjudit allmänheten. Har
väl en förändring till ett bättre i detta afse-
ende inträdt? Eller har man kanske lärt sig
konsten att söka med mera omsorg, att välja
med mera urskiljning? Endera måste vars
förhållandet, då vår kongl. scen varit i stånd
att på en gång framsfälla tvenne rätt under-
hållande, rätt goda nya pjeser,
sEn hustrus bästa politikn, likaväl som-George
Sands nyss uppförda Victorines bröllop,, är
ett glädjande bevis att den- franska scenen
kan frambringa något annat än dessa, låt våra
ganska lifliga och ganska trogna, men dock
temligen slippriga taflor-ur det fransyska fa-
miljelifvet, hvarmed man ej sällan velat upp-
bygga vår med det franska åskådningssättet
lyckligtvis ej fullt förtrogna publik. Dessa
tvenne stycken, som vi i detta afseende ställt
bredvid hvarandra, hafva dock i öfrigt ingen-
ting gemensamt, en anmärkning som vi anse
oss böra göra till deras efterrättelse, som ej
alldeles utan skäl funno George Sands täcka
idyll allt för litet dramatisk. :Tvenne. damer,
fruarie DEtanges oth. Renaud (fru Almlöf och
fru Bergmansson) hafva upptäckt att deras her-
rar män öfverenskommit att på aftonen su-
pera i sällskap med några vänner och seder-
mera besöka operamaskeraden. De båda fru-
arna vilja nu afhålla sina män från att infinna
sig vid det beramade mötet, men äro af högst
stridiga meningar om sättet att lyckas i denna
afsigt. Den ena söker öfvertyga den andra
om sitt recept, men som vanligt följer dock
hvar och en sitt tycke och sina vanor. Ut-
gången visar hvilketdera receptet är en hustrus
bästa politik. En liflig dialog, uppburen af
ett lifligt och fint spel, i hvilket fruarpe Alm-
löf och : Bergmansson - samt hr Almlöf lika
mycket utmärkte sig, gaf dessutom åt m:me
Caroline Bertons lilla proverbe ett intresse,
som yttrade sig genom ett lifligt bifall och
äntydde att publiken torde komma att gerna
och. med nöje se denna pjes.
Det andra nya stycket är en från tyskan öf-
veårsatt 4-aktskomedi af Roderich Benedix,
pFjorton: dagars arrest. å a
Ex godmodig litteratör, doktor Hagen (hr
Jolin) har för en pressförbrytelse blifvit dömd
till fjorton: dagars fängelse, och tager afsked
af sin unga fru, från hvilken han under sin
fängelsetid måste vara skiljd, emedan han ej
vill att uppseende skall väckas genom hennes
besök i fängelset. En ung roug, baron Wal-
deck (hr Sundberg) har plötsligen blifvit obe-
hagligt öfverraskad af att finna sig helt nära
ruin, och måste taga sin tillflykt till. ett af en
afliden onkel såsom vilkor för erhållandet af
hans förmögenhet föreskrifvet giftermål. Han
bar dock redan länge observerat fru Hagens
behag och beslutar att sluta sin ungkarlsbana
med ett litet äfventyr på den beskedliga bok-
malens bekostnad. Okunnig om den arreste-
ring som skulle samma dag aflägsna Hagen,
föranstaltar han derför att denne skall på
sin aftonpromenad blifva uppehållen längre
än vanligt, och han emellertid hafva till-
fälle att försöka sin lycka hos hans hustru.
Här möter honom dock ett oväntadt mot-
stånd. Visad på dörren af deh högsinta fru
Hagen, är han just på väg att aflägsna sig,
då han anhålles af den rättsbetjent, som kom-
mer för ått arrestera doktor Hagen. Fruk-
tande att genom uppgifvandet af sitt rätta
namn kömpromettera fru Hagen, för hvilken
hån nu mäste hysa den största aktning, har
han för rättsbetjenten uppgifvit sig vara hen-
nes man: och blir följaktligen i dennes ställe
förd i fängelse, der han beslutar qvarstadna
de fjorton dagarne, enär han ej utan att väcka
uppseende kunde draga sig ur spelet genom
att röja verkliga förhållandet. : Påföljande dag
infinner sig emellertid äfven Hagen för att ut-
stå sitt fängelsestraff, och fängelsekommen-
danten kommer i icke ringa förlägenhet för
de tvenne pretendenterna på hans gästfrihet.
Ett sammanträffande med kommendantens dot-
ter, den sköna Hermine (m:ll Jacobsson), har
dock gjort fängelset så kärt för Waldeck, att
han öfvertygar Fagen att det är bäst som det
är och uppdrager honom att i sitt ställe be-
gfva sig till godset Waldeck och underhandla
om försäljningen af detsamma, samt der up-
pebålla. sig under de fjorton dagarne. Un-
der Hagens vistande på godset, der han fö-
reställer Waldecks person, inträffar nu den
dag då denne bör sammanträffa med den ho-
nom af onkeln bestämda bruden. Nu börja
förvecklingarne. ; Hägen skämmer ohjelpligen
bort Waldecks sak hos den stolta Adalgunda
von Delmenhorst (mil Torslow), på samma
gång som Waldeck i föngelset under Hagens
namn förlofvar sig med Hermine, Vid de
fjorton dagarnes slut sammanträffa alla hos fru
Hagen och tusen förvecklingar och komiska
uppträden blifva följden af de förvexlade nam-
nen och personerna.
Denna intrig företer visserligen i sig sjelt
ej något särdeles pikant, men ledd och ut-
vecklad som den är på ett naturligt, klart och
fättfattligt sätt, framkallar def en mängd väl
Behandlade komiska situationer och följes allt-
igenom med ett väl underhållet intresse. Ka-
raktererna äro väl och konseqvent tecknade,
sådane hvardagsli vet f reter dem. Sä
De spelande ådagalade en god uppfattning
och fyllde i allmänbet ganska väl sina plat-
ser. Isynnerhet utmärkte sig m:ll Jacobsson
genom det sannt naturliga, från all pathos och
aftektation fria sätt hvärpå bon såde sin roll,
något som torde förtjena erkännas, så mycket
mer som det hös kg!. teaterns skådespelerskor
icke: sällan är maneter att! falla ini deklatoctidnd)f
ett maner, hvaraf man t. ex. äfven i detta 1
tt4. AR alnat- onde has Men AlvRLETA
a FÅ FÅ AN OS
BO GS OLÖö es RR
FO mn a —-—