endast några historiska teckningar af svenska folkets öden, beräknade att utgöra en inledning till de kommande skildringarne af nationens närvarande ställning och utsigterna för dess framtida verksarahet, men redan denna teckning antyder, att författaren vill väcka nationens slumrande krafter, genom att lägga under dess ögon en tafla, hvari den förfiutna tidens minnen nästan öfver allt äro en uppmaning till vår nationela stolthet, att försvara vår gamla plats bland jordens utmärkta folk. Detta är den genomgående iden i denna teckning af nationens historiska lif, och den hemtar naturligtvis sitt värde mera derifrån än från någon skarp historisk kritik af de tecknade händelserna. Författaren förliknar sjelf sin teckning af svenska folkets öden med en hastig resa genom ett land, der den resande tecknar blott de intryck i stort, som de förbiilande föremålen lemnat på hans omdöme. Sveriges historia erbjuder också för en dylik teckning många briljanta hufvudpunkter och den utmärkte författarens penna har förstått att deraf begagna sig. Vi skrifva icke här någon recension af hans arbete, utan blott en anmälan till den läsande allmänheten, men vi vilja emedlertid förklara, att genomläsningen af detta arbete skänkt oss ett stort nöje och en sann tillfredsställelse, oaktadt vi funnit att författarens åsigter i flera fall icke öfverensstämt med våra egna. I sednare hänseende skola vi nu biott göra en erinran. Då författaren vid framställningen om Skandinaviens naturliga sjelfständighetsvilkor omnämner Carlsborgs fästning, som tillerkännes ett utomordentligt högt värde för rikets försvar, yttras den åsigt, att det vore nyttigt att göra denna fästning till vexlingsort för hela bankens metalliska kassa, hvilket skulle till en betydlig grad inskränka exporten af vårt mynt vid hvarje obetydlig kursförändrings Om. det nu än med rätta skulle anses mere betryggande för landet, att det större förrådet af bankens metalliska fond befunne sig inom en så säkert belägen plats, som t. ex. Carlsborg, der också för detta ändamål arbetas på uppförandet af en särskild byggnad, så kunne vi dock ej för vår del medgifva, att det skulle vara en vinst för vår penningecirkulation elle: för landet, att invexling af bankens sedla emot metallisk valuta. flyttades från det ställe der största rörelsen finnes, och der behofvet af denna vexling är ganska stort, till en plats som i och för sig saknar all penningecirkulation. Följden kunde ju icke heller blifva någon annan än att gilfrets värde ökades i Stockholm med ett belopp motsvarande kostnader för utvexling och transport från Carlsborg, och det kunde blitva en lönande rörelse att hö emot. agio hålla ållmänheten tillhanda specier. Men alla de på detta sätt förorsakade kostnader blifva ju icke annat än en ny börda föl handelsrörelsen och trafiken, som kan ega be: hof af verkligt mynt. Dessutom vore dett: ett indirekt sätt att upphäfva realisationen til 128 s. pr rdr specie, emedan specierna : sjelfva verket: alltid kommo att på rikets stör sta. marknad; stå till högre pris än som ge. nom lag blifvit utlofvadt; Man måste ocksi ihågkomma att till transportkostnaden frår Carlsborg kommer äfven förlusten iränta under den tid gom åtgår för att nedsända bankosedlarne till fästningen och derifrån hitföre silfret. I Sverige förlorar man dock redan um allt för stora summor årligen, derigenom at de kontanta tillgångarne tvingas att resa på landsvägarne. eller eljest vissa tider hindras från verksamhet, för att man än vidare skulle utbilda detta system. Med författarens åsigter syhes det icke heller öfverensstämma, at införa några onaturliga band för att på rörelsens bekostnad rädda en eller annan fjerding af specier åt vår metalliska fond; och vi höpas derföre, att när han framdeles komme! att, enligt löfte, närmare behandla detta ämne. det utkastade förslaget modifieras till den åsigt, att riksbanken alltid bör ega en tillräcklig vexlingefoönd i Stockholm, äfven om er större del af dess metalliska kassa för öfrig förvaras på annat ställe. Ett utmärkande drag uti förevarande arbete är den ton af moderation) den anda af försonlighet, som genomgår det; Författaren söker att ställa sig utom våra politiska partier. Så länge han sysselsätter sig med der förflutna tiden kan detta väl också Jyckas. men det torde blifva gvårare när han konome) till de stora statsekonomiska frågorna för da. gen. De äro alla på det närmåste sammanväfda med de omfattande politiska systemerna. och om man än skulle vilja antaga, att de konservativa lika Uppriktigt som de liberal vilja befordra den större delens af nationen, eller sjelfva folkets santa lycka och förkof: ran, hvarpå de liberala anse gig ha grundade skäl att tvifla, så är dock de konservativar mötod för vinnande af berörde mål så him: melsvidt skiljd från de liberalas, att någor jemkning mellan dessa metodör svårligen kan ega rum på annat sätt, än att de konservative i viss mån öfvergifva både sitt system och sin Metod samt åtminstone till en del gilla de anspråk som göras för friheten och demokratien, såsom t. ex.tories i England i allmän het funhit sig nödgakade att godkänna det fri heandelssysterdet, som eljest står i uppenbai strid med deras egna intressen och åsigter Att arbeta för förbättringar i vår nuvarande ekonomiska ställning St doesgnitom detsamma.