och de förbjödos äfven att besöka kapellet.
Men då detta flerfaldiga gånger öfverträddes,
straffades de med tvångsarbete. De katolska
presterna ålades att inom 3 månader lemna
ön; men då flera under tiden yppade tillfällen
att afresa ändå icke af dem begagnades, före-
tog sig omsider regeringen att på egen be-
kostnad skicka dem till Californien, dit de
hade blifvit inbjudne.
Man kan icke: neka, att regeringen härvid
gick oklokt till väga, och att de protestanti-
ska missionärerne uppförde sig ofördragsamt
och okristligt. Till någon ursäkt torde det
dock lända för båda, att de ville undvika de
anstöt gifvande oenigheter, som skulle upp-
komma genom konflikter mellan tvenne kristna
religionsbekännelser bland ett så nyss hed-
niskt folk, och att styrelsen, då den utfärdat
lagen, måste vara betänkt på att bereda den
lydnad och aktning. Vid denna tid — ötfver-
gångens, halfhetens period, utmärkt af Kau-
humanus död och Kinaus entledigande —
framställa öarne ett märkeligt förfall i alla
hänseenden. Kungen förleddes, i likhet med
sin äldre broder förut, till de gröfsta utsväf-
ningar. Dryckenskap och laglöshet. af alla
slag grep omkring sig, och de gräsligaste or-
gier begingos offentligt af alla. Men plötsli-
gen vaknade kungen upp ur sitt förnedrings-
tillstånd, Kinau fick ånyo inflytelse, och flera
förnuftiga förordningar vidtogos att stäfja last-
barhetens — Rättigheten att sälja spirituösa
drycker ställdes till styrelsens förfogande;
en lag mot okyskhet utfärdades, och men
sände en af de förnämsta missionärerna Ri.
chards till Nordamerika att anskaffa en erfa
ren politisk rådgifvare åt de vid de nya för
hållanderna ovane kungen och cheferna, Har
återkora likväl utan att medföra någon sådan
antingen att ingen stod att erhålla, eller at
missionens eget intresse och sträfvande efte