gm MN ligionsstridigheterne. och de stora europeiska sjörnakternas ingripande i öarnes inre affärer. Du-skall,: af hvad jag kommer att perätta, sjelf :döma om de uppfört sig såsom det anstår makter af upplysning och kraft, eller -om de sökt, -under skydd af sina kanoner, befordra egna intressen mot en svag och liten, halfvild.nation, — En fransman, vid namn Rives,-bade åtföljt Liholiho till London, men blifvit för sina utsväfningar aflägsnad från hans omgifning.: Denne begaf sig sednare till Paris, uppnegocierade-der vissa varor för öarnes räkning och uppfordrade presterskapet att ditsända katolska missionärer, hvilkas resa och -underhåll -han skulle betala. Rives förlorade på. vestkusten af Amerika, men under tiden hade Bachelot blifvit utsedd till apostolisk prefekt öfver Sandwichsöarne, biträdd a! Armand, som dock föll öfver bord på resan, och Sbort, hvilken riktigt anlände tilldestinationsorten. Ehuru der fanns en lag, att ingen främmande utan regeringens tillstånd skulle få uppehålla sig der, landsattes de dock 1827 beslöto trotsigt att qvarstanna, öppnade til. och med påföljande året ett litet kapell och sökte värfva proselyter. Af flere skäl funnc de motstånd. De hade mot landets lagar in nästlat sig, deras dyrkan af helgonbilder oci Jungfru Maria -kom dessutom cheferna at hysa den föreställning, att de ville upplifv det gamla afguderiet, och slutligen hade d förra missionärerna i så många hänseende; vett göra sig af alla värderade och omistli ge, alt inga Nya kunde tålas. En Jagbol bade författats och trädt i gällande kraft, Pp 10-år hade 900 skolor upprättats, der 44,89: lärjusgar emottagit undervisning, och de pro testantiska missionärernas bemödande för la; och bildning hade sålunda krönts med en o väntad : och herrlig framgång. De katolsk proselyterna nekades delaktighet j skolorna